Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marcks von Würtemberg, ätter - 1. Marcks von Würtemberg, Gotthard Wilhelm - 2. Marcks von Würtemberg, Wilhelm - 3. Marks von Würtemberg, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mareks von Würtemberg
236
Marks von Würtemberg
logen, justitierådet Wilhelm M. (M.
2). Från en sonson till Carl Gustaf
M., kaptenen vid Jämtlands
dragon-reg. Gotthard Vilhelm M. (f. 1758,
† 1822), härstammar den adliga ätten
II :s nu levande gren. —Johan Mareks’
äldre son, arméofficeren Gotthard
Wilhelm M. (M. 1), upphöjdes 1759 i
friherrligt stånd. Han blev farfar till
överjägmästaren friherre Carl
Eugenius M. (f. 1788, † 1860). Från dennes
söner friherre Ulrik Johan Theodor
Ludvig M. (f. 1820, † 1904),
fanjunkare vid Södermanlands reg.,
underlöjtnant i armén, och friherre Ulrik
Adolf Robert Hieronymus M. (f. 1834,
† 1907), byråingenjör i Väg- ocli
vattenbyggnadsstyr., härstamma den
fri-lierr liga ätten M:s nu levande två
grenar. Den förre blev far till juristen
och ämbetsmannen friherre Erik M.
(M. 3). — Flera medl. av ätten skriva
sig Marks von Würtemberg.
1. Mareks von Würtemberg,
Gotthard Wilhelm, fore
adlandet Mareks, friherre, arméofficer,
f. 14 maj 168S i Riga, † 17 febr. 1778
i Lerbo skn, Södermani. län.
Föräldrar: fortifikationskassören Johan
Mareks och Anna Margareta von
Rehausen. — M. blev efter studier i
fortifikation i Pernau 1699 volontär
vid garnisonsreg. i Pernau och 1703
konduktör vid fortifikationen i
Livland. År 1704 begav han sig till
Brabant, där lian tjänade vid den
allierade armén ocli Bengt Oxenstiernas reg.,
varpå han 1705 trädde i fransk tjänst.
Där tjänstgjorde han vid Erik
Sparres reg. och var med i slagen vid
Ra-millies 1706, Oudenaarde 1708 ocli
Malplaquet 1709. S. å. återvände han
till Livland, där ban 1710 blev
reg.-kvartermästare vid Carl Nieroths
in-fanterireg. och s. å, kapten vid
Nylands infanterireg. M.
transporterades 1713 till major vid Nylands och
Tavastehus läns kavallerireg., deltog
i kampen om Finland och sårades i
slaget vid Storkyro 1714. År 171S
placerades M. som generaladjutant vid
Armfeldts jämtländska armé, ledde
avantgardet vid inmarschen i Norge
och utmärkte sig bl. a. vid erövringen
av Stene skans. Efter återkomsten till
Sverige placerades M. vid den
stockholmska armén 1719. Följ. år
upphöjdes M. i adligt stånd. Han tjänstgjorde
1721 som kronans ombud vid
emottagandet av de finska fästningarna
efter ryssarnas evakuering, blev 1726
överstelöjtnant vid Karelska
dragon-reg. och utnämndes 1739 till överste
för Jämtlands dragonreg. Under
kriget med Ryssland var M. konungens
generaladjutant, sändes 1742 till
Åland, där han tillfångatog en rysk
styrka, och medverkade följ. år vid
kuvandet av Dalupproret. M. blev
1747 generalmajor av kavalleriet,
1750 överste för Södermanlands reg.,
1751 generallöjtnant och 1755 general
av infanteriet samt blev
serafimerrid-dare 1754 och upphöjdes 1759 i
friherrligt stånd. Han deltog icke i
pommerska kriget men blev 1763
fältmarskalk ocli s. å. överste för
Österbottens reg. År 1772 erhöll lian
avsked från sina militära befattningar.
— Gift 1) 1710 med Anna Elisabet
Hauenschildt, † 1743; 2) 1744 med
friherrinnan Elisabet Gyllenstierna af
Lundholm. A. Åg.
2. Marks von Würtemberg, Nils
W illi el m, jurist, ämbetsman, f. 16
okt. 1743 på Högsrum i Fliseryds
skn, Kalmar län, † 10 dec. 1817 i
Stockholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten Carl Gustaf M. och Catharina
Palmgren. Brorson till M. 1. — Efter
att ha genomgått Kalmar gymnasium
blevM. student 1761 vid Uppsala univ.,
där lian avlade kansliex. 1762. Han
inskrevs 1764 i
Justitierevisionsexpe-ditionen och 1765 i Riddarhuskansliet
samt var vid de båda följ.
riksdagarna notarie i Allm.
besvärsdeputatio-nen. Åren 1766—70 var lian därjämte
privatlärare i en pension för gossar.
