Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungberger, Erik - Ljungberger, Gustaf - Ljungdahl, se även Ljungdal - Ljungdahl, Axel, flygofficer, se s. 51 - Ljungdahl, David - Ljungdahl, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljungberg
49
Ljungberger
Gustaf Ljungberger. Målning av L. Pascli
(I. y. 1770 (Konstakademien).
liolm. L. har ägnat ett varmt intresse
åt den sceniska konsten och
körsången, vilket tagit sig uttryck bl. a.
i utgivandet av specialtidskr., ss. Sv.
scenen 1914—18 och Scenen 1919—
okt, 1932 samt Sångartidn., som ban
utger sedan 1922. Han är sekr. och
verkst. led. i Sv. sångarförb.
sedan 1921 och styr.-led. i Fören.
Skol-teatern sedan 1926. — I bokform har
L. utgivit "Den femte Olympiaden"
(1912), "Balettens renässans" (1913),
"Sceniska konstnärer" (1916) och
"Svensk manskörsång" (1946). —Gift
1) 1910—24 med Inez Henriette
Lind-kolm; 2) 1939 med Madelaine Frances
Andrew från Förenta staterna.
H. ö.
Ljungberger, Gustaf,
medalj-gravör, f. 22 okt. 1733 i Stockholm,
† 5 nov. 1787 därstädes. Föräldrar:
bankokamreraren Erik L. och Regina
Catharina Berch. — L. var elev hos
J. E. Rehn, troligen från 1747, och hos
myntgravören D. Fehrman 1751—58.
Han var gravör vid myntverket i
Stralsund 1759—63 samt studerade på
statsstipendium i Paris (för van Loo,
Boucher ocli Payou) och i Florens
1763—67. Han blev prof. i teckning
vid Konstakad. 1768 (led. av akad.
s. å.) och myntgravör 1780. L:s
produktion har ej blivit föremål för någon
ingående analys. Det är därför
omöjligt att avgöra, i hur hög grad han
själv tecknat förlagorna till eller i
varje fall skisserat de av honom
modellerade och graverade
skådepenningarna eller hur han påverkats av
tidigare existerande bilder av de personer,
som han porträtterade; man vet
endast, att ban i viss utsträckning själv
åt beställaren utarbetat förslag till
sina frånsidesmotiv. Man vågar ej
säkert till L. personligen hänföra
rokokodragen i hans äldre medaljer (t, ex.
minnespenningen över von Olthoff)
eller de nyklassicistiska drag (t. ex.
figurernas långsträcktliet och deras
oproportionellt små huvuden), som
senare ofta framträdde. Vissa
bestämda huvuddrag i L:s konst kunna dock
urskiljas: en viss osäkerhet i
figur-modellering och en utpräglad
begåvning för porträttframställning. Som
porträttör kan L. visa skiftande
egenskaper: dekorativ elegans
(Adelcrantz), en okonventionell realism,
som framställer de gustavianska
åldringarna i all deras skröplighet utan
smink och smicker (C. Rudenschöld
och C. R. Berch), en realism av mera
idealiserad art men med ypperlig
konstnärlig verkan (Sofia
Magdalena, de flesta bilderna av Gustav III,
N. Sahlgren) och en känslig inlevelse
av i medaljkonsten ganska ovanlig
art (det rörande porträttet av den
sjuke J. H. Lidén). I hög grad blev
L. Gustav III :s medaljgravör särskilt
från början av 1780-talet som fast
medarb. i konungens s. k.
medalj-historia, d. v. s. en historia över hans
regering i medaljens form. —- Gift
1770 med Juliana Augusta Melander.
— Litt.: T. Lindgren, "Till G. L:s
biografi" (Nord. numism. årsskr.
1943). N. L. R.
Ljungdahl, se även Ljungdal.
Ljungdahl, Axel, flygofficer, se
s. 51.
Ljungdahl, David Vilhelm,
tecknare, etsare, akvarellmålare, f. 5 dec.
1870 i Motala, † 6 sept. 1940 i
Stockholm. Föräldrar: skräddarmästaren
Petter Vilhelm L. och Lovisa
Bergqvist. — L. studerade vid Tekn.
skolan i Stockholm 1886—S8 samt vid
Konstakad. 1888—92 och 1894—95.
Han deltog sedan i den Tallbergska
etsarkursen. Från 1912 var han lärare
i figur- och landskapsteckning vid
Tekn. skolan. — L. gjorde sig tidigt
känd som en skicklig tecknare i både
realistisk och dekorativ stil. Under
Gustaf Ljungdahl.
1890-talet utförde han teckningar,
etsningar ocli akvareller med motiv
från Stockholm, Gotland och
skärgården, delvis av folklivsskildrande
art, samt bokillustrationer,
bokutstyrslar, diplom och exlibris. Senare
kom ban in på ett område, där hans
eminenta observationsförmåga ocli
skickliga handlag fingo göra sig
gällande, nämligen utförandet av
modeller till diverse etnografiska,
industrihistoriska och arkeologiska objekt för
bl. a. Nord. mus:s och Stat. liist.
mus:s räkning. Hans kännedom om de
grafiska metoderna och bokhantverket
i förening med ett länge odlat intresse
för fjärilar, av vilka han var en
framstående kännare, gjorde honom
sällsynt lämpad att utföra målningarna
till färgplanscherna i standardverket
"Svenska fjärilar" (1935—41), ett
mångårigt arbete, som han i det
närmaste hann fullborda före sin död. —
Gift 1896 med Lovisa Augusta Borgh.
— Litt.: biografi av F. Nordström i
Entomol. tidskr. 1941. Th. N.
Ljungdahl, Gustaf Samuel,
jord-magnetiker, f. 2 nov. 1882 i
Hälsingborg, † 2 nov. 1940 i Lidingö.
Föräldrar: lektorn Samuel Johan L. ocli
Anna Grill. ■— Efter mogenhetsex. i
Hälsingborg 1901 blev L. vid Uppsala
univ. fil. kand. 1904, fil. lic. 1913 ocli
fil. dr 1921. Han var 1910—12 geodet
vid Rikets allm. kartverk, 1913—21
assistent vid Nautisk-meteorologiska
byrån samt, efter dennas upphörande,
från 1922 förste aktuarie i
Sjökarte-verket och föreståndare för dess
jord-magnetiska avd. På uppdrag av
danska staten byggde han det
jordmagnetiska observatoriet i Godhavn på
Grönland, vilket han förestod 1925—26,
och vid Ensta nära Drottningholm
anlade han 1927 Sjökarteverkets
magnetiska observatorium, vars
föreståndare han var från 1928. Som ledare
4 Svenska män och kvinnor V
David Ljungdahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
