Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ljungdahl, Karl-Gustaf - 2. Ljungdahl, Axel - Ljungdal, se även Ljungdahl - Ljungdal, Arnold - Ljungdorff, Vilhelm - Ljungfors, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljungdahl
51
Ljungdahl
iiven för S. Sveriges àngpannefören.
Han blev led. av Statens
bränslekommission 1940, dess v. ordf. 1943 ocli
var dess ordf. och chef 1946—47. ■—
L. är ordf. i Ing. vet. akad:s
bostads-uppvärmningskommitté sedan 1941
och var ordf. i oljeutredningen 1945—
47. Han var led. av Statens
reserv-förràdsnämnd 1943—46, är led. av
styr. för Statens sakrevision sedan
1943 samt har anlitats som sakkunnig
vid en rad handelsförhandlingar ang.
kolimport och virkesexport sedan 1940.
Han blev led. av Ing. vet. akad. 1941.
— L. liar skrivit uppsatser i den
tekn.-ekonomiska fackpressen. ■— Gift 191S
med Edith von TJnge. E. En.
2. Ljungdahl, Axel Georg,
flygofficer, f. 7 aug. 1897 i Lund. Bror till
L. 1. ■—• L. avlade studentex. 1916 i
Lund och blev fänrik vid Södra
skånska infanterireg. 1918 samt genomgick
Krigshögskolan 1924—26 och
Sjökrigshögskolan 1926—27. Åren 1927—
29 var han aspirant vid Generalstaben,
där lian 1930 blev stabsadjutant och
kapten. L. utnämndes till kapten vid
Flygvapnet 1936, till major s. å.,
överstelöjtnant 1939, överste 1940 ocli
generalmajor 1943. Han genomgick
flygförarutbildning och jaktflygskola
1921—23, utbildning för
ballongspa-nare 1923 och flygspanarutbildning
1932. År 1924 tjänstgjorde han vid
franska spanings- och jaktflygförband,
1934 genomgick han en engelsk
flygkrigsskola, och 1936 bevistade han en
kortare kurs vid det engelska
flygvapnet, L. var militär- och flygattaehé
vid beskickningen i London 1935—36.
Efter hemkomsten till Sverige blev han
chef för Flygstabens utbildningsavd.
och 1939 chef för Västmanlands
flygflottilj. lian är sedan 1943 chef för
Flygstaben. L. var lärare i
luftkrigskonst vid Krigshögskolan 1931—37,
sakkunnig i 1930 års
försvarskommission 1933—35 och led. av 1931 och
1933 års flygkommissioner. Sedan
1945 är han led. av Meteorologiska
och hydrologiska rådet och av
Luftfartsstyr. Han invaldes i Krigsvet.
akad. 1943. — Gift 1938 med Ruth
Johansson. F. M.
Ljungdal, se även Ljungdahl.
Ljungdal, Arnold Gottfrid,
författare, f. 2 aug. 1901 i Mellerud,
Dalsland. Föräldrar: grosshandlaren
Gottfrid Edvard L. ocli Anna Lisa
Andersson. — L. avlade studentex. i
Göteborg 1920 samt blev i Lund fil.
kand. 1922 och fil. lic. 1926. Han
anställdes vid Stockholms
stadsbibliotek 1928 och är andre bibliotekarie
där sedan 1938. Efter en omogen
debut med enaktarna "Två kvinnospel"
(1922) gav L. i diktsamlingen "Till
den nya tiden" (1926), trots formellt
beroende av äldre skalder, prov på
Arnold Ljungdal.
en frisk begåvning. Hans dikt
hyllar i frejdiga tongångar ungdomen,
våren och den socialistiska
livssynen. Samma motiv återkomma i en
mer personligt fördjupad och
självständig form i "Fanorna" (1928) och
"Ungdom" (1931), där den poetiska
framställningen av den moderna
maskinkulturen går liand i hand med
hyllningar åt den kroppsarbetande
proletären och kritik av det
vetenskapliga pedanteriet. Mer stillsam är
den skildring, som i "I folkton 1934"
(1934) ägnas det produktiva arbetet,
vilket liär får djupare relief genom
några arbetslöshetsdikter samt en rad
bibliska motiv. År 1945 utgav L.
