Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundin, Carl - Lundin, Claes - Lundin, Erik - Lundin, Frederick - Lundin, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundquist
126
Lundquist
Claes Lundin.
sen. Inom det religiösa föreningslivet
var han mycket verksam, speciellt
inom K. F. U. M. — L. gjorde även en
beaktansvärd insats som
kyrkohisto-lisk förf. med sitt populära verk
’’Kyrkohistoria för hemmet" (1—3,
1896—1911) samt med sin lärobok
"Bilder ur kyrkans historia" (1906,
mänga senare uppl.). Bland lians
övriga skrifter kunna nämnas en
kommentar till Apostlagärningarna (1913)
samt "Upsala möte i världshistorisk
belysning" (i "Uppsatser i teologiska
och kyrkliga ämnen", 1893). — Gift
1S91 med AlflUld Maria Emilia
Ambrosius. T. M.
Lundin, Claes Johan,
tidningsman, författare, f. 12 nov. 1825 i
Stockholm, † 14 sept. 1908 därstädes.
Föräldrar: skräddarmästaren Johan Olof
L. och Catharina Mellström. —- L.
blev student i Uppsala 1S44 och
avlade där kameralex. 1847, varefter han
var e. o. tjänsteman i olika
ämbetsverk i huvudstaden. Han var kanslist
i bondeståndet vid riksdagarna 1850—
51 och 1853—54 samt elev vid
Konstakad. 1852—53. Åren 1S54—56 var
lian anställd på kontor i Hamburg, och
1S56—58 innehade han grosshandel i
Göteborg. — L. medarbetade från 1850
sporadiskt i åtskilliga tidn. och
övergick 185S definitivt till journalistiken
som korrespondent för Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn., först i
Köpenhamn och 1859—66 i Paris. Samtidigt
lämnade han korrespondenser till fem
andra sv. tidn. lian tillhörde som
teater- och litteraturkritiker Stockholms
Dagblads red. 1866—84 men
medverkade också där och i andra tidn. med
kåserier, krönikor och skönlitterära
bidrag. Mycket berest skrev han en
rad reseskildringar från främmande
länder, bl. a. "Paris i våra dagar"
(1869). På sina resor runt i Sverige
för tidn:s räkning lärde han känna
landet väl, varom "Ströftåg här och
der i Sverige" (1S75) vittnar. Särskilt
fångades L:s intresse av huvudstaden,
som han ingående skildrade, först i
"Minnen från en resa i Sverige.
Stockholm och stockholmarne" (1, 1869) och
sedan i det tills, med August
Strindberg utg. verket "Gamla Stockholm"
(1SS2) och det av L. ensam författade
"Nya Stockholm" (1S87—90), vilka
samtliga arbeten lia förblivande värde
som kulturhistoriska källskrifter. —
L. publicerade även några
berättelsesamlingar, bl. a. "Tidsbilder ur
Stock-holmslifvet" (1S95), samt utgav
självbiografin "En gammal stockholmares
minnen" (1—2, 1904—05). — Gift
1858 med Augusta Cedervall. T. M.
Lundin, Erik Ruben,
schackspelare, journalist, f. 2 juli 1904 i
Stockholm. Föräldrar: montören Ruben
Andreas L. och Maria Olsson. —
Efter verksamhet som
trädgårdsarbetare, affärsbiträde och tidn.-kolportör
startade L. hösten 1931 Stockholms
schacksalonger, som han alltjämt
driver. Han redigerar Tidskr. för schack
sedan 1935 samt har varit schackred.
i Folket i Bild 1936—37 och i Dagens
Nyheter sedan 1947. — L. nådde
mästarklassen i schack 1927 och är
kvalificerad landslagsspelare sedan 1930.
Vid alla sex nationstävlingarna under
1930utalet har lian med framgång
spelat för Sverige. Vid en internat,
turnering i Göteborg 1931 delade L. första
pris med Flohr och Stoltz, i
Stockholm 1934 segrade lian fore
Nim-zowitsch och Stoltz, och i Örebro 1935
blev han tvåa efter världsmästaren
Aljechin. Han vann matchsegrar över
Spielmann 1933 samt över dansken
Andersen 1937, varigenom han blev
nordenmästare. L:s främsta
internationella framgångar äro segrar i
Ost-ende 1936 och Bad Gastein, Österrike,
1948 samt ett andrapris tills, med
Aljechin i München 1941. I ett flertal
sv. och nordiska kongressers högsta
klass har L. placerat sig i toppen;
sverigemästare var lian 1941—42 och
1945—46. — Gift 1930 med Ruth
Agnes Ingeborg Wennberg. B. N.
