Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lundvik, Hildor - Luterkort, Sally - Luth, släkt - 1. Luth, Olaus - 2. Luth, John - Luthander, Carl - Luthander, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luterkort
146
Luthander
— Efter mogenhetsex. i Gävle 1904
och juridiska studier i Uppsala var L.
elev vid Musikkonservatoriet i
Stockholm 1909—13, där lian avlade
musik-lärarex. 1912. Sedan 1913 är lian
sångpedagog i Stockholm. År 1919 avlade
lian kyrkosångar- och organistex. i
Västerås. L. var tf. kantor i S: ta
Gertruds förs. i Stockholm 1924—25
och i Gustav Vasa förs. där 1926—27.
Sedan 1928 är lian kantor i S:t
Görans förs. i Stockholm. L. var
förbundsdirigent i Stockholms
sångar-förb. 1932—41 ocli är ledare av
Bell-manskören sedan 1930. Som
komponist liar L. framträtt med kantater,
stråksvit ocli pianostycken av
romantisk hållning. Sin starkaste insats
har han gjort i vokalmusiken med
romanser, manskvartetter och stycken
för blandad kör. I senare tid visar
hans stil impressionistiska drag,
liksom korsatsen lägger an på
instrumentala effekter, t. ex. i det fint
utarbetade "Som ett blommande
mandelträd" för blandad kör. L. erhöll
Litteris et artibus 1940. — Gift 1924
med Magdalena Judit Johanna
Näsman. W. S.
Luterkort, Sally, jurist,
politiker, f. 18 sept. 1884 i Kristianstad, †
14 maj 1927 i Stockholm. Föräldrar:
köpmannen Herman L. och Jenny
liit-lawsky. — Efter mogenhetsex. i
Kristianstad 1903 blev L. jur. utr. kand. i
Lund 1907. Han tjänstgjorde 1910—
13 dels i Göta hovrätt, dels som tf.
domliavande och blev 1919 v.
häradshövding. Efter förordnanden som
re-visionssekr. och häradshövding
utnämndes ban 1926 till häradshövding
i Medelpads ö. domsaga. Han var från
1925 led. av Första K. och valdes
1927 till stadsfullmäktig i Sundsvall.
— Redan under studietiden i Lund
anslöt sig L. till socialdemokratiska
partiet. Hans ämbetsutövning
dominerades i hög grad av sociala
synpunkter. I talrika riksdagsmotioner
krävde lian en omdaning av
rättsförhållandena i riktning mot större
social jämlikhet. Särskilt var han
verksam för en social jordlagstiftning,
som tryggade arrendatorernas rätt
gentemot jordägarna. I
försvarsfrågan var L. avrustningsvän. — Gift
1924 med Elsie Wiekberg. S. S\v.
Luth, släkt, vars äldste med
visshet kände stamfar, översten Johan
L. till Ytternäs, levde under
1500-talets andra hälft; lian var troligen
son till prof. vid Uppsala univ. Olaus
Jonæ L. (L. 1) och Kristina, dotter
till ärkebiskop Laurentius Petri
Neri-cius. En äldre son till översten
Johan L., prosten i Västra Vingåker,
Södermani. län, Åke L. († 1632), blev
far till kyrkoherden i Ytterselö i
samma län Johan L. († 1653). Ovisst
är, om en son till denne var
borgmästaren i Örebro (1649—74) Johan
L., far till bergmästaren i Falun
Johan L. († 1726), som 1719 adlades
med namnet Molnstjerna (ej
introducerad) och själv slöt sin adliga ätt
på manssidan. En yngre son till
översten Johan L., kyrkoherden i
Ytterselö Olof L. († 1632), blev far till
prosten i Nyköping Johan L. (f. 1630,
† 1677). En sonson till denne, prosten
i Bettna, Södermanl. län, Johan
Adolph L. (f. 1695, † 1757), blev far
till apotekaren i Gävle Lars L. (f.
1743, † 1803) och sv. pastorn i
Pennsylvania, Förenta staterna, sedermera
kyrkoherden i Torshälla Carl Johan
L. (f. 1746, † 1816). En sonson till
den förre, grosshandlaren i Gävle
Adolph Fredrik L. (f. 1819, † 1863),
blev far till ingenjören och
industrimannen Jolin L. (L. 2).
1. Luth, Olaus Jonæ, teolog, †
15S0 i Uppsala. —• L. bedrev studier
i Rostock, Greifswald och Wittenberg
och blev 1571 eller 1572 teol. prof. vid
Uppsala univ. Han var en måttfull
repr. för den s. k. Norrlandsortodoxin,
som stod i ett visst
motsatsförhållande till den gamla lutherska
traditionen från Olaus ocli Laurentius Petri
och till de sv. företrädarne för
Me-lanchtons mera humanistiskt
inriktade teologi. Det var därför naturligt,
att han blev en avgjord opponent mot
Johan III:s kyrkliga reformplaner.
