Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Höjer, Karl - 11. Höjer, Torvald - Hök, släkt - 1. Hök, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höjer
614
Höjer
Karl Höjer.
fr. o. m. 1940 utsetts till tf.
general-dir. och chef för Socialstyr. Som
sådan hade han till 1944, då Statens
utlänningskommission inrättades,
maktpåliggande uppgifter på
flyktingfrågans område. Sedan han 1945 lämnat
Socialstyr., fick han s. å. generaldir:s
namn. Sedan dess ägnar han sig åt
utredningsarbeten för
Socialvårdskommitténs räkning (medl. 1938) samt åt
sin tjänst som lärare i
sociallagstiftning vid Socialinst. i Stockholm
(utnämnd 1940). År 1946 blev han led.
av direktionen över Allm. barnhuset.
Han var ordf. för 1942 års sakkunniga
rörande utredning av grunderna för
levnadskostniadsindex. — H. har
publicerat ett par uppskattade arbeten i
sociala frågor: "En svensk
medborgares trygghet mot nöd. Fattigvård och
socialförsäkring" (1937; 2:a uppl.
1941) samt "Samhället och barnen"
(1940). — Gift 1920 med Gertrud
Elisabeth Söderberg. T. M.
11. Höjer, T o r v al d Alrik
Magnus, historiker, f. 26 febr. 1906 i
Stockholm. Son till H. 7. — H. blev
student i Stockholm 1924, fil. kand.
1928, fil. lic. 1933, fil. dr 1936 och
docent 1935, allt vid Uppsala univ.
År 1945 blev han lektor vid
Djursholms samskola. H. är medl. av red.
för Sv. tidskr. sedan 1942 och
med-arb. i Sv. Dagbladet sedan s. å. Han
var sekr. i 1938 års
docentutredning och är led. av 1945 års
univ.-beredning. Sedan 1944 är han
vårdare av Bernadotteska
familjearkivet. — Huvudparten av H:s
hittillsvarande produktion behandlar Karl
Johans verksamhet under den franska
tiden och som svensk tronföljare.
Utrikespolitiken 1812—14 skildras i
"Sverige och det tyska
rekonstruktionsproblemet 1812—1813" (1933),
drsavh. "Carl Johan i den stora
koalitionen mot Napoleon. Från
landstigningen i Stralsund till stilleståndet i
Rendsburg" (1935), monografin "Carl
Johan i den stora koalitionen mot
Napoleon. Sverige och kongressen i
Chatillon" (1940) samt undersökningen
"Carl Johan och Bourbonerna 1S13—
1814" (1937). H. ger i dessa arbeten
prov på omfattande kännedom om
källmaterialet, delvis förvärvad under
utländska studieresor, stor metodisk
säkerhet och skarpsinnigt
klarläggande av det diplomatiska spelet och de
handlandes bevekelsegrunder. Under
utgivning är en biografi över Karl
XIV Johan, varav hittills två delar
utkommit, av vilka den första
behandlar den franska tiden (1939) och
den andra kronprinstiden (1943), och
för vilken H. vid sidan av utländskt
arkivmaterial i större utsträckning
än tidigare forskare kunnat utnyttja
det Bernadotteska familjearkivet.
Bland H:s övriga arbeten, vilka
särskilt behandla frågor ur det senare
1800-talets diplomatiska historia, må
nämnas "England, Ryssland och den
centralasiatiska frågan 1869—1885"
(Uppsalauniv:s årsskr. 1944). — Gift
1931 med Solvig Althéa Signe
Franzén. B. B.
Hök, släkt från Småland. Den
äldste kände stamfadern Tor Jonsson (f.
1597) var ryttare för rusthållet
Hökhult i Kävsjö skn, Jönköp. län.
Släktnamnet H. antogs efter Hökhult av
hans sonsöner, bröderna Anders och
Magnus H. Den äldre av dessa,
kyrkoherden i Fryele, Jönköp. län, Anders
H. (f. 1679, † 1766), blev stamfar för
släktens nu levande äldre gren och
farfars farfar till skeppsbyggaren
Wilhelm H. (H. 1). Brorson till honom
är översten Åke H. (H. 2). — Den
yngre brodern till kyrkoherden
Anders H., borgmästaren i Jönköping,
riksdagsmannen Magnus H. (f. 1683,
† 1750), blev farfar till borgmästaren
i Kungälv Immanuel H. (f. 1757, †
1833). Från denne härstammar
släktens nu levande yngre gren.
Torvald Höjer,
Wilhelm Hök.
1. Hök, Christoffer Wilhelm,
skeppsbyggare, f. 12 dec. 1858 i Växjö,
† 1 dec. 1933 i Stockholm. Föräldrar:
kronofogden Carl Wilhelm E. och
Maria Charlotta Wahlqvist. — Efter
mogenhetsex. i Strängnäs 1877
utexaminerades H. från Tekn. högskolans
maskinbyggnadsavd. 1880. Han
praktiserade som skeppsbyggare 1880—85
och genomgick 1882—83 École
poly-technique du génie maritime i Paris.
Åren 1S85—1901 var H. konstruktör
vid James Laing & sons skeppsvarv i
Sunderland, England. Återkommen
till Sverige var han 1901—05 teknisk
chef vid W. Lindbergs verkstads &
varfs ab. i Stockholm (Södra varvet)
och 1901—11 officiell besiktningsman
för fartyg. Han utövade samtidigt en
omfattande konsulterande verksamhet
som fartygs- och maskiningenjör. År
1911 flyttade han till Göteborg och
var där verkst. dir. och styr.-led. i
Lindholmens verkstadsab. 1911—20
och i ab. Lindholmen—Motala 1920—
22. Som fartygskonstruktör stod H.
efter sina utbildningsår vid de stora
engelska varven i främsta ledet, och
lian ansågs överhuvudtaget som en av
Sveriges förnämsta
skeppsbyggnads-sakkunniga. Mest kända av hans
fartygskonstruktioner voro de av honom
ritade tågfärjorna "Konung Gustaf
V" och "Drottning Victoria" för
färj-leden Trelleborg—Sassnitz, byggda
1908—10. Om hans stora anseende i
England vittnar, att han 1891 av
North-East Coast Institute of
Engi-neers and Shipbuilders som belöning
för två avli. i skeppsbyggeri erhöll
dess stora guldmedalj, den första som
utdelats. Bland H:s många uppdrag
märkes, att han var styr.-led. i
Sveriges allm. sjöfartsfören. 1903—33
och led. av överstyr, för Sveriges
verk-stadsfören. 1914—22 samt tillhörde
initiativtagarna 1918 till Sveriges
varvsindustrifören. (ordf. där 1918—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
