Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Markelius, Sven - Marklund, Bror - Markman, Bror - Marks von Würtemberg, Wilhelm och Erik, ämbetsmän, se s. 236 - Markusson, Nils, biskop, se s. 431 - Markvardsson, Hans, biskop, se Hans Markvardsson, bd 3 s. 303 - Marmén, Viktor - Marmstedt, Lorens - Marquardi, Johannes, biskop, se Hans Markvardsson, be 3 s. 303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marklund
248
Marquardt
på en generalplan för Stockholm. Han
har vidare projekterat byggnader för
Folkets hus i Stockholm och i
Linköping. Han har erövrat första pris
i ett tiotal arkitekttävlingar. År 1947
utsågs ban till led. av den
konsultativa kommitté, som biträder vid
planerandet av FN-byggnaden i New
York. — Som förgrundsgestalt i
debatten om det moderna
byggnadsväsendet har M. varit verksam inom
flera sammanslutningar ss.
Stockholms byggnadsfören. (sekr. 192S—30,
ordf. 1931—32), Sv. slöjdfören. (led.
av styr. 1935—42 ocli av
arbetsutskottet 1935—41) samt Sv.
arkitekt-fören. (styr.-led. 1928—31 ocli ordf.
1938—41)". Han blev led. av
Konstakad. 1941 samt kallades till led. av
brittiska arkitektinst. 1937, Akad.
arkitektfören. i Köpenhamn 1939 och
amerikanska arkitektinst. 1946. År
1948 erhöll lian Howlandpriset av
Yale univ. Utom med talrika
uppsatser i facktidsk;-. liar M. framträtt som
medarb. i funktionalismens
programskrift "acceptera" (1931) samt som
red. av "Arkitektur ocli samhälle"
(1—2, 1932). — Gift 1938 med Karin
(Ka) Simon. M. L—n.
Marklund, Bror Hjalmar,
skulptör, f. 3 dec. 1907 i Husum,
Grundsunda skn. Ångermanland. Föräldrar:
bagaren Hjalmar M. och Beda
Larsson. — Efter utbildning till snickare
i Umeå kom M. som adertonåring till
Stockholm, där lian först tog tjänst
som ornamentsbildhuggare. År 1928
inskrevs han vid Konstakad., där lian
studerade skulptur för prof. N.
Sjögren. Som Jenny Lind-stipendiat
vistades han 1934—36 i Italien och
Frankrike. Sedan 1939 är lian bosatt i
Stockholm. — il. är känd som en
av våra främsta yngre skulptörer.
Bland hans verk märkas en brunn på
Stora torget i Varberg (1937),
"Tha-lia" i Malmö stadsteaters foajé (1944)
samt portarna för Stat. hist. mus. i
Stockholm (l:a pris i en pristävling
1939; ännu 194S ej slutgiltigt
utförda), i vilka han med en
överväldigande rikedom på figurer i ett
fantasirikt ornament skildrar Sveriges
historia från hedenhös till slutet av
medeltiden. Resultat av pristävlingar äro
även ett Dalénmonument (1945) i
Lidingö och ett flyktingmonument
(1947) avsett att resas vid Öresund.
— M. förenar i sina skulpturer på ett
lyckligt sätt tyngd ocli rörelse. I sin
stränga formvilja anknyter han till
den franska skulpturtraditionen. Hans
arbeten utmärkas gärna av en viss>
stilisering. De visa också stark
psykologisk inlevelse. — Gift 1935—47 med
Margit Eleonora Forsberg. T. O. N.
Markman, Bror Georg,
bergsvetenskapsman, f. 13 febr. 18S0 i
Bror Marklund.
Malmö, † 3 maj 1937 i Stockholm.
