Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lundgren, Tyra - 1. Lundgren, Hjalmar - 2. Lundgren, Alfred - 3. Lundgren, Thorsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundgren 121 Lundgrén
Hjalmar Lundgren.
Paris och under en vistelse i Italien
1927—29. Åren 1929—39 var hon
bosatt i Paris, och sedan sistn. är bor hon
i Stockholm. L. har varit verksam vid
flera av Europas främsta
konsthantverksfabriker, bl. a. Sèvres i Frankrike
(1934—39), Arabia i Helsingfors (1924
—37 i olika repriser), Murano i
Venedig (frän 1937) och Rörstrand (1928
—30), Kosta och Gustavsberg (från
1941) i Sverige. Ilon har varit repr. på
en mångfald internationella och sv.
utställningar.— L. är framför allt
keramisk skulptör. I relief eller
friskulptur formar hon fåglar, fiskar, blad ocli
blommor m. m. i en knapp,
naturalistisk stil och med de matta, bruna
eller gula ytorna sparsamt
accentuerade av gnistrande glasyrer.
Teknikerna äro hårdbränt stengods och
någon gång grov chamotte. Till
hennes mest raffinerade produkter höra
skålar i blad- eller blomform av
löv-tunt stengods. L. har i monumentalt
format utfört två stengodsreliefer,
"’Livets rikedom" (1944, Borås nya
krematorium) och "Svensk
kvinnokavalkad" (5 X 3% m, invigd 1947,
Flickläroverket, Södermalm,
Stockholm) med 14 porträtt, av sv.
märkeskvinnor från den heliga Birgitta till
Greta Garbo. Som glaskonstnär har
Hon främst verkat i Venedig under
ett fruktbärande samarbete med
Ve-nini. Hon har även utfört
porträttbyster, bl. a. av Märta
Måås-Fjetter-ström, Eirik Hornborg, Israel
Holmgren, Gabriela Mistral och fadern.
—-— L. är en god skribent och har
genom föredrag, artiklar i dagspressen,
"Form" och "Konstrevy", och genom
boken "Eld och lera" (1946) spritt
kännedom om nutida konsthantverk
och konst. Hon är ett internationellt
välkänt namn. — Ogift.. B. S.
1. Lundgren, Karl Hjalmar,
tidningsman, författare, f. 2S okt. 1S67 i
Haparanda, † IS aug. 1934 i Stock-
holm. Föräldrar: telegraf
kommissarien Jöns L. och Ida Maria Wretholm.
■—■ Efter mogenhetsex. i Lund 1885 var
L. medarb. i Sydsv. Dagbladet
Snällposten i Malmö 1886—96, varefter han
hade kortare anställningar i olika
tidn., bl. a. Dagens Nyheter och Sv.
Dagbladet. År 1901 blev han red.-sekr.
i Lunds Dagblad och var tidn:s red.
och utgivare 1902—06. Han var
därefter huvudsakligen verksam som
författare, bosatt i Stockholm. Särskilt
känd blev han som skapare av en
politisk motsvarighet till Chronschough,
typen Johannes Bengtzén,
folkskollärare och riksdagsman,
huvudpersonen i en festlig politisk parodi i sex
böcker: "Från den politiska
rännarbanan. Brev till hemmet av
riksdagsmannen Johannes Bengtzén"
(1914), "I de frisinnade idéernas
tjänst" (1916), "Vilka riksdagsmän
böra omväljas? Råd och anvisningar
Alfred Lundgren.
av Johannes Bengtzén" (1917), "Ur
Johannes Bengtzéns själaskatt" (1918),
"Under den röda fanans veck" (1920)
och "Framåt och uppåt marsch!"
(1928). Breven från Johannes
Bengtzén till hemmet började publiceras i
Strix och väckte stor uppmärksamhet.
— L. utgav även en rad andra
publikationer, bl. a. en kort monografi över
K. A. Wallenberg (1915) och "Kring
Lund och Lundagård" (1917).
Dessutom skrev han "Ur pressens
krönika", tredje avsnittet i
Publicist-klubbens jubileumsskrift 1924. Han
signerade ofta sina tidn.-artiklar med
Abbé Coignard, Juvenalis eller En
man med självaktning. — Gift 1901
med Nanna Amalia Stenberg. H. ö.
2. Lundgren, Jolian A Ifred,
ämbetsman, f. 10 juli 1879 i Malmö. Bror
till L. 1. —- L. avlade mogenhetsex. i
Malmö 1897 och utexaminerades från
Tekn. högskolan 1901. Han blev elev
i telegrafverket 1902, e. o. linjeingen-
jör där 1903 och linjeingenjör 1909.
År 1914 inträdde han som
byråingenjör i Telegrafstyr. och blev där
byrå-dir. 1920, byråchef 1928 och överdir.
1941; han erhöll avsked 1944. — Som
linjeingenjör kom L. i nära kontakt
med spec. landsbygdens
telefonproblem, för vilka lian alltid har hyst ett
särskilt intresse. Han har på detta
område utfört ett pionjärarbete, som
burit frukt i form av en alltjämt
stegrad abonnentökning. Vid sin
avgång ur telegrafverkets tjänst fick
han som ordf. leda en kommitté med
uppgift att utarbeta förslag till
åtgärder för förbättring av
landsbygdens telefonförhållanden; kommitténs
betänkande avlämnades 1946 samt har
behandlats av riksdagen och vunnit
dess gillande. Ären 1928—41 var L.
telegrafverkets ekonomichef och togs
som sådan i anspråk för ett flertal
utredningar. Han gjorde även en
betydande insats i utredningen 1940
rörande verkets omorganisation. — Gift
1914 med Elna Kristitta Nordberg.
E. M.
3. Lundgren, Thorsten,
ämbetsman, industriman, f. 25 nov. 1S86 i
Lund. Föräldrar: handlanden Lars
Johan L. och Andriette Kjellman.
Kusin till L. 1 och L. 2. — Efter
mogenhetsex. 1904 i Lund, jur. kand.-ex. där
1909 ocli studier vid
handelshögskolan i Berlin blev L. attaché i
Utrikes-dep. 1910 och tjänstgjorde som
attaché, tf. vicekonsul och tf. konsul vid
konsulaten i Hamburg, Marseille,
Pi-reus, Antwerpen och Narvik 1911—16.
Han blev andre sekr. i Utrikesdep.
1916, tf. förste sekr. 1917 ocli tf.
avd.-chef där 1919. S. å. utnämndes han
till konsul och chef för första byrån
på Utrikesdep :s politiska ocli
handelspolitiska avd. Han avgick därifrån och
blev konsul idisponibilitet redan 1920;
sedan dess är han verkst. dir. i Sv.
cellulosafören. och Sv. trämassefören.
— L. var bl. a. avd.-chef i Statens han-
Thorsten Lundgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>