Han avancerade till protokollssekr. i
rådet 1773 och till revisionssekr. 1777,
i vilken egenskap han blev den förste,
som fick föredraga mål inför den 1789
nyskapade Högsta domstolen. År 1779
blev han riddarhusdir., 1793—1S10
var lian led. av Rikets ärenders allm.
beredning och från 1810 till sin död
justitieråd. Från 1S12 hade han
överinseendet över Riddarhusets arkiv. —
M. deltog i riksdagarna 1778—1810
med undantag för riksdagen 1792.
Ehuru lian 1778 räknades till
oppositionen, stod han högt i anseende hos
Gustav III. Han ägde eri omfattande
humanistisk bildning och blev 1808
led. av Vitt. akad. I sin granskning
av till akad. inlämnade skrifter
framstår M. som repr. för
upplysningstidens skepticism gentemot den
götiska entusiasmen för Sveriges
forn-historia. Han var en framstående
samlare och släktforskare och
utarbetade bl. a. de på Riddarhuset befintliga
genealogiska tabellerna. — Ogift. —
Litt.: B. Wedberg, "N.W.M.vonW."
(i "Festskrift till friherre Erik Marks
von Würtemberg", 1931). T. M.
3. Marks von Wurtemberg, Erik
Teodor, friherre, jurist, ämbetsman,
politiker, f. 11 maj 1S61 i Björnlunda
skn, Södermani. län, † 5 mars 1937
i Saltsjöbaden. Föräldrar:
fanjunkaren vid Södermanlands reg.,
underlöjtnanten i armén friherre Ulrik
Johan Theodcrr Ludvig M. och Clara
Gustafva Kjellgren. — M. avlade
mogenhetsex. i Nyköping 1878 samt blev
i Uppsala fil. kand. 18S0 och jur. utr.
kand. 1S85. Efter tingstjänstgöring
ocli utnämning till v. häradshövding
1887 gick han i Svea hovrätts tjänst,
där lian efter fleråriga förordnanden
som fiskal och adjungerad led. var
assessor 1S94—98. Den aktiva
hovrättstjänsten lämnade han emellertid
redan 1894, tjänstgjorde t. o. m. 1895
som tf. revisionssekr. ocli var 1896—
1901 led. av lagbyrån i Justitiedep.
Han innehade revisionssekr.-ämbete
1898—1900 och blev häradshövding i
Södra Åsbo och Bjäre domsaga 1900.
M. var justitieråd 1903—05 ocli 1906
—13, uppehöll pä förordnande
presidentämbetet i Svea hovrätt 1920—23
och 1924—25 samt var hovrättens
president 1925—31. Han var 1905—
06 konsultativt statsråd i K. Staaff*
första ministär ocli nov. 1923—okt.
1924 utrikesminister i E. Tryggers
ministär. — Som ordf. i 1901 års
skandinaviska köplagskommitté — vars
verksamhet för Sveriges del
resulterade i 1905 års köplag — fördes M.
tidigt in på det samnordiska
lagstiftningsarbetet, till vars främsta
krafter lian kom att räknas. En
utomordentligt svår och ömtålig uppgift
anförtroddes M. som ordf. 1913—18
i renbeteskommissionen, vars efter ett.
mycket mödosamt utredningsarbete
framlagda förslag ledde till 1919 års
sv.-norska konvention i
renbetesfrågan. År 1919 blev han ordf. bland
kommitterade för gemensam nordisk
försäkringslagstiftning, vilkas arbete
fortgick till 1925. Till det
samnordiska arbetets område höra också lians
insatser som ordf. 1920—30 i den sv.
styr. för de nordiska juristmötena.
Han deltog även som Sveriges repr.
i 1928 års konferens i Rom ang.
internationell författarrätt. I de
nordiska ländernas gemensamma
förberedelser till Genèvekonferenserna 1930
och 1931 för skapandet av en enhetlig
internat, växel- ocli checklagstiftning
var han den ledande kraften.
Slutligen fick M., efter avgången från
presidentämbetet, som ordf. i
Lagberedningen 1931—35 ånyo taga
ledningen i det nordiska
lagstiftningsarbetet, som då rörde den centrala
frågan om skuldebrev. Vid sidan
därav ledde han från sv. sida
utarbetandet av de nordiska konventionerna
om konkurs, arv, testamente och
bo-utredning. — Åt folkrättens ocli de
internationella relationernas problem
kom M. att ägna en annan väsentlig
del av sitt livsverk. Han var sålunda
1918 ordf. i en kommitté för
utredning av frågan om de neutrala
staternas intressen vid och efter krigets
slut. Han var en av Sveriges
delegerade vid de under 1919 års
fredskonferens i Paris pågående
förhandlingarna rörande skapandet av Nationer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
