Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Löwegren, Georg - 2. Löwegren, Michaël - 3. Löwegren, Gunnar - 4. Löwegren, Yngve - Löwen, Löwe, ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löwegren
175
Löwen
ordna dem med konstnärlig smak.
Dessutom lät han uppföra ståtliga
växthus, där han planterade orkidéer,
palmer, ormbunkar m. m. från
varmare länder. Under L:s ledning blev
Trädgårdsfören. i Göteborg den
förnämsta i sitt slag i landet oeh en
sevärdhet av rang. L. publicerade
uppsatser i trädgårdstidskr. och utgav
tills, med E. Lindgren och A. Pihl det
stora verket "Handbok i svenska
trädgårdsskötseln" (1—8, 1872—84;
alla delar i nya uppl.), där lian
skrivit om blomsterodling på fritt land
och om krukväxtodling. År 1S81 blev
ban led. av Vet. o. vitt. samh. — Gift
1862 med Johanna Dorothea [Dora)
Wilhelmina Borgström. S. L.
2. Löweg ren, M i o h a ë l
Kolmodin, ögonläkare, f. 5 febr. 1S36 i Lund,
† 1 maj 1923 därstädes. Bror till L. 1.
— L. blev student 1856, med. kand.
1S61, med lic. 1864 och efter disp.
1866 med. dr 1868, allt i Lund. Han
blev därstädes docent i kirurgi och
oftalmologi 1867, tf. prof. och adjunkt
i kirurgi och obstetrik s. å.,
lasarettsläkare på kirurgiska avd. 1S68 och var
e. o. prof. i oftalmiatrik 1883—1904.
På hans initiativ tillkom i Lund 1S84
Sveriges första ögonklinik. År 191S
blev L. fil. hedersdr i Lund. -— L. var
vårt lands förste modernt utbildade
ögonläkare och dess förste prof. i
oftalmiatrik. Han är främst känd genom
sina allmänt begagnade läroböcker
"Om refraktionstillstånden hos ögat
och bestämmandet af glasögon" (1S70;
2:a uppl. 1881) och "Om
ögonsjukdomarne och deras behandling" (1891;
2:a uppl. 1900) samt genom det stora
standardverket "De Hippokratiska
skrifterna i svensk översättning" (1—
2, 1909—10). — L. var älskvärd,
sympatisk och fint bildad, kännare av
klassiska språk och antikens medicin
samt frejdad trädgårdsodlare och
blomstervän. — Gift 1) 1S64 med
Maria Laurentia Eawerman, † 18S6;
Michaël Löwegren.
2) 1887 med Elin Nadeschda Peterson.
—- Litt.: biografi av G. Petrén i Nord.
medicin 1942. P. H. T.
3. Löwegren, Anders Gunnar
Hilding, journalist, ämbetsman,
skriftställare, f. 24 sept. 1881 i Malmö.
Föräldrar: drätselkamreraren Hilding
Washington L. och Ingeborg
Pettersson. Brorsons son till L. 1 och L. 2.
—-L. avlade mogenhetsex. i Malmö 1899.
Han blev fil. kand. i Lund 1901 och
efter univ.-studier i München, Oxford
och Paris fil. lic. i Lund 190S. Åren
1906—OS var han tf. aktuarie i
Statistiska centralbyrån och blev sistn. år
huvudred, för den socialdemokratiska
tidn. Arbetet i Malmö, där han
kvarstod i tio år. Som dennas chef intog
lian en förmedlande reformistisk
hållning; med särskild iver tog han sig
an bildningsarbetet bland arbetarna i
Skåne. Åren 1912—-19 var han led. av
Malmö stadsfullmäktige och 1915—17
led. av Andra K. Han var led. av styr.
för Malmö mus. och dess konstnämnd
1912—18. Åren 191S—23 var L.
socialattaché vid sv. beskickningen i
Paris. Han blev socialråd 1923 ocli var
1919—42 dir. för sv.
handelskammaren i Paris, vars ombud i Sverige lian
är sedan 1943. Under parisåren var L.
korrespondent till flera sv. tidn., bl. a.