Föräldrar: lektorn Adolf Fredrik M.
och Anna Charlotta Wetterlind. ■—
M. avlade mogenhetsex. i Malmö 1899
och utexaminerades från Tekn.
högskolans fackskola för
maskinbyggnadskonst 1902 och från dess
fackskola för bergsvetenskap 1904. Han
anställdes sedan som ritare vid
Mor-gårdsliammars mekaniska verkstad,
Kopparb. län, samt var chef för
ritkontoret ocli för projekt- och
re-klamavd. därstädes 1905—16 och
konsulterande ingenjör 1916—18. Efter
att ha varit tf. prof. vid Tekn.
högskolan i bergsmekanik 1915—16 och i
allm. bergsmekanik och gruvmekanik
1917—IS var lian 1918—37 prof. i
sistn. ämnen vid Tekn. högskolan.
Från 1916 till sin död var lian
därjämte konsulterande ingenjör betr.
gruvmaskiner. — Den största
betydelsen för bergsmekaniken i Sverige
hade M. genom sina under tiden vid
Morgårdshammar konstruerade
maskiner, särskilt gruvspel och
krossmaskiner. Hans forskningar berörde
huvudsakligen tryckluften som energi-
Bror Markman.
överföringsmedel inom
gruvhantering-en. Även inom den bergshistoriska
forskningen gjorde M. en insats, dels
som kritiker av bergsvetenskaplig
litteratur, dels som red. för Tekn.
tidskr:s avd. för bergsvetenskap 1919
—35. I denna tidskr. samt i
Jernkontorets annaler publicerade lian
talrika avh. Han medarbetade även i
"Uppfinningarnas bok" (192S). —Gift
1907 med Kristum (Kerstin)
Bergström. G. Lj., M. B.
Marks von Wurtemberg,
Wilhelm och E r i k, ämbetsmän, se s.
236.
Markusson, Nils, biskop, se s. 431.
Markvardsson, Hans, biskop, se
Hans Markvardsson, bd 3 s. 303.
Marmén, Adolf Viktor,
tandläkare, f. 10 nov. 1S67 i Alunda skn,
Uppsala län. Föräldrar:
häradsdomaren och lantbrukaren Johan Adolf M.
och Clara Margareta Mattson. — M.
avlade mogenhetsex. i Uppsala 1889
och tandläkarex. 1S92. Han var
praktiserande tandläkare i Göteborg 1892
—1948 ocli blev Doctor med. dent. vid
Berlins univ. 1927. M. var bl. a. ordf.
i Göteborgs tandläkaresällskap 1S97
—98, 1912—14 och 1923—25 samt i
Nordiska odontologiska fören. 1931
—33. I sin drsavh. undersökte ban
amalgam och dess formbeständighet.
— Gift 1895 med Hulda Höök, S. L.
Marmstedt, Sigfrid Lorens,
filmman, f. 29 okt. 1908 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Edvard Anders
Eriksson och Marie Tabone från
Tunis. — Efter studentex. i Stockholm
1927 var M. några år anställd i
faderns firma, ab. Medelhavskompaniet.
Han var samtidigt filmrecensent i Sv.
Dagbladet 192S—30 och gjorde
dessutom en viktig insats i
filmstudio-rörelsen. År 1931 tog han steget över
till aktiv filmverksamhet som
producent, först i ab. M-film till 1938 och
därefter i ab. Terrafilm. M. har
skapat stora — även konstnärliga —
framgångar icke blott för sistn. bolag
utan även för den sv. filmkonsten
överhuvud. Av lians tidigare
produktion må nämnas "Äktenskapsleken"
och "Kungen kommer", av hans
senare, präglad av framsynthet och frisk
konstnärlig målsättning, märkas "Vi
två", "Ett brott", "Första divisionen",
"Lågor i dunklet", "General von
Döbeln", "Ombyte av tåg", .
"Excellensen", "Flickan och djävulen", "Brott
och straff" samt "Musik i mörker".
För ab. Sveriges folkbiografer har han
producerat "Det regnar på vår kärlek"
och "Skepp till Indialand". — Gift
1) 1933—35 med filmskådespelerskan
Astrid Carlson-, 2) 1937 med
skådespelerskan Marie-Louise Sorbon. B. O. V.
Marquardi, Johannes, biskop,
se Hans Markvardsson, bd 3 s. 303.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
