Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundstedt, Vilhelm - Lundström, Algot - Lundström, Anders, trädgårdsman, se s. 142 - Lundström, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundquist
139
Lundquist
Wallgren. — L. avlade mogenhetsex. i
Luleå 1SS7 oeh utexaminerades från
Tekn. högskolan 1892. I Väg- och
vattenbyggnadskåren blev han löjtnant
1897, kapten 1907, major 1917 och
överstelöjtnant 1926 samt fick avsked
1933. Åren 1892—1902 var han
anställd vid olika järnvägsbyggnader,
bl. a. från 1898 som arbetschef vid
Stockholm—Nynäs järnvägsbyggnad;
samtidigt var han 1900—02 verkst.
dir. för ah. Nynäs villastad och ab.
Södertörns villastad. L. blev
distriktsingenjör i Nedre n. väg- och
vattenbyggnadsdistriktet 1903 och tf.
distriktschef där 1922 samt var tf.
ban-inspektör i Väg- och
vattenbyggnads-styr. 1930—34. Under denna tid
utförde lian en mångfald väg-, bro-,
hamn-och kanalundersökningar, bl. a.
kana-lisering av Ströms vattudal i
Jämtland och utvidgning av Härnösands
kanal. Jämte R. Ekwall erhöll han 1907
första pris i den internationella
tävlan om kajkonstruktioner i Göteborgs
massgodshamn, oeh tills1, med denne
ombyggde lian 1907—09 hamnen i
Örnsköldsvik. L. var flottningschef i
Indals älvs flottningsfören. 1911—16.
Bosatt i Sundsvall 1903—36 var han
led. av stadsfullmäktige där 1913—35
(ordf. 1931—35) samt ordf. i stadens
hamnstyr. från 1914. — Gift 1) 1896
med Olga Emelia Molinie, † 1927; 2)
193S med Ti/ra Lovisa Stränge.
R’. Sm—g.
Lundström, Anders,
trädgårdsman, se s. 142.
Lundström, Axel Nicolaus,
botanist, f. 23 mars 1847 i Piteå, † 30 dec.
1905 i Uppsala. Föräldrar:
läroverkskollegan och bankdirektören Axel L.
och Catharina Brigitta Lange. — L.
avlade mogenhetsex. i Umeå 1867 och
blev fil. kand. vid Uppsala univ. 1S74
samt fil. dr och docent i botanik där
1875. Han företog botaniska
studieresor i Sverige och Norge, deltog 1875
i A. E. Nordenskiölds expedition till
Vilhelm Lundstedt.
äro verklighetsfrämmande, och som
grundval för juridiken vill han i
stället sätta samhällsnytteprincipen. L:s
bittra kritik av "all hittillsvarande
jurisprudens" har icke sällan skjutit
över målet men har samtidigt kraftigt
stimulerat den juridiska
principdiskussionen i hela Skandinavien och
befordrat ett realistiskt juridiskt
betraktelsesätt, Framför allt i skriften
"Superstition or rationality in action
for peace?" (1925, övers, till japanska
1927) liar L. gjort sig till talesman
för den tvivelaktiga tesen, att idén
om en bindande folkrätt är en av de
viktigaste orsakerna till krig. — L.,
som 1919—28 var stadsfullmäktig i
Uppsala och 1929—48
socialdemokratisk led. av Andra K., har vid
flera tillfällen tagit en
uppmärksammad del i det. politiska livet. Under det
s. k. förräderimålet 1916, då tre medl.
av socialdemokratiska partiet
ådömdes fängelsestraff, uppträdde L. till
deras försvar. Omkring 1920 var L. en
av dem, som i tal och skrift ivrigast
bekämpade tanken på införandet av
totalförhud. En motion av L. vid 1933
års riksdag, s. å. utgiven under titeln
"Otukt mot naturen", föranledde
upphävandet (1944) i princip av
homosexuella handlingars straffbarhet. På
senare tid har han uttalat sig mot
socialisering ocli mot Ryssland; sistn.
tendens präglar boken "Europas
demokratier — förenen eder!". Under
1930-talet spelade L. en framträdande
roll som Torsten Kreugers försvarare
i det s. k. Högbroforsmålet. — Gift
1) 1907—17 med Margareta Dorotea
Husvogt; 2) 1917 med Hilda Teodora
Husvogt, † 1918; 3) 1923 med Sally
Maria Ekblom. A. W.
Lundström, Frans Algot,
väg-och vattenbyggare, ämbetsman, f. 4
juli 1868 i "Piteå, † 19 juli 1941 i
Stockholm. Föräldrar:
källarmästaren Erik Magnus L. ooh Brita Lovisa
Algot Lundström.
Axol Lundström.
Novaja Zemlja och n.-v. Sibirien
samt studerade 1879 växtanatomi vid
flera tyska univ. År 1887 blev han
konservator vid botaniska mus. i
Uppsala och 1S92 lektor i botanik, zoologi
och trädgårdsskötsel vid Ultuna
lant-bruksinst. Då konsul Frans Kempe
1897 donerade medel till en e. o.
professur i växtbiologi vid Uppsala
univ., utnämndes L. enligt donators
önskan till dess innehavare. — L.
utgav flera floristiska arbeten, ss.
"Studier öfver slägtet Salix" (1875,
drs-avh.) samt skrifter över nordiska ocli
arktiska Salix-arter. Hans
omfattande växtbiologiska undersökningar
resulterade bl. a. i det av Vet. soc. i
Uppsala prisbelönade arbetet
"Pflan-zenbiologische Studien" (1, 1884; 2,
1887), som behandlar växternas
förhållande till regn och dagg samt
anpassningar mot djur. Han
utförde på offentligt uppdrag
agrono-niiskt botaniska undersökningar i
nordligaste Sverige 1S90 och på
enskilt uppdrag skogsundersökningar i
lappmarkerna och Norrbottens
kustland m. m., varjämte han 1895
upprättade en skogsbiologisk
försöksstation i Norrland. I de norrländska
skogsbiologiska frågorna etablerade
han ett intimt samarbete med Frans
Kempe. Jämte C. Bovallius och A. G.
Högbom framhöll L. den vikt en
naturvetenskaplig undersökning av
Norrlandsskogarna har för deras
rationella skötsel. Av hans skogsbotaniska
arbeten märkas "Om våra skogar och
skogsfrågorna" (1895), bildverket
"Från svenska barrskogar" (1897,
utg. i samiband med
Stockholmsutställningen s. å.) och "Sveriges skogar och
skogsbruk" (1901). Han utgav även
växtanatomiska, historiskt botaniska
och andra skrifter samt "Lärobok i
allmän botanik" (1882; övers, och
bearb, efter E. Warming). L. ordnade
de stora skogsutställningarna i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