År 1577 kallades lian på grund av sin
religiösa hållning till konungen ocli
blev tills, med Petrus Jonæ m. fi.
ålagd att disputera med Per Brahe
ocli Laurentius Nicolai
("Klosterlasse"). L. stod fast vid sina åsikter
ocli blev till följd därav förvisad till
Svartsjö lantgård. Vid ett annat
tillfälle hotades L. och de andra
uppsalateologerna med avstängning från sina
ämbeten på grund av en på konungens
begäran avfattad skrift om
Laurentius Nicolais predikan om helgonen i
Uppsala domkyrka i nov. 1577. — Av
allt att döma tycks L. ej ha spelat
någon alltför framträdande roll i de
religiösa stridigheterna. Vid
ärkebiskopsvalet efter svärfadern fick han
ströröster. — Gift med Kristina
Larsdotter, dotter till Sveriges förste
evangeliske ärkebiskop Laurentius
Petri. G. C.
2. Luth, John Fredrik, ingenjör,
industriman, f. 2 aug. 1857 i Gävle, † 6
nov. 1909 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Adolph Fredrik L. och
Erica Wilhelmina Westerberg. — L.
avlade mogenhetsex. i Gävle 1876 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
18S0. Han var elev vid École
d’Application du Génie Maritime i Cherbourg
1880—81 och hade anställningar vid
varv och verkstäder i England 1881—
83. Sistn. år grundade L. i
Stockholm en elektrisk byrå, som betydligt
utvidgades 1885, då han tills, med
civilingenjören Ivar Rosén bildade
firman Luth & Rosén. Sedan Rosén 1S91
lämnat företaget, ombildades detta
1892 till ab. under namnet Luth &
Roséns elektriska ab. med L. som
verkst. dir. Detta företag, som liar
verkstäder på Södermalm i
Stockholm samt verkstad och gjuteri i
Eskilstuna, tillhör de äldsta i sin
bransch i vårt land. Det har en
betydande tillverkning av elektriska
maskiner och apparater av olika slag.
Från 1904 var L. dessutom verkst.
dir. för Ludwigsbergs verkstads ab. i
Stockholm. — Gift 1887 med
Euphrosyne Selma nelena Grafström.
G. M—e.
Luthander, Carl Fritiof Väste,
målare, grafiker, f. 1 nov. 1879 i
Motala. Föräldrar: direktören Frithiof
Lazarus L. oeh Hilda Mertens.
•—-Efter skolgång i Högre
latinläroverket å Södermalm i Stockholm
genomgick L. 1903 Tekn. skolan därstädes
samtidigt som han blev elev till
Richard Bergh, varefter han fortsatte
sin utbildning för Carl Wilhelmson
på Valand i Göteborg 1904—06. Åren
1920—21 företog han studieresor till
Frankrike, Italien och Spanien ocli
har i målningar ocli etsningar
återgivit sina intryck därifrån. Främst
har lian emellertid ägnat sig åt att
skildra det sv. landskapet med
förkärlek för de idylliska utsikterna ocli
vrårna i stockholmstrakten, på Öland
och i de skånsk-halländska
kusttrakterna. Glittrande vatten och
blommande fruktträd ingå gärna som
stäm-ningsinslag i hans bilder, men lian har
också målat disiga vinterdagrar över
fjärdarna kring huvudstaden. Hans
färgskala är blond och sval. Hän har
även arbetat i pastell och akvarell och
utfört träsnitt, — L. liar deltagit i
en rad samlingsut ställningar och är
repr. i Nat. mus. och Norrköpings mus.
Han var ordf. i Sv. konstnärernas
fören. 1929—42. — Gift 1909 med
Elsa Mertens. Th. N.
Luthander, Sten Åke Birger,
flygtekniker, f. 8 dec. 1905 på
Kyrkerud, Silbodals skn, Värml. län.
Föräldrar: ingenjören Albert Ture L. och
Signe Maria (Maja) Leontine Boman.
— L. avlade studentex. i Uddevalla
1924 och utexaminerades från Tekn.
högskolans fackavd. för
maskinbyggnad ocli mekanisk teknologi 1930.
Därjämte studerade lian vid Stockholms
högskola matematiska ämnen. Han
var vid Tekn. högskolan assistent i
flygteknik 1930—38 och i
hållfast-hetslära 1936—39, tjänstgjorde som
konstruktör hos Byggnadskommittén
för flygtekn. försöksanstalt 1938—40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
