Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmquist, Robert - Malmquist, Sandro, regissör, teaterdekoratör, se nedan - 1. Malmquist, Gustaf - 2. Malmquist, Sandro - Malmqvist, se även Malmquist - Malmqvist, David - Malmqvist, Jonas Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmquist
211
Malmquist
Robert Malmquist.
bokförsäljningen på avbetalningsbasis.
M. är niedl. av styr. för bok- och
musikhandlarnas pensions- och
under-stödsfören. — Gift 1916 med Inga
Cedergren. G. M—e.
Malmquist, Sandro■, regissör,
teaterdekoratör, se nedan.
1. Malmquist, Knut Gust af Emil,
skulptör, f. 12 aug. 1865 i Stockholm,
† 24 aug. 1926 i Fiskebäckskil, Göteb.
län. Föräldrar: snickarmästaren
Anders M. och Anna Bernhardina Ever.
— M. studerade vid Konstakad. 1889
—93 och i Tyskland, Frankrike,
Italien 1897—1901. Från 1906 till sin
död var han överlärare i
figurmodelle-ring och träskärning vid Tekn. skolan.
M. framträdde efter akademitiden med
några statyer och grupper i en av T.
Lundberg influerad, något svärmisk
stil, ss. "Guds dom" (1897), "Döende
yngling" (1898), "Tröst" (1900).
Senare utförde han porträttbyster, bl. a.
av Selma Lagerlöf (i Nat, mus. och
Göteborgs mus.), P. Wieselgren (i
Humlegården, Stockholm) och konung
Sandro Malmquist.
Gustav V. Hans mest kända och
omstridda arbete är Karl X Gustavs
ryttarstaty framför Nord. mus. (1917),
där han nära anslutit sig till Börjesons
Karl X Gustavmonument i Malmö;
han saknar dock dennes förmåga av
kraftfull karakteristik. — Gift 1)
1901—06 med Carin (Kaja) Albertina
Widegren; 2) 1907 med Marie Louise
(Ivi) Natt och Dag. Th. N.
2. Malmquist, Carl Oscar Sandro,
regissör, teaterdekoratör, f. 5 sept.
1901 i Zürich, Schweiz. Son till
M. 1 i dennes första gifte. — Efter
skolgång i Beskowska skolan i
Stockholm var M. 1920—26 engagerad vid
Lorensbergsteatern i Göteborg som
regiassistent ocli dekorationsmålare.
Han genomgick under denna tid
teaterns elevskola i tre år. År 1926 blev
lian scendekoratör och ateljéchef vid
Oscarsteatern, 1927—28 bedrev han
teaterstudier i Paris, 1929 ledde han
experimentscenen De ungas teater i
Stockholm och 1930—31 Den glada
åsnans teater i Fenixpalatset där.
Han var förste regissör och
chefdekoratör vid Gösta Ekmans teatrar
1931—33, ledde tills, med A.
Witzan-sky Teaterstudions elevskola i
Stockholm 1933—34 och var förste regissör
vid Stadsteatern i Göteborg 1934—36.
Sistn. år startade han i Stockholm
Nya teatern, som han ledde t. o. m.
1940. Han var regissör hos Karl
Gerhard 1940—42, vid Riksteatern 1942
—44 och var chef för Malmö
stadsteater 1944—47. Sedan 1948 är lian
åter som regissör knuten till
Riksteatern. — Som dekoratör är M.
okonventionell och fantasifull.
Effektfullt lämpar han den modernistiska
scenbilden efter skådespelets karaktär.
Som regissör har M. sin största
tillgång i uppfinningsrikedom och
förmåga att utnyttja den moderna
scenens alla tekniska hjälpmedel,
särskilt i fråga om färg- och ljusverkan.
Hans iscensättningar äro artistiskt
högtstående både ur helhetssynpunkt
och i detaljerna. Bland Mrs
uppsättningar märkas
Shakespeareföreställ-uingarna "En vintersaga" (1937 på
Nya teatern), "Så tuktas en
argbigga" (1940 på Riksteatern, 1946 i
Malmö), "En midsommarnattsdröm"
(1944 i Malmö), "Hamlet" (1945 i
Malmö), Strindbergs "Lycko-Pers
resa" (1934 på Göteborgs
stadsteater), Moliéres "Tartuffe" (1938 på
Nya teatern), Molnàrs "Liliom" (193S
på Nya teatern) och Shaws "Sankta
Johanna" (1946 i Malmö). — Gift
1932 med skådespelerskan Eva Sophia
Lagerström (f. 1905), som under
namnet Eva Malmquist framträtt som
förf. med romanen "Karusellvisan"
(1945) och novellsamlingen "LTnder
akaciorna" (1947). H. U.
David Malmqvist.
Malmqvist, se även Malmquist.
Malmqvist, Johan David,
mineralog, geolog, fysiker, f. 29 juli 1904
i Ärtemarks skn, Dalsland.
Föräldrar: civilingenjören Erik Waldemar
M. och Ester Elisabet Brinck. — Efter
studentex. i Vänersborg 1922 blev M.
vid Uppsala univ. fil. kand. 1926, fil.
mag. 1927 ocli fil. lic. 1929. Han
tjänstgjorde 1926—29 som amanuens
vid Uppsala univ:s
mineralogisk-geo-logiska institution och deltog i ab.
Elektrisk malmletnings geofysiska
arbeten i Rumänien 1929—30 och
Tunisien och Marocko 1930—31, därefter
som geolog i Lauge Kochs
östgrönländska expedition 1931—34. Åren
1930 och 1934—35 företog M.
studieresor i Tyskland. Sedan 1935 är lian
geofysiker vid Bolidens gruvab. Bland
hans skrifter märkas särskilt den
mycket sikickligt utförda
undersökningen "Studien innerlialb der
Epi-dotgruppe mit besonderer Rücksiclit
auf die manganlialtigen Glieder"
(1929), "Zur Geologie und
Petro-graphie der nordostgrönländischen
Basalt format ion" (1—2, 1932—35,
tills, med II. Backlund) och "Zur
Optik des Arsenkieses ini sichtbaren
Spektrum" (1935). För
konstruktionen av en ny gravimeter, beskriven i
"A new static gravity meter and its
use for ore prospecting" (193S, tills,
med Axel Lindblad), erhöllo M. och
Lindblad 1937 Ing. vet. akad:s
Bri-liellmedalj i guld. — Gift 1935 med
Emelie Sofia Elisabet (Li) Hadders.
N. Zn.
Malmqvist, JonasP etter,
kantor, filantrop, f. 11 juli 1S06 i
Stockholm, † 5 febr. 1889 därstädes.
Föräldrar: skräddaren Jonas M. och
Magdalena Forsberg. — M. kom
femtonårig i målarlära men övergick efter
fyra år till borstbinderiyrket, inom
vilket han fick gesällbrev 1831. Från
1S29 biträdde han som kyrkosångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