Sydsv. Dagbladet Snällposten,
Stockholms Dagblad, Stockholms-Tidn. ocli
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn.
I flera sammanhang har han
aktivt främ jat kulturförbindelserna
mellan Sverige och Frankrike. Vintern
1940—41 reste han på Sv. röda
korsets uppdrag genom Frankrike för att
undersöka möjligheterna att från
Sverige bidra till att lindra det franska
folkets nöd. — L. har utgivit
reseskildringar, konststudier och politiska
arbeten, bl. a. "Franska stämningar"
(1915), "Om äldre konst och
nutidskonst" (1926), "Silhuettklipp av
nutida franska politici" (1928),
"Kampen kring staten" (1929), "Vad jag
sett ocli hört i Amerika" (1931),
"Soldyrkare, excentriker ocli puritaner"
(1931) samt "Poincaré ocli tredje
republiken" (1936). — Gift 1909 med
Marie-Louise Carnus från Frankrike.
D. M. W.
4. Löwegren, Yngve Maurits,
skolman, zoolog, f. 17 sept. 1899 i
Lund. Föräldrar: köpmannen Bror
Gustaf L. och Olga Gustava Trobäck.
Syssling till L. 3. — Efter studentex.
i Visby 1922 blev L. vid Lunds univ.
fil. kand. 1929, fil. mag. 1931 ocli fil.
lic. 1936. Han var amanuens i zoologi
i Lund 1923—33, gav kurser i
zoologisk konserverings- ocli museiteknik
vid Lunds univ. 1933—45 samt är
ämneslärare vid kommunala
mellanskolan i Lund sedan 1940. Han har gjort
omfattande resor inom Europa ocli
Gunnar Löwegren.
iiven besökt Egypten och Palestina.
L. liar behandlat zoologisk
museiteknik i en rad skrifter, bland vilka
märkas "Biologisk teknik" (i Djurens
värld, 14, 1940) ocli "Zoologisk
teknik. 1. Våra ryggradsdjur. Hur man
preparerar dem" (1946), ocli har
publicerat uppsatser rörande de högre
djurens, särskilt fåglarnas och
fiskarnas, systematik. Han har medarbetat
i Djurens värld (7—9, 1937—38) ocli
Sv. uppslagsboks l:a uppl. samt
förbereder ett arbete om
naturaliekabi-nettets utveckling till modernt
zoologiskt museum. — Ogift. S. L.
Löwen, Löwe, ätter, vilkas äldste
kände stamfar Hans von Leven eller
Löwe var arvherre till Capell i Jülicli
i n.-v. Tyskland. Hans sonsons son
Gerhard Löwe († före 1610) överflyttade
till Estland ocli var 1606 ryttmästare
vid estniska adelsfanan. Bland dennes
söner, vilka 1649 naturaliserades som
sv. adelsmän, märkes lantrådet i
Estland, generallöjtnanten Fredrik Löwe
(† 1669), farfar till bröderna
landshövdingen i Västerbotten och Lappmarken
Otto Vilhelm Löwe (f. 1659, † 1712)
och sjöofficeren Carl Henrik Löwe (L.
1). Den förres andre son,
fortifikationsofficeren, ämbetsmannen Axel L.
(L. 2) upphöjdes 1731 i friherrligt och
1751 i grevligt stånd. Han blev
farfars far till översten och sekundchefen
för Livreg:s husarkår greve Sven
Robert L. (f. 180S, † 1868). Med dennes
yngste son. godsägaren greve Sven
August Fritz L. (f. 1S60,† 1926),utdog
den grevliga ätten L. på svärdssidan.
— Yngre söner till landshövdingen
Otto Vilhelm Löwe voro
arméofficeren och ämbetsmannen JohanL. (L. 3),
som 1751 upphöjdes i friherrligt stånd
och själv slöt sin ätt, och
arméofficeren, politikern Fabian L. (L. 4), som
1766 blev friherre. Från dennes
sonsons son, kaptenen friherre Otto
Vilhelm Fabian Trolle-L. (f. 1S02, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
