Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malm, Olof - Malm, Ragnar - 1. Malm, August Wilhelm - 2. Malm, August Hugo - 1. Malm, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malm
201
Malm
militär och icke politiker. — M. var
en djupt religiös natur och deltog
livligt i Evangeliska
fosterlandsstiftelsens arbete. Han var led. av
stiftelsens styr. 1895—98, 1907—10 och
1912—21 (styr.-ordf. 1918—21). Av
kyrkomötet var han led. 1920 och
gjorde bemärkta insatser i
ekumeniska mötet i Stockholm 1925. Han
blev led. av Krigsvet. akad. 1892.
— Gift 1) 1887 med Sofie Marié
Elisabet Angeldorff, † 1889; 2) 1896 med
friherrinnan Thomasine Ulrika
Barne-kow. F. M.
Malm, Carl Oscar Ragnar,
idrottsman, f. 14 maj 1893 i
Stockholm. Föräldrar: järnsvarvaren Frans
Oscar Leonard M. och Julia Dorotea
Berggfen. — M. är till yrket
verkmästare vid ab. Josef Erikssons
velocipedfabrik i Uppsala. Han har gjort sig
känd som en framstående
tävlingscyklist. Han tillhörde det segrande sv. laget
vid Olympiska spelen i Stockholm 1912
och blev sedan bl. a. nordisk mästare
på 200 km 1915 och segrare i tävlingen
Mälaren runt 1917—19 och 1921—23
samt sv. mästare på 10 km 191S och på
100 km 1912, 1917 och 1920—22. Vid
Olympiska spelen i Antwerpen 1920
tillhörde ban sv. laget, som erövrade
andra pris, och 1925 vann han
Sex-dagarsloppet, — Gift 1924 med
Lydia Eriksson. K. E. L.
1. Malm, August Wilhelm,
zoolog, f. 23 juli 1S21 i Lund. † 5
mars 1882 i Göteborg. Föräldrar:
skräddarmästaren Johannes M. och
Anna Brita Gyberg. — M. blev
student i Lund 1838 och bedrev där
biologiska studier men avlade ej någon
examen. Han reste i Lappland och
norska Finnmarken 1841—42,
studerade i Köpenhamn 1843—44 samt
inventerade n. Skånes och s. Blekinges
djurvärld 1844—4S. Från 1848 till
sin död var ban intendent vid
Göteborgs mus:s naturhistoriska avd.
Ären 1856—67 var han även
tillsy-ningsman över Göteb. läns fiskerier.
Han blev fil. liedersdr i Breslau 1876
och erhöll prof:s namn 1881. — M.
är mest känd som en framstående
konservator och museiman men har
även utgivit ett stort antal skrifter
om Sveriges fauna. Särskilt bekant
blev lian genom den av lionom
preparerade och efter honom uppkallade
Malmska valen, en 1S65 vid sv.
västkusten strandad blåval, som finnes i
Göteborgs mus. Denna monterades
hel, medan större valar eljes blott
skeletteras — ett enastående arbete,
som M. utförde nästan ensam. Hos
flundrorna upptäckte lian, att det ena
ögat vandrar över till den andra
sidan, då djuren bli asymmetriska.
Bland hans skrifter märkas "En
vinter och tvenne somrar bland fjellen"
August "Wilhelm Malm.
(1851), "Hvaldjur i Sveriges museer"
(1871), "Göteborgs och Bohus läns
fauna. Ryggradsdjuren" (1—2, 1S77)
samt flera entomologiska arbeten. —
Gift 1844 med Caroline Mathilde
Christensen. T. F.
2. Malm, August Ilugo,
fis-keribiolog, f. 1 dec. 1844 i
Kristianstad, † 1 april 1907 i Lysekil. Son till
M. 1. — M. blev 1863 student i Lund
och fil. dr där 1874. År 1S78 kom han
som amanuens till Göteborgs mus:s
naturhistoriska avd. men övergick
senare i fiskeritjänst, Han blev 1S85
fiskeritillsyningsman ocli 1890
intendent vid Göteb. läns havsfisken. Från
1905 till sin död var han tf.
fiskeriintendent i v. distriktet. Under flera
år var lian ordf. i Lysekils köpings
kommunalstämma. — M. har i sin
drsavh. undersökt den brednäbbade
kantnålens utveckling och
fortplantning, men i övrigt behandla hans
skrifter nästan uteslutande praktiska
fiskerifrågor. Bl. a. utgav lian 1885—
1905 årliga redogörelser över
Bohusläns havsfiske med tillhörande
statistik. Efter en studieresa till England
1883—84 utgav han "Anteckningar
om fisk, fiske och fiskhandel". Han
studerade även Nordsjöns sillfiske. —
Gift 18S9 med Esther Johanna
Gustava Rosenqvist. T. F.