Lundin, Fredrik (Frederick),
fabrikant, politiker, f. 18 maj 1868 i
Västra Tollstads skn, östergötl. län, ‡
29 aug. 1947 i Beverly Hills,
Kalifornien, Förenta staterna. Föräldrar:
lantbrukaren Lars Fredrik L. och
Fredrika Larsdotter. — L. utvandrade
1S80 tills, med sina föräldrar till
Förenta staterna och hamnade i Chicago,
där lian efter några år i folkskola
först var tidningspojke och
skoborsta-re samt senare försäljare i en
ekipe-ringsaffär. Tills, med en bror startade
han 18S9 en kemisk fabrik, från 1894
med firmanamnet Lundin & Co., som
bl. a. tillverkade "Lundins
enbärsdricka", som blev en uppskattad dryck
i Förenta staterna. Detta gjorde
bröderna L. till förmögna män. L.
invaldes redan 1894 i staten Illinois’ senat,
vilken han tillhörde till 1898,
representerande ett sv. distrikt. Under
många år var lian därefter led. av det
republikanska partirådet för Chicago
och Cook County. Ären 1909—11
tillhörde lian den amerikanska
kongressen och var där den förste sv. repr.
för Illinois. Han föll igenom vid valet
1912 och åtog sig ej mera något
offentligt uppdrag. Men inom
republikanska partiet fortfor han att verka
som "valboss", och med tiden byggde
lian upp åt sig ett politiskt maskineri,
som gav honom den kanske största
makten i Chicago och Illinois under
ett decennium. Hans stora popularitet,
ej minst bland sv.-amerikanerna,
minskade så småningom. Huvudsakligen
ägnade han sig åt sin
affärsverksamhet och var bosatt på Fox Lake Estate
utanför Chicago, tills han 1939
flyttade till Beverly Hills. — Gift 1918
med Agnes Carlson. T. M.
Lundin, Johan Fredrik,
bruks-man, uppfinnare, f. 17 april 1826 pä
Hörryda i Härlunda skn, Skarab. län,
† 7 juli 1868 i Munkfors, Bansäters
skn, Värml. län. Föräldrar:
sergeanten Jonas Erie L. ocli Christina
Lundqvist. — L. var 1S37—41 elev vid
läroverket i Skara, varefter lian under sex
år hade anställning som
bruksbokhållare. Efter ex. vid Teknologiska
inst. 1S50 var ban masmästare vid
Uddeholmaverken 1851—54. Åren 1854
—56 var han bruksförvaltare vid
Gustavsfors bruk; sistn. år kallades han
till det likaledes under
Uddeholmsverken lydande Munkfors, där han var
bruksförvaltare till sin död. Han var
dessutom delägare i Forshaga
glasbruk i Värmland, som lian 1S62
anlagt i kompanjonskap med sin
blivande svåger, ingenjör G. H. Lassen. —
L. var en framstående teknisk
begåvning. Hans experiment för rationellt
utnyttjande av mindervärdigt bränsle
resulterade i konstruktionen av den
s. k. sågspånsgeneratorn. Han byggde
sedan en siemensk (regenerativ)
väll-ugn, vanligen kallad lundinsugnen,
som han eldade med gas från sina
sågspånsgeneratorer. Vid 1860-talets
mitt började han framställa
verktygsstål genom att i denna ugn smälta
tillsammans tackjärn med avfall från
brännstålssmidet vid Munkfors. L:s
metod var i princip identisk med
martinprocessen och utexperimenterades
oberoende av denna. L. dog emellertid,
innan uppfinningen gjorts fullt
praktiskt användbar; den fullkomnades
sedan, med tillgodogörande av
Martins m. fi: s resultat, av en rad sv.
fackmän. — L. har i Jernkontorets
annaler 1862, 1864, 1866 och 1867 och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
