- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
292

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Meves, Wilhelm - 2. Meves, Julius Seelhorst - Mevius, David - Meybusch, Anton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Meves

292

Meybusch

Wilhelm Meves.

ocli efter fem år provisor. Som sådan
fick lian på skilda platser rika
tillfällen till fågelstudier. Han inskrevs
1840 som elev vid univ. i Kiel, där
lian anställdes som amanuens vid
ana-tomisk-zoologiska museet och av
ornitologen Fr. Boie lärde uppstoppning
och konservering av djur. M.
upptäcktes av prof. C. J. Sundevall under
dennes resa till Tyskland 1S41, blev följ.
år konservator vid Riksmus :s
zoologiska samlingar och avgick 1877. Från
1865 var han sv. medborgare. — Som
konservator gjorde M. en synnerligen
förnämlig insats och nedlade stor
omsorg såväl vid själva prepareringen
som vid valet av representativa serier
av olika fågelarter i skiftande
dräkter. I studie- och insamlingssyfte
gjorde lian omfattande resor till n.-v.
Ryssland, Ural, Schweiz, Frankrike,
Holland, Tyskland samt olika delar
av Sverige. Resultaten av sina resor
och undersökningar framlade han bl. a.
i en rad ornitologiska uppsatser i
Vet. akad:s öfversigt 1854—79 och
i Journal för Ornithologie 1859—75
samt i bokform i "Die Grösse und Farbe

Julius Seelhorst Meves.

der Augen äller europäischen Vogel"
(1886). Efter sin konservatorstid
ägnade sig M. flitigt åt fjärilsamlande
ocli liopbragte delvis genom byte en
utomordentlig samling palearktiska
arter, som han testamenterade till
Riksmus. Han var stvr.-led. i
Ento-mologiska fören. i Stockholm 1889—
91. — Gift 1S44 med Ida Lappe (i.
1812, † 1890), som översatte bl. a.
första delen av "Fänrik Ståls sägner"
till tyska. — Litt.: biografi av O. T.
Sandahl i Entomologisk tidskr. 1891.

B. T—d.

2. Meves, Georg Andreas Fredrik
Adolf Julius Seelhorst,
entomolog, ämbetsman, f. 17 okt. 1S44 i
Göttingen, Tyskland, † 30 aug. 1926
i Södertälje. Föräldrar:
universitets-mekaniikus Julius Seelhorst och
Al-vine Meves. Systerson till M. 1.
-—-Vid fem års ålder kom M. till sin
morbror (M. 1) i Sverige och
upptogs av honom som egen son. Han
avlade mogenhetsex. 1864 och
utexaminerades från Skogsinst. 1866. Efter
tjänstgöring som över jägare var han
1867—70 bitr. revirförvaltare, blev
1870 e. o. tjänsteman i Skogsstyr.
och befordrades där 1S72 till
revisor och föredragande. Han
utnämndes 1884 till byråchef i Domänstyr.
och erhöll avsked 1911. — M. fick i
morbrodern en god lärare och
hjälpare i sitt naturstudium. Som
skogsman ägnade han största intresse
åt 2>raktiskt entomologiska frågor,
främst skogsträdens skadegörare
bland insekterna. Han medföljde
morbrodern på dennes forskningsfärd till
Ryssland 1S69 och företog 1873, 1883
och 1900 resor till Tyskland, bl. a. för
studier av nunnans härjningar. M:s
skrifter, inalles ett fyrtiotal, äro
huvudsakligen av entomologiskt och
praktiskt entomologiskt innehåll.
Bland de förra märkas flera smärre
monografier och bland de senare
"Skogsinsekters massvisa förekomst
åren 1S86— 1S95" (1896) och
"Nunnans massuppträdande åren 1S98—
1902" (1903). M. hopbragte en
betydande samling sv. storfjärilar,
närmare 5 000 ex., som lian donerade till
Skogshögskolans entomologiska mus.
M. ägnade ett intresserat arbete åt
Entomologiska fören. i Stockholm och
var dess stvr.-led. 1891—1911 och
kassaförvaltare 1894—1907. — Gift
1S74 med Hilma Nernst från Tyskland.
— Litt.: biografi av C. Aurivillius i
Entomologisk tidskr. 1926. B. T—d.

Mevius, David, jurist, f. 6 dec.
1609 i Greifswald, † 14 aug. 1670
därstädes. Föräldrar: professorn
Friedrich M. och Elisabeth Rliawen. ■—
Efter flera års utländska studieresor
blev M. prof. i Greifswald 1635 och
syndikus vid univ., inspektor över dess

lantegendomar i Eldena samt
konsis-torialråd. Han förflyttades 1638 som
syndikus till Stralsund och var 1652
—70 åter knuten till Greifswald som
professor primarius vid juridiska
fakulteten. Då tribunalet i Wismar, den
högsta domstolen för Sveriges tyska
besittningar, inrättades 1653, utsågs
M., som utarbetat domstolens
rättegångsordning, till vicepresident, vilken
post han innehade till sin död. Han
blev också lantsyndikus i Pommern
och Mecklenburg. Hans omfattande
juridiska författarskap har i flera
avseenden varit av betydelse för senare
juridisk forskning och praxis. Med
"Commeratarii in jus Lubecense"
(1—4, 1642—43; sedermera tr. i flera
uppl.) lade han grundvalen till
studiet av den hanseatiska rätten, ocli
med "Jurisdictio summi tribunalis
regii quod est Wismariæ" (1—9, 1664
—75; sedermera tr. i tio uppl. till
1794; känd under namnet
"Decisio-nes", företalet övers, till svenska 1723
och 1768), som innehåller tribunalets
domar med tillämpning och
förklaringar, bidrog han väsentligt till
utformandet av den nordtyska
civilprocessen. M. utgav även ett större
arbete om den tyska livegenskapen, "Ein
kurtzea Bedencken über die Frågen,
so von dem Zustand, Abforderung und
verwiederter Abfolge der Baurs-Leute"
(1645; 4:e uppl. 1773). — Vid
fredsunderhandlingarna i Osnabrück 164S
skrev M. instruktionerna för de sv.
sändebuden samt förde
korrespondensen; lian lyckades särskilt tillvarataga
staden Stralsunds intressen och
uppträdde senare vid flera tillfällen som
stadens ombud vid sv. hovet. Under
Karl X Gustavs krig togs ban i
anspråk av den sv. regeringen för att i
tryck försvara krigspolitiken. En
propagandaskrift av lians hand är riktad
mot Danmark 1657, en annan mot
Brandenburg 1658. Den sistnämnda
tillkom i anslutning till den
diplomatiska brytningen s. å. mellan Karl X
Gustav och den store kurfursten,
varvid M. var en av de tre sv.
underhandlarna. — Gift 1) 1639 med Judith
Tancken, † 1650; 2) 1652 med Maria
Meyer, † 1653; 3) 1654 med Maria
Putschin. — Litt.: H. Almquist,
"Bidrag till kännedomen om den
Karolinska tidens politiska publicistik"
(Hist. tidskr. 1936). I. Sth.

Meybusch, Anton, medaljgravör
av tysk härkomst, f. omkr. 1645, †
1 maj 1702 i Köpenhamn. — M.
valen från Tyskland till Stockholm på
1660-talet inflyttad guldsmedsgesäll.
Han arbetade där till en början hos
guldsmeden V. Toutin. Efter 1669, då
den k. medaljören J. G. Breuer avvek
ur landet, uppmuntrades han av
myndigheterna att utbilda sig i medalj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free