Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lindstedt, Sam - 3. Lindstedt, Hilda - 4. Lindstedt, Gustaf - 5. Lindstedt, Folke - Lindsten, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindstedt
18
Lindstedt
Gustaf Lindstedt.
nya, omarb. uppl. av
"Uppfinningarnas bok". Han invaldes i
Örlogsmannasällskapet 1914. — Gift 1906 med
Anna Maria Husberg. A. G.
3. Lindstedt, Hilda Sofia,
bibliotekarie, f. 24 juli 1881 i Dorpat,
Estland. Syster till L. 2. -— Efter
mogen-hetsex. i Stockholm 1901 antogs L.
1907 som amanuens vid Tekn.
högskolans bibi.; hon blev 1914 tf.
bibliotekarie och 1930 bibliotekarie för
detta bibi., som under hennes ledning
undergått en storartad utveckling;
hon avgick 1946. I studiesyfte har
hon, delvis med statsunderstöd, gjort
resor till flera europeiska länder och
1921 till Förenta staterna. Hon har
i tal och skrift ivrigt verkat för
utvecklingen av det tekniska
biblioteksväsendet i landet och var bl. a.
initiativtagare till Tekn.
litteratursällskapet (1936). Hon erhöll Illis quorum
1946. ■—- Utom en tillväxtkatalog för
Tekn. högskolans bibi. 1888—1913
(1913—16) och en samkatalog över
naturvetenskapliga och tekniska
periodiska publikationer i sv. bibi. (1927—•
31) har L. bl. a. utgivit
"Biblioteksstudier i U. S. A." (1922) samt
publicerat artiklar i fackpressen. Hon
deltog i utgivandet av "Universella
deci-malklassifikationen (UDK)" (sv.
förkortad uppl. 1946). — Ogift. C. B.
4. Lindstedt, Gus t af Ferdinand,
jurist, f. 23 maj 1883 i Dorpat,
Estland. Bror till L. 2 och L. 3. — L.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1900
och blev jur. utr. kand. i Uppsala
1904. Efter tjänstgöring på
advokatkontor samt tingsmeritering gick han
i tjänst hos Svea hovrätt, där han
fick sitt första fiskalsförordnande
1911, blev adjungerad led. 1912 och
var hovrättsråd 191S—21. Han blev
revisionssekr. 1921, var 1919—24
riksdagens militieombudsman och var 1924
—47 häradshövding i Frosta och
Eslövs domsaga. Sedan sistn. år är han
lagman i Svea hovrätt. Han blev jur.
hedersdr i Lund s. å. L. tjänstgjorde
som sekr. i lagutskottet vid
riksdagarna 1912 och 1913 och har sedermera
anlitats för ett stort antal offentliga
uppdrag. Han biträdde 1915—-16 i
Civildep. med förarbetena till 1916 års
olycksfallsförsäkringslag, var 1916—•
17 sekr. i
gruvlagstiftningskommittén, fungerade 1917—19 som lagfaren
led. av Folkhushållningskommissionen
och tillhörde 1921—23 dess
avveck-lingskommitterade. Han var 1921—22
ordf. bland sakkunniga för
lagstiftning om prisocker, tillhörde 1925 års
krigslagstiftningssakkunniga, var 1928
—29 ordf. för
steriliseringssakkunniga, vilkas förslag låg till grund för
vår första steriliseringslag 1934, samt
tillhörde en 1935 verksam kommitté
för revision av strafflagen för
krigsmakten. L. var municipalnämndens
v. ordf. i Råsunda 1915—17 och ordf.
i byggnadsnämnden där 1916 och 1917.
I Eslöv var han stadsfullmäktig 1930
—47 (1933—42 och 1943—47 v. ordf.)
och drätselkammarens ordf. 1935—47.
L. har från trycket utgivit ett flertal
skrifter, uppsatser och artiklar. —
Gift 1910 med Hildur Mathilda
Ce-derin. Spr.
