Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Melen, Berend von - Melin, se även Mellin - Melin, Alfred - Melin, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Melin
279
Melin
tills, med sin hustru ocli sin bror
sjöledes Kalmar ocli anförtrodde slottet
till Henrik Jute, som tidigare varit i
Sten Sture d. y:s tjänst. På slottet
befann sig även den unge Nils
Stensson Sture. Slottet fick intas med våld.
— På väg till Tyskland
utfärdade M. från Ronneby skrivelser till
smålänningarna med uppmaning att
göra uppror och verka för Nils Sture
och Norby. I Tyskland sökte M.
kontakt med Kristian II ocli gjorde
värvningar för dennes räkning i
Nordtyskland. Han gick i tjänst hos
kurfursten Johan den ståndaktige
av Sachsen och nämnes hauptman i
Schweinitz, ej långt från Wittenberg.
År 1529 blev han amtman där och 1539
land vogt i Sachsen (det kanske
viktigaste ämbetet i kurfurstendömet) hos
den nye kurfursten Johan Fredrik.
Åren 1542—47 var han ståthållare
för det av Schmalkaldiska förbundet
ockuperade
Braunschweig-Wolfenbiit-tel. Efter Johan Fredriks nederlag vid
Mühlberg 1547 följde lian denne till
det thüringska hertigdöme, till vilket
ban drog sig tillbaka vid förlusten av
kurvärdigheten. M. innehade till sin
död hertigdömets högsta befattning
som lanthovmästare. — Sitt liat till
den sv. konungen höll M. ständigt
levande. Under 1527 och i synnerhet
1528 stod lian äter i livlig
förbindelse med Kristian II ocli
uppmuntrade på allt sätt dennes krigsplaner
mot Sverige. Under Grevefejden 1534
—36 lierade sig M. med Lybeck och
dess bundsförvanter. I Hamburgfreden
1536 mellan Danmark och Lybeck
stadgades, att Kristian III av
Danmark skulle vara skiljedomare mellan
M. och Gustav Vasa. Förlikning
visade sig emellertid på grund av M:s
krav och Gustavs oförsonlighet vara
omöjlig, trots en lång rad energiska
försök från Kristians sida. Då Gustav
Vasa våren 1538 hörde sig för ang.
anslutning till Schmalkaldiska
förbundet, omöjliggjordes en sådan genom
Mrs inflytande hos förbundets ledare.
S. ä. förhandlade M. bl. a. i England
om ett nytt hämndetåg mot konung
Gustav. Han stod också i förbindelse
med Jon Andersson och dennes uppror
i Småland. Förhållandet mellan M.
ocli konung Gustav förbittrades till
ytterlighet genom offentlig polemik.
År 1526 lät Gustav trycka ett
manifest mot M., och 1528 svarade M. med
en smädeskrift mot konungen, anlagd
på att inför Kristian II framställa
M:s uppförande i Sverige i en
fördelaktig dager. Ett i det danska
riksarkivet bevarat utkast från tiden 1539
—41 till en ny smädeskrift
publicerades aldrig men är tillrättalagt för
et.t sv. auditorium. Gustav Vasa å sin
sida skrev ett flertal brev till tvska
Alfred Melin.
furstar ang. M. ocli dennes
smädeskrift, och i hans stora manifest 1546
till furstar och ständer av tysk nation
finns en avd., där han bemöter M:s
anklagelser. -—- M., som hade varit
med från början av Gustav Vasas
politiska bana, kunde aldrig betrakta
denne annat än som en uppkomling.
För den sv. konungen å andra sidan
var M. blott en upprorisk ocli
förrädisk undersåte. M. är ett ex. bland
många på det intensiva hat, som
Gustav Vasa kunde väcka bland sina
motståndare. I Tyskland var M. liögt
skattad och ansågs som ett mönster
för en adelsman. Han var ivrig
protestant och mycket väl ansedd hos
Luther. — Gift 1) 1523 med Margareta
Eriksdotter [Vasa), † tidigast 1542;
2) med en friherrinna av Werberg. —
Litt.: E. Hildebrand, "Gustaf Vasa
och B. von M." (Hist. tidskr. 1901);
G. Carlsson, "En stridsskrift af B. von
M. mot Gustaf Vasa" (Nord. tidskr.
för bok- ocli bibl.-väsen 1918). B. L.
Melin, se även Mellin.
Melin, Karl Alfred, skolman,
författare, f. 11 mars 1S49 i Utö skn,
Stockholms län, † 5 juli 1919 på
Bastviksudd i Torö skn, samma län.
Föräldrar: folkskolläraren Karl Erik
M. och Karin Berglund. ■— M. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1868 samt
blev fil. kand. i Uppsala 1875 ocli fil.
dr där s. å. på avli. "Om den tragiska
skulden". Han ägnade sig sedan åt
lärarverksamhet vid olika läroverk i
Stockholm och utnämndes 1S83 till
adjunkt vid Nya elementarskolan och
1903 till lektor i modersmålet och
tyska därstädes; lian avgick 1914. —
M., som redan under uppsalatiden
gjort sig känd som lyriker,
debuterade 1882 under eget namn med
diktcykeln "Humleplockningen", där han
utgående från en gammal folklig sed
vid humleplockningen i vissa
landsändar låter unga ocli gamla på vers
bidraga till aftonunderhållningen på
en småländsk prästgård. Där mötas
vek naturkänsla, ss. i den bekanta
"Signes visa", med sagomystik,
nordisk storvulenhet och hjältedyrkan.
År 1S85 utgav M. sagodramat
"Prinsessan och svennen", som behandlar
askungemotivet, och 1897 "Snöhvit".
Det viktigaste av hans poetiska
produktion finns samlat i de båda
banden "Dikter" (1888, 1904) och i
"Skärgårdsbilder" (1891; 2:a uppl. 1911).
Som poet var M. närmast en
romantisk epigon. Flera av hans
centrallyriska dikter rymma fina
stämningsvärden, naivt och enkelt
uttryckta, ofta av musikalisk karaktär.
Många av hans visor tonsattes och
blevo mycket populära. En ställning
för sig intar lians "Skärgårdsbilder",
där han ger realistiska
skildringar av natur och livsöden från sin
hembygd i havsbandet (Torö och
Utö), som lia det upplevdas friskhet
och påtaglighet. Där är lian en
pionjär i samma grad som A. U. Bååth.
•— M. utgav även bl. a. enaktsdramat
"Vid Breitenfeld" (tr. och uppfört
1893; ny uppl. 1900), ett par
ungdomsböcker, "De svarte vikingarnas
saga" (1910) och "Tjuvbandet i
Dä-gerö skärgård" (1911), samt (tills,
med II. Hernlund) "Svensk läsebok
för allmänna läroverkens
mellanklasser" (1880; 3:e uppl. 1907). Han
invaldes i Sv. akad. 1898. — Gift 1S79
med Serla Maria Ossbahr. T. M.
Melin, Carl Oskar, arkitekt, f. 25
april 1S77 i Visby. Föräldrar:
lands-kamreraren Johan Oskar M. och Anna
Maria Hermanna Lindström. ■— M.,
som avlade mogenhetsex. i Visby 1895,
utbildades vid Tekn. högskolan i
Stockholm 1898—1902 och vid
Konstakad. 1902—05. Han liar företagit ett
tjugutal studieresor i Europa, bl. a.
till Tyskland, Italien och Frankrike
1906—07. Åren 1906—23 var han
praktiserande arkitekt ss. delägare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
