Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungstedt, Anders - Ljungstedt, Aurora Lovisa - Ljungstedt, Karl - Ljungström, Birger, ingenjör, se s. 63 - Ljungström, Claës Johan - Ljungström, Ernst - Ljungström, Fredrik, ingenjör, uppfinnare, industriman, se s. 64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljungstedt
62
Ljungström
Claës Johan Ljungström.
en praktisk skola i Linköping. Idén
förfuskades emellertid, så att skolan
ända till 1881 utgjordes av en vanlig
folkskola. Först 1900 inrättades
Ljungstedts tekn. yrkesskola, vars
inkomster huvudsakligen utgöras av
räntorna från L:s fond jämte tillskott
från stat oeh kommun. — Gift 1796
med Karolina Mosander. — Litt.: S.
Lidman, "Tal öfver A. L." (1936).
T. M.
Ljungstedt, Axirora Lovisa,
författarinna, f. 2 sept, 1821 i
Karlskrona, † 21 febr. 1908 i Stockholm.
Föräldrar: majoren Georg Leonard
Hjort och Fredrika Älf. — L. flyttade
1835 med sina föräldrar till
släktgården Krusenliov vid Bråviken, där
hon tillbragte sin ungdom. Redan
tidigt började hon under sign. Claude
Gerard skriva följetonger i tidn.,
romaner och berättelser av typisk
sensationsromantisk karaktär och under
stark påverkan av särskilt Bulwer
och Eugène Sue, från vars roman
"Martin, hittebarnet" hon också
hämtat sin pseud. Bland hennes många
arbeten märkas "Dagdrifverier och
drömmerier" (1857), "En jägares
historier" (1861), "Skymningsprat"
(1864), "Psykologiska gåtor" (1869)
och "Hvardagslif" (1877). Det
övernaturliga spelar ofta en stor roll för
handlingen och gör den osannolik,
varjämte människoskildringen är grovt
överdriven. Men naturskildringen är
ofta frisk, och L. liar en oförneklig
förmåga att skapa spännande
intriger. Bäst liar hon kanske lyckats
med några skildringar från
östergöt-lands historia ocli folkliv. Hennes
"Samlade berättelser" utkommo 1S72
—82 i nio delar. — Gift 1846 med
byråchefen i Fångvårdsstyr. Samuel
Viktor Ljungstedt. T. M.
Ljungstedt, Karl, språkforskare,
skolman, f. 22 juli 1856 i Landeryds
skn, östergötl. län, † 22 okt. 1916 i
Östersund. Föräldrar:
departementschefen i Generaltullstyr. Erik
Kristian L. och Louise Jansson. — L.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1876
och blev fil. kand. 18S1, fil. lic. 1887
oeh efter disputation sistn. år docent
i forngermanska språk 1888 (—94) och
fil. dr 1S89, allt vid Uppsala univ.
Han upprätthöll 1889—90 e. o.
professuren i svenska vid univ. Åren
1896—9S tjänstgjorde L. som tf.
lärare i språkvetenskap vid Stockholms
högskola. År 1899 knöts han till
öster-sunds högre allm. läroverk och var där
adjunkt 1907—16. — L. utgav
"Anmärkningar till det starka preteritum
i germanska språk" (1888, drsavh.)
samt "Språket, dess lif ocli ursprung"
(1891; 2:a uppl. 1905), "Modersmålet
och dess utvecklingsskeden" (1893;
2:a uppl. 1907), "Eddan" (1898),
"Grunddragen af modersmålets
historia" (s. å.), "Språkets lif" (1899) och
"Valda sånger ur den poetiska Eddan"
(1904). — Gift 1890 med Emelie
Charlotta Berndes. N.-G. S.
Ljungström, Birger, ingenjör,
se s. 63.