5. Lindstedt, Ernst Folke,
läkare, f. 26 sept. 1884 i Dorpat, Estland,
† 16 maj 1943 i Stockholm. Bror till
L. 2, L. 3 och L. 4. — L. avlade
mogenhetsex. 1902, blev med. kand. 1905
och med. lic. 1910, allt i Stockholm,
samt med. dr 1913 i Uppsala. Efter
förordnanden i patologi,
röntgenologi, oftalmiatrik och kirurgi
övergick han till invärtesmedicinen och var
amanuens vid medicinkliniken i
Uppsala och därefter under I. Holmgren
vid Serafimerlasarettets medicinska
klinik och poliklinik, där han också
var underläkare och 1915—17
föreståndare. Han var även assistent vid
Statsmedicinska anstaltens
bakteriologiska avd. 1915—16. År 1915 blev
Folke Lindstedt.
han docent i medicin och var
därefter tidtals bitr. lärare och tf. prof.
i medicin vid Karol. inst. 1915—24.
Han blev 1917 tf. överläkare och 1919
överläkare vid Garnisonssjukhusets i
Stockholm medicinska avd. samt var
från 1930 till sin död överläkare vid
sjukhuset S:t Görans nyöppnade
medicinska avd. Militärläkare sedan 19Q7
blev han regementsläkare i
Fältläkarkåren 1922 och i reserven 1930. Från
1928 var han överläkare i
återförsäk-ringsab. Sverige; han var även medl.
av kommittén betr.
dödlighetsantaganden vid livränteförsäkring m. m.
1931. L. blev led. av Krigsvet. akad.
1931. — L:s omkr. sextio
vetenskapliga arbeten, som kännetecknas av
noggrannhet och kritisk skärpa,
avhandla vitt skilda ämnen. Mest känd
är hans lära om ischias och lumbago
(ryggskott) ss. betingade av statiska
uttröttnings-i eller
överansträngningsfaktorer i fötter, ben och rygg i
förening med neuralgisk disposition
(flera arbeten 1919—31). Negativa
till resultatet men just därför särskilt
värdefulla voro hans kontrollunder
-sökningar (1915—18) över
Abderhal-dens skyddsferment och den påstådda
möjligheten att på dessa basera en
graviditetsreaktion, ett rön, som främst
tack vare L:s kritik icke kom att
förhastat belönas med Nobelpris. L:s
studier över den epidemiska gulsotens
inkubationstid (1919—23) bidrogo
väsentligt till utredande av denna
sjukdoms infektiösa natur. L. var
redbar, vederhäftig, anspråkslös och
starkt självkritisk. — Gift 1916 med
Hedvig Harriet Louise Nordenson. —
Litt.: nekrolog av I. Holmgren i Nord.
medicin 1943. P. H. T.
Lindsten, Carl, skolman, f. 15
okt. 1875 i Almundsryds skn, Kronob.
län. Föräldrar: garvaren Johan
Gustafsson Lindsten och Josefina Botilda
Nilsson. —• Efter mogenhetsex. i Växjö
1893 studerade L. i Göteborg och
Uppsala och blev i Göteborg fil. kand.
1900, fil. lic. 1908 samt fil. dr 1916
på avh. "De codice Upsaliensi C 49".
L. var lärare vid Göteborgs högre
samskola 1901—11 och adjunkt i
latin, modersmålet och matematik vid
Nya elementarskolan i Stockholm
1911—14 (utnämnd 1910). Han var
även studierektor vid Whitlockska
samskolan 1913—14. L. var rektor vid
Eksjö realskola och kommunala
gymnasium 1914—19 samt vid Södertälje
läroverk 1919—41, varefter han
avgick med pension. Sedan sistn. år
har han ägnat sig åt vetenskaplig
verksamhet. — L. har som skolman
gjort en betydande insats. Under sin
långa rektorstid i Södertälje var han
genom sitt intresse för praktiskt
psykologiska och pedagogiska frågor, sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
