Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungberg, Helge - Ljungberg, Jöns Mathias - Ljungberg, Karl, hållfasthetstekniker, seglare, se s. 48 - Ljungberg, Knut, ingenjör, båtkonstruktör, se s. 48 - Ljungberg, Martha - Ljungberg, Martin - Ljungberg, Nils Wilhelm - Ljungberg, släkt - Ljungberg, Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljungberg
47
Ljungberger
Ljungberg, Helge David, teolog,
präst, f. 25 nov. 1904 i Enköping.
Föräldrar: kontraktsprosten David
Wilhelm L. och Hilda Lovisa Jansson. ■—
L. avlade studentex. 1923, blev fil.
kand. 1926, teol. kand. 1928, teol. lic.
1936 och teol. dr 1938, allt i Uppsala.
Han tog fil. lic.-ex. vid Stockholms
högskola 1934, blev docent i
religionshistoria vid Uppsala univ. 1938 samt
var assistent och lärare i kateketik
där 1938—41. — Prästvigd 1928
var L. komminister i Hudiksvall 1932
—38 oeh litteraturchef i Sv. kyrkans
diakonistyr: s och Sveriges kristliga
studentrörelses bokförlag 1939—46.
Sistn. år blev han kyrkoadjunkt i
Oscars förs. i Stockholm, där han
sedan 1947 är komminister. L. blev 1941
chefspastor vid armén och arbetade
energiskt för organiserandet av den
kyrkliga verksamheten vid
krigsmakten. Han var sakkunnig vid
utredningen ang. samvetsömma
värnpliktiga 1941—42. -—- L. har av trycket
utgivit bl. a. drsavh. "Den nordiska
religionen och kristendomen" (1938;
tysk uppl. 1940), "Fornnordisk
livsåskådning" (1943), "Ansgar och
Björkö" (1945), "Tor" (1, 1948) och
"Våra högtider" (s. å.). Han var 1940
—46 red. för Sv. kyrkans årsbok och
är sedan 1941 red. för den kristna
kulturtidskr. Vår Lösen. — Gift 1928
med jur. kand. Ruth Agnes Regina
Sterner. D. T.
Ljungberg, Jöns Mathias,
astronom, ämbetsman, döpt i febr. 1748
i Kristianstad, † 17 juni 1812 i
Köpenhamn. Föräldrar: stadsfältskären
Petter L. och Anna Sofia Noreen. —
L. blev student i Lund 1763, kom snart
till Göttingen och blev fil. magister
och prof. där 1769 samt prof. i Kiel
s. å. Under en resa till England
studerade han mekaniska uppfinningar, ss.
Arkwrights då omtalade, märkliga
spinnmaskin, och vid ett besök i
Sverige 1777 erbjöd han sig att införa
denna och andra maskiner på villkor,
att nödigt uppehälle tillförsäkrades
honom framgent. Då detta anbud
avslogs, reste han 1778 till Köpenhamn,
där han fick tillstånd att införa
maskinen och själv s. å. blev justitieråd och
deputerad i danska kommerskollegium
samt senare förste dir. i
fabrikdirektionen och etatsråd. — L. torde ha
varit en skicklig astronom. Han
publicerade astronomiska iakttagelser, bl. a.
över Merkuriuspassagen 1802, men
lians flesta arbeten blevo ej tryckta.
Även som praktisk mekaniker och som
ämbetsman hade han högt anseende.
S.L.
Ljungberg, K a r l,
hållfasthetstekniker, seglare, se s. 48.
Ljungberg, Knut, ingenjör,
båtkonstruktör, se s. 4S.
Ljungberg, M ar th a (Märta),
donator, f. 26 maj 1656 på Ljungby gård
i Ljungby, † 4 okt. 1741 därstädes.
Föräldrar: frälseinspektoren och
gästgivaren Lars Svensson Frimolin och
Margareta Larsdotter. — L. växte upp
på gästgivargården i Ljungby och
ledde efter föräldrarnas död
verksamheten där på ett föredömligt sätt. Hon
samlade därigenom en ansenlig
förmögenhet, som hon placerade i ett stort
antal gårdar. Med tiden blev hon
traktens mest betydande och
inflytelserika personlighet, och med stor
myndighet verkade hon som gästgiverska
ända till sin död. Hon skildras som
mycket gudfruktig men även mycket
glad åt jordiska ägodelar. Betydande
delar av sin förmögenhet
testamenterade hon dels till "Ljungbergska
stipendiet" vid Lunds univ., dels till
fattiga i Ljungby, Kånna och Angelstads
socknar. — Gift 1681 med
krono-befallningsmannen, senare
likvidationskommissarien Lars Tåekenström.