1. Malm, Carl Oskar Gustaf (Gö
s-t a), väg- och vattenbyggare,
ämbetsman, f. 11 maj 1873 i Estuna skn,
Stockholms län. Föräldrar:
lantbrukaren Johan Ludvig M. och Edla
Katrina Kristina Cederberg. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1891
genomgick M. Tekn. högskolan 1891—
95 och militärkurs för inträde i
Väg-och vattenbyggnadskåren 1895—96.
Sin verksamhet som utövande
ingenjör började han i
vattenledningsbranschen; han ledde bl. a. anläggningar
i Oxelösund samt var förslagsställare
ocli arbetsledare för Stockholms vat-
tenverk vid Norsborg. In på sin
egentliga tekniskt-administrativa
livsgärning kom M., då lian 1905 kallades att
tills, med Vilhelm Hansen planlägga
ocli leda utförandet av statens stora
kanal- och kraftverksanläggningar i
Göta älv vid Trollhättan. Då
Vattenfallsstyr. tillkom 1910, blev M.,
fortfarande vid Hansens sida,
överingenjör ocli chef för styr:s
byggnadsarbeten. Under deras högsta ledning
tillkommo kraftverk ss. Älvkarleö,
Porjus och Trollhättan, skapelser av
grundläggande betydelse för
utvecklingen av Sveriges kraftförsörjning.
Redan 1914 lämnade M. dock
statstjänsten och inträdde i den enskilda
byggnadsindustriens tjänst ss. verkst.
dir. i ab. Skånska cementgjuteriet,
som redan då bedrev omfattande
entreprenörsverksamhet, avseende ej minst
kraftverksanläggningar. M:s
ådagalagda administrativa förmåga förde
honom emellertid snart tillbaka till
statliga förtroendeposter. År 1917
kallades han till landshövding i
Norrbottens län, där han under sin
ämbets-tid (till 1928) gjorde en mångsidig
ocli genomgripande insats. Under den
stora arbetslöshetskrisen i länet, som
blev särskilt markant våren 1922 med
omkr. 15 000 arbetslösa, igångsatte
M. som motåtgärder betydande
väg-och flottledsarbeten. M. arbetade
energiskt på en genomgripande
ombyggnad av landsvägarna och ett tidsenligt
vägunderhåll, frågor som på
1920-talet aktualiserats av biltrafikens
begynnande genombrott. Stort intresse
ägnade han även länets jordbruks- ocli
kolonisationsproblem samt dess
kulturella och sociala frågor. Utan tvivel
är M. en av de bästa hövdingar detta
särpräglade län haft. Hans direkta
verksamhet som länschef var några
gånger avbruten av andra statliga
uppdrag. Han var ordf. och chef för
Statens industrikommission 1918—
20, handelsminister i De Geers och von
Sydows regeringar 1920—21 och
socialminister i Tryggers regering 1923
—24. — År 1928 efterträdde M.
Vilhelm Hansen som generaldir. oeh chef
för Vattenfallsstyr., där han,
fullföljande och utvecklande verkets
förnämliga kraftförsörjningspolitik,
stannade, tills han 1938 ingick i
pensionsåldern. — M. liar anlitats även i
Norge och Finland för upprättande
och granskning av större kanal- och
kraftverksprojekt. Både under och
efter sin ämbetstid har han innehaft
ett otal offentliga förtroendeuppdrag
inom styrelser och
utredningskommittéer. Bland de viktigare har ett
flertal gällt väg- ocli trafikväsendet samt,
spec. på senare tid, den tekn.
forskningen. Särskilt må nämnas, att lian
var ordf. i 1930 års utredning om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