Ljungström, Claës Johan,
präst, hembygdsforskare, f. 25 juli
1819 i Sandhems skn, Skarab. län,
† 8 dec. 1882 i Västra Tunhems skn,
Älvsb. län. Föräldrar: torparen Nils
Börjesson L. oeh Christina
Svensdotter. — Efter skolstudier i Skara
blev L. 1842 student- i Uppsala, där
han, fastän han måste försörja sig
själv, bedrev så ivriga teologiska
studier, att han redan 1845 kunde
prästvigas. Efter att lia tjänstgjort på
åtskilliga platser blev han 1855
komminister i Bredared, Älvsb. län, ocli
sedan han avlagt pastoralex., 1859
komminister i Böne, samma län. Redan
följ. år utnämndes han till
komminister i Lidköping samt var från 1871
till sin död kyrkoherde i Västra
Tunhem. — Av sina församlingsbor var
L. myoket uppskattad som
förkunnare och som främjare av
folkundervisningen, men sin största insats
gjorde han som hembygdsforskare. Det
var på hans initiativ, som
Västergötlands fornminnesfören. tillkom 1863.
Ända till sin död var han energiskt
verksam som dess sekr. och red. för
dess tidskr. Av stort värde äro hans
många häradsbeskrivningar genom
det rika kulturhistoriska material,
som de innehålla. Den äldsta utkom
1861 och behandlade "Redvägs härad
med staden Ulricæhamn"; den följdes
sedan av "Åhs och Vedens härader
samt staden Borås" (1865),
"Kinne-fjerdings ocli Kållands härader samt
staden Lidköping" (1871), "Wartofta
härad och staden Falköping" (1877)
samt den ofullbordade och postumt
utg. "Wäne härad samt staden We-
nersborg" (1SS4). Dessutom
publicerade L. "Rüna-list el. konsten att läsa.
runor, folkskolorna och menige man
meddelad" (1866; 2:a uppl. 1875>
samt skrev en mångfald tidn.-artiklar.
Från 1S63 var han medl. av Kongl.
Nordiske Oldskriftselskab i
Köpenhamn. — Gift 1) 1855 med Sophia
Amalia Albertina Sodenstierna, f
1867; 2) 1869 med Hilma Catharina
Björsell. T. M.
Ljungström, Ernst Leopold,
botanist, f. 26 dec. 1854 i Ystad, † 27
dec. 1943 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Jonas L. och Thilda Maria
Charlotta Berlin. — L. avlade
mogenhetsex. i Malmö 1S73 och blev vid
Lunds univ. fil. kand. 1877 samt fil.
lic. och fil. dr 1883. Han var i Lund
e. o. amanuens 1880—1903, docent i
botanik 1883—1903 och tf. e. o. prof.
i detta ämne vt 1903. För botaniska
studier reste han i flera europeiska
länder. Från 1903 bosatt i Stockholm
var han 1908—2S chef för Stockholms
Dagblads korrekturavd. — L. var som
botanist verksam bl. a. inom floristik,
blombiologi, anatomi och mykologi.
Hans drsavh. (1883) är en studie över
bladets byggnad inom familjen
Erici-neæ, och han blev som mykolog en
banbrytare i vårt land. I Just’s
Botanischer Jahresbericht (18S5—97)
refererade han under 1881—95
utkommen sv., norsk och finsk botanisk
litteratur. På äldre dagar publicerade
han i Botaniska notiser värdefulla
botaniska hågkomster från Lund. L.
skrev talrika artiklar i dagspressen,
utgav musikkompositioner, ss.
"Bondetågsmarschen" (1914), och var en
märkesman inom sv. filateli. — Gift
1) 1885—1900 med Amalie Emilie
Julie Marie Hobelmann från
Tyskland; 2) 1900 med Constance
Flensburg. ■—• Litt.: biografi av O. Gertz
i Botaniska notiser 1944. S. L.
Ljungström, Fredrik, ingenjör,
uppfinnare, industriman, se s. 64.
Ernst Ljungström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
