Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lugn, Pehr - Luhr, släkt - Luhr, Robert - Lund, se även af Lund, Lundh - Lund, Bjarne - Lund, Carl - Lund, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luhr
S4
Lund
Pehr Lugn.
internat, förbindelser lyckades lian till
det sistnämnda göra mycket
betydande nyförvärv. År 1930 deltog L. i
Tyska inst:s i Kairo forskningsarbete
i östdeltat i Egypten samt 1931 i de
av Akademie der Wissenschaften i
Wien och Egyptiska mus. i Stockholm
företagna grävningarna vid
Merimde-Benisälame i Västdeltat. Åren 1932—
33 ledde han de sv. utgrävningarna vid
Abu Ghàlib, där betydande
stadslämningar från 12 :e dynastin blottades.
—■ L. fick aldrig möjlighet att
publicera mer än en ringa del av det rika
material ban tillförde Egyptiska mus.
i Stockholm. Bland hans arbeten
märkas "Ausgewählte Denkmäler aus
ägyptischen Sammlungen in
Schwe-den" (1922), "Egypten i fynd ocli
forskning" (1—2, 1923—24),
"Egypten" (i Bonniers illustrerade
världshistoria, 1, 1926), ’’Konst och
konsthantverk i Egypten" (1927),
"Svenska grävningar i Egvpten 1931—32"
(1932). — Gift 1915 med Gunhild
Florida Catharina L.. f. Ilensclien (f.
1881), som efterträdde sin make som
föreståndare för Egvptiska mus.
H.An.
Luhr, släkt, som är känd
åtminstone från slutet av 1400-taIefc i
Reval, där Herman Luliren var
rådsherre 1507—35. Många av hans
ättlingar beklädde ämbeten i Reval ocli
ägde jordegendomar i Estland; i
slutet av 1500-talet och början av
1600-talefc voro två medl. av släkten
borgmästare i Reval. Två andra medl. av
släkten, köpmännen i Reval Herman
L. och Henrik L., erhöllo 1650 sv.
adelskap med namnet von Luhren;
de introducerades icke på
Riddarhuset. Den nu i Sverige levande grenen
härstammar från rådmannen och
kyrkoföreståndaren i Nyen (vid
Och-tas inflöde i Neva, nära den plats, där
senare S:t Petersburg anlades)
Henrik L. († 1719), som vid ryssarnas er-
övring av Nyen överflyttade till
Stockholm. En yngre son till honom,
gu-vernementssekr. i Stralsund och
Bremen Anders L. († omkr. 1737), blev
farfar till kronolänsmannen i Litselås,
Uppsala län, Mauritz Emanuel L. (f.
1761, † 1S07); från honom härstamma
alla nu i Sverige levande medl. av
släkten. Han blev far till
kronolänsmannen, säteriägaren på Springsta i
Kärr-bo skn, Västmanl. län, Carl Mauritz
L. (f. 1793, † 1872), slottsinspektoren
på Västerås slott Axel Gabriel L. (f.
1795, † 1870), vars son var apotekaren
Robert L. (se nedan), och till
kyrkoherden i Håtuna, Uppsala län, prosten
Robert Emanuel L. (f. 1800, † 1S87).
Luhr, Robert Emanuel,
apotekare, f. 4 april 1836 i Västerås, † 29
maj 1905 i Zürich,Schweiz. Föräldrar:
slottsinspektoren Axel Gabriel L. ocli
Johanna Gustava Ekbom. — L. blev
apotekselev 1851 och avlade farmacie
studiosiex. 1854 samt apotekarex.
1859. Efter tjänstgöring i Stockholm
och Sundsvall innehade han apoteket
i Trosa 1S63—6S, apoteket Vasen i
Stockholm 1S68—77 och apoteket
Hjorten i Göteborg från 1S77 till sin
död. Han tillhörde
Apotekarscciete-tens direktion 1875—77 och var ordf.
i fullmäktige för apotekarkårens
liv-ränte- och pensionskassa från 1S94.
