Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Löwenhjelm, Harriet - Löwenström, ätt - Lövgren, se även Löfgren - Lövgren, Birger - Löwgren, John - Lövgren, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löwenström
182
Lövgren
Birger Lövgren.
ökade emellertid snart sina
motivkretsar, som kommo att omfatta såväl
samtid som forntid, såväl vardagsliv
som saga. Förkärleken för den
orientaliska världen avspeglar sig inte blott
i de humoristiska dikterna, där
spexlynnet, leken med exotiskt klingande
ord och lättheten att rimma äro de
mest framträdande dragen, utan också
i de religiöst färgade dikterna. L.
fångade gärna den bibliska världens
stämningar; i hennes fantasi fingo
Bibelns gestalter och händelser en
säregen utformning. Sina innersta
problem lade L. aldrig fram direkt, utan
artisteriet fick i olika former
tjänstgöra som mask. De sista dikterna (ss.
"Är jag intill döden trött"), skrivna i
sjukrummets isolering inför den
förestående döden, forma sig till en
religiös bikt och framstå som hennes
mest personliga och äkta. Man finner
bland hennes dikter iiven en del fin
naturlyrik samt reflexionspoesi i
epi-grammatisk form. —- L. illustrerade
själv sina dikter med teckningar och
akvareller, och även dessa präglas ofta
av raljant humor och burlesk fantasi
eller —- inför bibliska motiv -—- av en
genuint personlig uppfattning.
Sambandet mellan dikter och teckningar
är väsentligt; i båda konstformerna
har L. funnit uttryck för en utsökt
miniatyr- och karikatyrkonst. En del
av L:s produktion visades vid en
minnesutställning i Stockholm 1929, och
en samling av hennes akvareller och
teckningar förvaras på Kat. mus. —
Ogift, — Litt.: O. Holmberg,
"Madonnan och järnjungfrun" (1927); E.
Hoppe, "Nutida konstnärer" (Nat.
musei årsbok 1929); Elsa
Björkman-Goldschmidt, "H. L." (1947). H. U.
Löwenström, ätt, före 1792
Anckarström (bd 1, s. 81), utdöd 1863. En
bror till kungamördaren Jacob Johan
Anckarström var ryttmästaren Gustaf
Adolf L. (f. 1704,’† 1813), som i sitt
testamente donerade medel till
upprättande av (det sedermera
utvidgade) Löwenströmska lasarettet i
Hammarby skn, Stockholms län.
Lövgren, se även Löfgren.
Lövgren, Jolin Birger, skolman,
historiker, f. 20 juli 1885 i Uppsala,
† 31 aug. 1947 i Stockholm.
Föräldrar: typografen Anders Theodor L.
och Maria Andersdotter. — Efter
mogenhetsex. 1904 blev L. fil. kand.
1906, fil. lic. 1910 och fil. dr 1915,
allt i Uppsala. Han blev adjunkt vid
Högre latinläroverket å Norrmalm
i Stockholm 1913 ocli var 1920—27
rektor vid Högre allm. läroverket i
Karlskrona, varpå han återtog sin
adjunktstjänstgöring i huvudstaden.
Från 1929 var han lektor i historia och
modersmålet vid Högre allm.
läroverket för gossar å Södermalm i
Stockholm. Under sin karlskronatid var L.
led. av stadsfullmäktige, och efter sin
återkomst till Stockholm deltog han
även där i det kommunala livet, bl. a.
som socialdemokratisk medl. av
stadsfullmäktige 193S—42, led. av
bibl.-styr., ordf. i nykterhetsnämnden, led.
av folkskoledirektionen, av styr. för
de kommunala flickskolorna samt av
kristidsnämnden. — I sin drsavh.,
"Ståndsstridens uppkomst", skildrar
L. striden mellan stånden före ocli
under 1650 års riksdag. Han ser i
stridens uppkomst framför allt ett försök
från kungamakten, närmast företrädd
av Carl Carlsson Gyllenhielm, att med
utnyttjande av allmogens missnöje
begränsa aristokratins maktutvidsrning
samt i 1650 års händelser främst
drottning Kristinas önskan att
utnyttja söndringen mellan stånden för
att vinna sina politiska syften. L. var
även en flitig förf. i pedagogiska
ämnen. Förutom uppsatser och
recensioner i tidn. och tidskr. utgav han
den för gymnasiet avsedda
läroboken "Sverges nyare historia" (1926),
som även framhäver de sociala
momenten i utvecklingen, samt två
litteraturhistoriska läseböcker "Svensk
renässanslitteratur" (1928) och "Ur
den svenska upplysningstidens
litteratur" (1929). I "Folkens historia
genom tiderna" har han skildrat
renässansen, de stora geografiska
upptäckterna och reformationstiden (del
3, 1938). Vidare utgav han
"Kommunalkunskap" (1940) och "Vår
kommunala självstyrelse" (1942). — Gift
1934 med Inez Ingeborg Granstrand.
I. Sth.
Löwgren, Johan (John) Gustaf
Fredrik, ämbetsman, f. 11 aug. 1S68 i
Högsby skn, Kalmar län. Föräldrar:
landsfiskalen och godsägaren Jonas
Alexander Löfgren och Alida Peterson.
— Efter mogenhetsex. i Kalmar 18S9
och hovrättsex. i Lund 1S93 tjänst-
John Löwgren.
gjorde L. som e. o. notarie vid Göta
hovrätt och vid länsstyr. i Kalmar.
Ären 1897—1914 var han auditör vid
Smålands husarreg. L. var 1S9S—•
1913 kamrerare vid Kalmar läns s.
landsting och samtidigt 1906—13
länsbokhållare i Kalmar län. Sistn. år
utnämndes ban till landskamrerare i
Gotl. län och var 1915—18 adjungerad
led. av Kammarrätten. Är 1918 blev
han landskamrerare vid länsstyr. i
Stockholm, där ban kvarstod till 1935,
då han avgick med pension. — Sin
mest betydande insats har L. gjort för
främjandet av Sveriges kulturella
förbindelser med Frankrike. Han är
styr.-led. i Amitié Franco-Suédoise
sedan 1926, ordf. i Sv.-franska
stiftelsen sedan 1935 ocli styr.-led. i
Al-liance frangaise sedan 1936. Är 1935
stiftade han Fondation
Franco-Sué-doise, som handhar de sv.-franska
handelskurserna i Paris. Han var
livligt verksam för tillkomsten av Sv.
studenthemmet i Paris 1933 och
spelade en viktig roll vid grundandet
s. å. av Institut Tessin, Bibliothèque
et Musée d’Art Suédois à Paris. Till
stöd för detta inst. stiftade han 1937
Société Tessin i Stockholm för
fransk-sv. kulturutbyte. Han har vidare
aktivt medverkat i den humanitära
hjälpen till Frankrike under och efter
andra världskriget ocli är sedan 1944
ordf. i Franska barnhjälpen. Ar 1945
promoverades han till hedersdr vid
juridiska fakulteten vid univ. i Caen.
— L. var ordf. i Fören. Sveriges
landskamrerare 1929—35, styr.-led. i ab.
Aerotransport 1926—31 och ordf. i
arbetsutskottet lios Sv. luftfartsförb.
1927—37. Han är ordf. i Baltiska
stiftelsen sedan 1937 ocli i Samfundet
för sv. folklivsforskning sedan 1943.
— Ogift. D. M. W.
Lövgren, Nils, biskop, f. 29 mars
1852 i Ivila skn, Värml. län, † 7 febr.
1920 i Västerås. Föräldrar: hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
