- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
6

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindqvist, Frans - Lindqvist, Gustaf - Lindqvist, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindquist

6

Lindquist

Lindqvist, Frans Wilhelm,
uppfinnare, industriman, f. 16 mars 1862
i öttums skn, Skarab. län, † 17 sept.
1931 i Stockholm. Föräldrar:
soldaten Anders L. och Maja Stina
Johansson. — L. började redan vid tolv
års ålder arbeta inom
metallförädlingsindustrin i Eskilstuna. Därifrån
kom han till Göteborg och sedan till
Stockholm, där han sedermera
anställdes som filare hos ab. Separator.
Där konstruerade han på 1880-talet
primusköket, som han började
tillverka tills, med fabrikören Johan V.
Svenson (bd 7). År 1898 ombildades
firman J. V. Svensons
fotogenköks-fabrik till ab. Primus, där L. 1905 blev
verkst. dir. Arbetarantalet ökades
kraftigt, och tidvis voro ända till 700
man sysselsatta. L. kvarstod som dir.
till 1918, då han sålde sin andel i
affären till ab. B. A. Hjorth & co.
Till sin död var han sedan chef för
handelsbolaget Aktiv. L. var även
styr.-led. i ab. Alfr. Wesströms
verktygsfabrik i Rotebro och ab.
Kungsholmens lådfabrik m. fi. bolag. I sitt
testamente donerade han en mill. kr.
till behövande gamla i Stockholm. —
Gift 1) 1S88 med Matilda Dahlborg,
† 1906; 2) 1914 med Hanna Åkesson.

J. E. B.

Lindqvist, Karl Gustaf Oskar
Eugen, ämbetsman, författare, f. 24
april 1872 i Stockholm, † 7 dec. 1946
i Eksjö. Föräldrar: godsägaren Svante
Johan L. och Nanna Gertrud Eleonora
Anneldli. — L. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1S92 och hovrättsex. i
Uppsala 1902. Från 1906 till sin död
(sjuktjänstledig från 1939) var han
borgmästare i Mariefred. — Under sign.
Mari Mihi gjorde L. sig känd som en
underhållande förf. med artistisk verv,
bl. a. med novellsamlingarna
"Dagsländor" (1—2, 1898—1900) och "Nya
dagsländor" (1904). I "Studentens
lyckliga dar" (1906, 5:e uppl. 1911)
återgav han episoder och figurer från

A. Herman Lindqvist.

lS90-talets Uppsala. L. fick 1905 Sv.
akad:s stora resestipendium och har
gjort många och omfattande resor i
Europa och Marocko, skildrade i
"Sultaner, helgon och rövare" (1910),
"I landet bakom molnen" (1911) m.
fi. Hans romantiska dragning till
forna tider och patriarkaliska
kulturformer återspeglas i historiska
berättelser och herrgårdsskildringar
("Junkern utan land", 1907; "De
gamla herrarne", 1917; "Ödenas röda
slott", 1923) samt i reseboken "Vägen
till Kreml och andra vägar" (1942).
— Gift 1910—27 med Signe Margareta
Nylund. H. L—r.

Lindqvist, August Herman,
fackföreningsmän, politiker, f. 9 juli
1S63 i Arboga, † 29 maj 1932 i
Stockholm. Föräldrar: rättaren Jolian Erie
L. och Ccurolina Jansdotter. •— L., som
växte upp i ett fattigt arbetarhem,
utbildade sig till möbelsnickare och
avlade gesällprov 18S5. Han var en
av grundarna av
träarbetarefack-fören. i Arboga 1888 och var dess sekr.

till följ. år, då han flyttade till
Stockholm. Några månader därefter valdes
han till ordf. i Stockholms
möbelsnic-karefackfören. Han behöll denna post
till 1894, då han blev
expeditionsföreståndare i Sv. träarbetareförb. År

1897 lämnade han sitt yrke för att bli
förb:a förtroendeman, vilken
befattning han innehade till 1900. Vid
Landsorganisationens (LO:s) bildande

1898 utsågs L. till dess v. ordf., och
vid Fredrik Sterkys död 1900 blev han
ordf., en post, som han behöll till 1920.
LO:s första kongresser 1898 och 1900
präglades i hög grad av frågan om
fackföreningarnas obligatoriska
anslutning till socialdemokratiska
partiet. L. var redan från början
"särskillnadsman"; han betonade det såväl
okloka som obehövliga i
bestämmelserna om denna s. k.
tvångsanslutning. Hans mening i denna fråga
segrade 1900. Under L:s ledning blev
fackföreningsrörelsen i Sverige en
maktfaktor på arbetsmarknaden-, de
kollektiva avtalen fingo en allt större

Frans Lindqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free