På Apotekarsocietetens uppdrag
studerade L. utomlands 1874
framställning av mineralvatten, och efter
hemkomsten anlade lian i Stockholm
Apotekarnes mineralvattensab :s
fabrik; lian tillhörde bolagets styr. till
sin död. Han invaldes i Sv.
läkaresällskapet 1S75 ocli var stadsfullmäktig i
Göteborg 18S9—1905. L. deltog jämte
J. A. Lindgren, C. G. H. Thedenius
m. fi. i utgivandet av "Pharmaca
composita" (1891). — Ogift. S. L.
Lund, se även af Lund, Lundh.
Lund, Bjarne, operasångare,
teaterman, f. 27 mars 1858 i Kristiania,
† 22 dec. 1894 därstädes. Föräldrar:
Robert Luhr.
fängelseprästen Joachim Brinck L.
ocli Margretlia Geelmuyden. — Efter
sånglektioner för prof. A.
Sehimon-Regan i München, där L. 1879 gav sin
första konsert,, flyttade ban s. å. till
Stockholm. Följ. år debuterade lian
som operasångare på Nya Teatern som
Max i "Alphyddan". Han var därefter
anställd ett år vid Stora teatern i
Göteborg, och efter engagemang vid
skilda landsortssällskap bildade ban 1S85
eget operasällskap, med vilket han de
tre följ. åren turnerade i landsorten.
År 1890 framträdde han på K. teatern
som Figaro i "Barberaren i Sevilla",
varefter han flyttade till Kristiania,
där han verkade som sångpedagog till
sin död. — L. liade en sonor och
voluminös baryton samt en dramatiskt
verkningsfull aktion, vilket tills, med
hans imponerande yttre gjorde honom
till en bärande kraft i roller som Fra
Diavolo, Farinelli och Rigoletto. —
Gift med operasångerskan Alma
Wikström. A. L.
Lund, Carl Ludvig, skådespelare,
regissör, teaterdirektör, f. 2 jan. 1859
i Stockholm, † 27 mars 1893 därstädes.
—• L. turnerade med åtskilliga
landsortssällskap 1881—84, varefter ban
sistn. år var engagerad vid Stora
teatern i Göteborg samt lios Carl Nyman
1885—86. Under följ. år förhyrde lian
Ladugårdslandsteatern i Stockholm,
vilken han omdöpte till Folkteatern
och genom åtskilliga praktiska
anordningar lyckades göra till en
vinstgivande affär. Efter engagemang vid
Södra teatern och Djurgårdsteatern
övertog ban själv 1889 Folkteatern,
vilken han ledde till sin död. -— Som
teaterledare ocli regissör framförde L.
en folklig repertoar och skapade en
samspelad ensemble. Av de många
roller L. utförde kunna nämnas Coupeau
i Zolas "Fällan", Sjövall i Blanches
"Ett resande teatersällskap" och
Lundström i F. Hodells "Andersson,
Pettersson ocli Lundström". —■ Gift
1880 med Josefina Amalia Olsson.
A.L.
Lund, David, biskop, f. 13 mars
1657 på Åminne gård, Halikko skn vid
Åbo, † 12 okt. 1729 i Växjö.
Föräldrar: regementsskrivaren Johan L. ocli
Margaretha Gyllenbögel. — L.
studerade i Uppsala och Åbo, där han blev
magister 16S1. Han företog sedan en
resa till Holland och Tyskland, som
varade till 1685, då lian förordnades
till akademisekr. och e. o. prof. i Åbo.
Han blev ord. poeseos prof. där 1686
och linguarum prof. 1691. Som sådan
föreläste han bl. a. över Homeros,
vilket var något för tiden ganska nytt.
L. promoverades 1702 till teol. dr och
utnämndes 1705 till biskop i Viborg.
Under kriget flydde ban 1710 till
Sverige, där ban följ. år blev biskop i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