"Lyriskt bokslut", vars spänstiga
vers ger uttryck åt lians
oförbränne-ligt ungdomliga oppositionslystnad
men som även innehåller mer
pessimistiska och kulturkritiska
tongångar (diktcykeln "Nattvandring"). —
L:s marxistiska åskådning återfinnes
i historisk förklädnad i skådespelet
"Morgonrodnad" (1927). En
underhållande men konstnärligt mindre
betydande roman är "Farväl till Don
Juan" (1941). Bland L:s teoretiska
skrifter märkas "Nihilismens
filosofi" (1943), ett angrepp på
"uppsalafilosofien", samt "Marxismens
världsbild" (1947), en analys av de
marxistiska teorierna. — L., som livligt
deltagit i Sv. clartéförb:s arbete (v. ordf.
1932—35, ordf. sedan 1945), tillhörde
från grundandet 1924 under långa
perioder red. för tidskr. Clarté, där lian
bedrivit en skarp
kritikerverksamhet med marxistisk utgångspunkt. I
samma anda redigerade han 1943—44
tidskr. Kulturfront, Åren 1943—48 var
L. v. ordf. i Sveriges författarefören.
— Gift 1) 1926—31 med
författarinnan Ingeborg Fredrika Björklund
(bd 1 s. 337); 2) 1937 med
arkitekten Inez Gunvor (Gun) Sjödin, Å. E.
Ljungdorff, Per Johan Vilhelm,
tjänsteman, litteraturhistoriker, f. 6
april 1876 i Kviinge skn, Kristianst.
län, † 1 juni 1944 i Lund. Föräldrar:
kronolänsmannen Nils Peter L. och
Carolina Petronella Pilo. — L.
studerade en tid vid
Musikconservatoriet men avbröt studierna av
ekonomiska skäl, avlade mogenhetsex. 1897
i Lund och tog 1899 anställning vid
Statens järnvägar, i vars tjänst han
1915 blev bokhållare i Malmö. Han
flyttade 1927 till Lund och
pensionerades 1941. Sina lediga timmar
ägnade L. under hela sitt liv åt musik och
litteraturstudier. Han avlade 1909 fil.
kand.-ex. och 1921 fil. lic.-ex. och blev
1925 fil. dr i Lund på avh. "E. T. A.
Hoffmann och ursprunget till hans
konstnärskap" (1924), som särskilt
belyser sambandet mellan musik och
diktning i dennes produktion. Han
utförde också en mönstergill övers, av
en av Hoffmanns sagor,
"Nötknäpparen och råttkungen" (1917). Om
Bar-bey dAurevilly skrev han en
inspirerad essä i Edda 1920. Sin förtrogenhet
med bl. a. exklusiva 1800-talsförf.
ådagalade L. vidare i en rad skickligt
koncentrerade artiklar i Sv.
uppslagsbok. "Hans väsen var exklusivt:
avvisande bistert kanske ofta,
humoristiskt vänligt för dem som han godtog"
(O. Holmberg). — Gift 1906 med Ester
Amalia Sjögren. H. L—r.
Ljungfors, Vilhelm, genealog,
f. 15 mars 1S75 i Förslövs skn,
Kristianst. län, † 1 juli 1938 i Malmö.
Föräldrar: slaktaren Per Jönsson ocli
Christina Nilsdotter. — L. avlade
mogenhetsex. i Lund 1896, blev fil. kand.
där 1S99 och läroverksadjunkt i
Ängelholm 1910 samt var från 1917 till sin
död adjunkt i modersmålet, historia
och geografi vid Malmö realskola.
—-Redan som student intresserade sig L.
livligt för släktforskning och blev med
tiden en stor kännare på området,
särskilt av skånska släkter. Han utgav
fyra häften (häfte 1 tills, med T.
Uggla) av verket "Svenska släkter"
(1908—15), vari även de biografiska
partierna äro fylliga, samt
kompletterade och utgav C. Sjöströms
"Småländska nationen i Lund 1668—1921"
(1922) och redigerade ensam
personalpartiet om Malmö tekn. läroverk 1853
—1927 i "Malmö teknologförbund"
(192S). Till Personhist. tidskr.
lämnade L. flera värdefulla bidrag, bl. a.
genealogier över släkterna Hwasser
(1932) och Tors(s)löw (1937). I
Medlemsblad för Genealogiska fören. 1935
skrev L. "Om skånska genealogiska
samlingar och samlare". Under sina
senare år lämnade L. bidrag till
förarbetena för ett nytt "Lunds stifts
herdaminne", som skall utges av G.
Carlquist. — Gift 1910 med Ester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
