Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Låstbom, Herman af - 2. Låstbom, August - Läffler, Frits, språkforskare, se bd 4 s. 506 - Läma (Læma), släkt - Löberg, Gunnar - Löf, se även Löw - Löf, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låstbom
160
Löf
erhöll lian dock redan följ. år
avsked. Ända till 1802, längre än de
flesta gustavianer, fick L. vänta på
upprättelse. Han förordnades till
president i Kammarrätten och led. av
Högsta domstolen. Som verkschef
visade lian åter sin utomordentliga
arbetsförmåga och effektivitet; inom
Högsta domstolen var han som
vanligt självständig, orädd och
stridbar. Han hade en utpräglad förkärlek
för kraftåtgärder och älskade att
obekymrad om kurialstilens regler i
originella vändningar slå ned på sakens
kärna samt nyttjade överhuvud ett
märgfullt och färgrikt, ehuru stundom
något tungrott språk (B. Wedberg).
Efter revolutionen 1809 utstöttes L.
åter från statstjänsten. Hans ansökan
hos K. M:t om pension avslogs. Sina
sista år tillbragte han som privatman
på sitt bruk Niklasdamm i Värmland.
— L:s stridbarhet och rättframhet
förskaffade honom många fiender.
Hedvig Elisabeth Charlotta, hertig
Karls (senare Karl XIII:s) gemål,
karakteriserar ’honom t. ex. som "en
elak människa, i stånd till vad som
helst, vinningslysten och äregirig, föga
nogräknad om medlen, hård och
samvetslös". Själv fällde L. ej några
nedsättande omdömen om sina
vedersakare. Han var mycket musikalisk;
blott vissa intriger torde ha förhindrat
hans inval i Mus. akad. — Gift 1787
med Margareta Christina Strömbeek.
—- Litt.: biografi av B. Wedberg i
"Konungens högsta domstol
1789—-1809" (1922). G. U.
2. Låstbom, August Theodor,
boktryckare, personhistoriker, f. 29
okt. 1815 i Västerås, † 30 aug. 1845 i
Uppsala. Föräldrar: handlanden Sven
L. och Helena Engel Schenström. ■— L.
blev student i Uppsala 1S36 och fil. dr
där 1S42. Sistn. år blev han e. o.
amanuens vid univ.-bibl. År 1839 anlade
lian i Uppsala ett boktryckeri, där lian
till sin död även bedrev förlags- och
Gunnar Löberg.
bokhandelsverksamhet tills, med fil.
dr J. G. Wahlström under
firmanamnet Wahlström & Låstbom. L. var en
skicklig och samvetsgrann forskare på
det historiska området, särskilt
personhistorien, och de arbeten lian
utgav äro av stort värde. Främst böra
nämnas "Uppsala Akademies
matrikel" (1841) och "Svea oeh Göta
Höf-dinga minne sedan 1720" (1—2, 1842
—43), varjämte lian tills, med J. E.
Fant publicerade "Upsala ärkestifts
herdaminne" (1—3, 1842—45). Han
var även en av de flitigaste medarb. i
Biographiskt lexicon. En del av hans
omfattande historiska samlingar
inköptes efter hans död av Uppsala
univ.-bibl., och en del förvaras i
Riksarkivet. — Gift 1842 med Sofia
Elisabet Lagerholm, som efter L:s död
var delägare i firman till 1852. T. M.
Läffler, Frits, språkforskare, se
bd 4 s. 506.
Läma (Lee ma), släktnamn, som i
den genealogiska litteraturen tidigare
nyttjades om flera skilda släkter,
mestadels sådana som i någon generation
i vapnet fört två snedbjälkar (balkar
eller ginbalkar). Numera användes L.
som egentligt släktnamn endast om
Håkan Jonsson L., marsk 1310—IS,
och hans släkt, men aldrig, ss. förut,
om t. ex. den kungliga Folkungaättens
oäkta gren (släkttavla av K. H.