— Litt.: O. Lidén, "Kring
200-års-minnet av Märta L." (1941). T. M.
Ljungberg, Martin Samuel,
väg-och vattenbyggare, politiker, f. 6 dee.
1894 i Norrköping. Föräldrar:
poli-tierådmannen Wilhelm Gottfrid L. ocli
Tekla Kristina Peterson. — L. avlade
studentex. i Norrköping 1913 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1918. Efter tjänstgöring som biträde
åt chefen för Östra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet 1918—21 blev lian
tekn. chef för Motala ströms
regle-ringsfören. 1922 och är verkst. dir. där
sedan 1943. Sedan 1922 är han
dessutom verksam som konsulterande
ingenjör. — L. är en av Norrköpings
ledande kommunalmän; lian är
stadsfullmäktig sedan 1927 och var led.
av drätselkammaren 1933—40 samt
har innehaft flera andra uppdrag
inom staden. Han har deltagit i
utredningskommittéer, ss.
generalplaneberedningen för Norrköping 1943, i
vars arbetsutskott lian var ordf. —
Sedan 1937 är L. ordf. i styr. för
Norrköping—Söderköping—Vikbolan
dets järnvägsab. och v. ordf. i
trafikförvaltningen Östergötlands
smalspåriga järnvägar samt sedan 1939 ordf.
i Norra Tjusts trafikab. Han är
styr.-led. i Sv. vattenkraftfören. sedan 1944.
Bland lians uppsatser i fackpressen
märkes "Vattenkraften i
östergöt-land" (1934). — L. tillhör Andra K.
(högern) sedan 1941 och har bl. a. som
ordf. 1942—44 i tredje tillfälliga
utskottet gjort en insats vid lösningen
av viktiga frågor. Sedan 1945 är han
medl. av Lagberedningens rådgivande
nämnd. — Gift 1926 med Carla Elise
Hedberg. M. B.
Ljungberg, Nils Wilhelm,
språkman, skolman, f. 19 april 1818 i Åmål,
† 14 juli 1872 i Hällekil, övre
Ulleruds skn, Värml. län. Föräldrar:
handskmakaren Abraham L. ocli
Johanna Margareta Norström. — L.
in-skrevs 1S37 vid Uppsala univ., där
han efter filologiska och filosofiska
studier 1851 blev fil. dr på den
prisbelönta avh. "Chronologisk
granskning af den babyloniska, israelitiska
och ægyptiska historien efter
källorna". År 1S53 erhöll L. lektorat i latin
i Göteborg men måste 1866 taga
avsked på grund av en ögonsjukdom,
genom vilken han småningom blev blind.
— Mest känd har L. blivit genom det
föredrag, som lian 1861 höll i
Göteborg angående förhållandet mellan
filosofi och teologi och vari lian från
sin boströmianska ståndpunkt
opponerade mot vissa av kyrkans dogmer
(bl. a. läran om treenigheten och
Kristi gudom). Föredraget ledde till
den ryktbara "Ljungbergska striden",
i vilken även V. Rydberg ingrep på
L:s sida genom "Bibelns lära om
Kristus" (1862). Till att börja med stod
L. emellertid ensam: domkapitlet,
varav L. var medl., anmälde honom
för K. M:t, och större delen av stiftets
prästerskap petitionerade om hans
skiljande från konsistoriet, ev. även
från lektoratet. Dessa framställningar
avslogos dock av K. M:t. -— Ogift.
A. W.
Ljungberg, släkt, härstammande
från Ljungslätt i Härlunda skn i
Ska-rab. län, varefter namnet bildades
under 1700-talets senare del. Äldste
kände stamfadern, bonden i Ljungslätt
Sven Larsson (f. omkr. 1654, † 1742)
blev farfars farfar till statistikern och
politikern Eduard L. (se nedan).
Sonson till dennes bror är stadsarkivarien
i Malmö Leif Töre Bertil L. (f. 1900).
Ljungberg, Carl Eduard,
statistiker, politiker, f. 30 nov. 1820 i
Kristianstad, † 9 febr. 1910 i Stockholm.
Föräldrar: förste lantmätaren
Alexander L. ocli Dorotea Norgren. ■— L.
Eduard Ljungberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