Karlsson i Sv. autografsällskapets tidskr.,
bd 1, 1879—88, s. 231). — Litt.: Fr.
Läffler, "Några svenska ’talande
vapen’ på 1200- och 1300-talen" (i
Per-sonhist. tidskr. 1903); J. Rosén,
"Striden mellan Birger Magnusson och hans
bröder" (1939). B. H—d.
Löberg, Johan Gunnar, målare,
f. 2 april 1893 i Strängnäs. Föräldrar:
rådmannen Johan L. och Maria
Asp-ling. —- Efter studentex. 1911 i
Strängnäs avlade L. 1914 officersex. År 1917
tog han avsked som underlöjtnant.
Ilan studerade 1919—20 på
Konstakad. i Stockholm. Han har företagit
flera resor, bl. a. till Polen 1927 och
Förenta staterna 1940. Ilan
debuterade 1927 på Konstnärshuset i
Stockholm ocli har sedan utställt där,
senast 1939. Sedan 1917 är han bosatt
i Djursholm. — L. är en av våra mest
särpräglade konstnärer, som med stor
målmedvetenhet genomför sitt
program. Teoretiskt ansluter lian sig till
den österrikiske konsthistorikern E.
Zierers värdeskala, som försöker
åstadkomma en objektiv värdering.
Denna värdeskala tillämpar L. vid
sina utställningar på sitt eget måleri.
I katalogen till hans utställning 1927
lämnas en redogörelse för den
närmare gången i detta bedömningssätt.
L: s måleri växlar från naturalism till
surrealism ocli rent abstrakt konst.
Ilan målar ofta i serier, där samma
Axel Löf.
motiv varieras i olika riktningar. I
sina mest egenartade verk framställer
lian en personlig värld, befolkad av
dockor och clowner av en
suggestivt-makaber karaktär, exempelvis i serien
"Bröderna Clown". Även i sina
naturalistiska landskap, ss. "Landskap
med fästning", är L. subjektiv i sin
uppfattning och liar stor förmåga att
förmedla sin känsloupplevelse inför
motivet. Hans färg kan stundom vara
chockerande gräll, med förkärlek för
orange, rött och grönt. Samtidigt är
han emellertid en fin valörmålare i
grått, På Nat, mus. är L. repr. med
"Clown i landskap" ocli "Arbetet". —
Gift 1930 med målarinnan Beda Tj., f.
Karlsson (f. 1895), vilken efter tjugu
års självstudier debuterade i
Stockholm 1939 med arbeten i en av maken
påverkad men mindre komplicerad
stil. T. O. N.
Löf, se även Löw.
Löf, Axel, skogsman, f. 24 juli
1878 i Tolfta skn, Uppsala län.
Föräldrar: bruksbyggmästaren Johan Erik
L. och Mathilda Holmgren. — L. var
1894—1909 anställd hos Korsnäs
sågverks ab. och blev efter
forstmästar-ex. 1903 vid Skogsinst. skogsförvaltare
hos bolaget s. å. Han var
flottnings-chef för Dalelfvarnes flottningsfören.
1910—17, chef för Domnarvets
järnverk oeh de av honom anlagda
Bysjö-verken 191S—26 samt skogsohef, med
dir:s titel, vid Stora Kopparbergs
bergslags ab., Falun, 1926—44. Bland
L:s många uppdrag märkes, att han
deltog i förarbetet för ny
flottnings-lagstiftning 1912, var ordf. i
Dalelfvarnes flottningsfören. 1931—45
och i Fören. Skogsarbeten 1937—44
samt har varit styr.-led. i bl. a.
Norrlands skogsvårdsförb. 1935—46 och
Sveriges skogsägareförb. 1926—46 oeh
sakkunnig i krisrevisionen 1942—43.
Han var fullmäktig i
handelskammaren i Gävle 1933—46. L:s framståen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
