Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Momma, Petter - Monickhouen, Johan - Montan, släkt - 1. Montan, Wilhelm - 2. Montan, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Monickhouen
327
Montan
var mindre lönande, så långe de sv.
böckerna trycktes på importerat papper,
medverkade M. vid anläggandet av ett
pappersbruk på fädernegården Harg,
där man började tillverkningen 1744.
Samtidigt med tryckeriverksamheten
hade M. avsett att starta ett inhemskt
stilgjuteri, ocli sedan han i Mattias
Holmerus funnit en lämplig
medhjälpare, bedrevs stiltillverkning i dennes
namn 1739—50; sistn. år övertog M.
själv stilgjuteriet. Även som
tidn.-ut-givare spelade M. en betydande roll.
Från 1738 utgav han en historisk
kalender, en föregångare till vår
statskalender. År 1742 började han på
franska utgiva Stockholm Gazette, i
vilken bl. a. redogjordes för
nyutkomna politiska ströskrifter. Tidn., som
blev en dålig affär, övergick i andra
händer 1753 och nedlades 1758. Från
1745 utgav M. även Stockholms
Weckoblad, vilken som bihang 1767
fick Dagligt Allehanda. M. fick också
bankokommissarieuppdrag samt
medverkade vid organisationen av Tumba
sedelpappersbruk på 1750-talet. År
1762 förmådde M. staten övertaga
ansvaret för lians stilgjuteri, som en tid
varit flyttat till Harg men vars
drivande visat sig ekonomiskt riskabelt.
På detta sätt säkrades framtiden för
denna för den sv. boktryckarkonstens
kommande utveckling betydelsefulla
verksamhet. M. överlämnade 1768 K.
tryckeriet (ocli därmed
tidn.-utgiv-ningen) till sin son Wilhelm, M. (f.
1740), som gjorde Dagligt Allehanda
till en självständig tidn. och lyckades
ge den en i Sverige dittills osedd
avsättning, delvis med metoder, vilka
samtiden bedömde som högst
skandalösa. På grund av slösaktigt leverne
måste Wilhelm M. 1771 gå i konkurs
och rymma ur landet. M. hade
emellertid 1769 ärvt Grefingska tryckeriet,
och detta erhöll efter sonens rymning
privilegium som k. tryckeri. Det blev
en föregångare till den verksamhet,
som sedan 1835 bedrives av P. A.
Norstedt & söner. För sina
förtjänster om boktryckarkonsten erhöll M.
titeln "direkteur". — M. var en
typisk repr. för frihetstidens
projektrika företagare. Av hans många
initiativ. av vilka visserligen icke alla
voro lönande eller kommo till
utförande, lia flera fått bestående värde.
Förutom lians inflytande på det sv.
boktryckar- och förlagsväsendets
utveckling tillmätes hans insats pä
stilgjuteriets område stor betydelse.
Ehuru det är tveksamt, om han var
den förste, som införde stilgjutning i
Sverige, är det obestridligt, att det är
hans initiativ, som givit upphov till
den kommande utvecklingen. — Gift
omkr. 1735 med Anna Margareta von
Bragner från Holland. — Litt.: N. G.
Wollin, "Industrierna vid Hargs
ström..." (1943) och "Det första
svenska stilgjuteriet" (1947). O.H—e.
Monickhouen (även kallad von
Mönnichhoven), Johan (Joan),
fortifikationsofficer, † i aug. 1614 vid
belägringen av Gdov s. om Narva. — M.,
som härstammade från
Nederländerna, var 1609 i sv. tjänst oeh synes
under Kalmarkriget ha tjänstgjort som
generalkvartermästare. Han var 1611
ledare för fästningsarbetena vid
Kalmar men sändes s. å. till
Nederländerna för att värva trupper. Sedan ban
värvat ett reg. fotfolk, förde lian
detta sommaren 1612 över Norge till
Stockholm. M. var med i striden vid
Vaxholm 3 sept. s. å., varvid sv.
trupper lyckades hindra danska flottans
inseglirigsförsök, och utnämndes följ.
år till överste för ett reg. tyskt
fotfolk och överstekvartermästare i fält
i Kyssland. Han tjänstgjorde vid
Jacob De la Gardies armé i Ryssland
1613—14 ocli ledde därvid flera
belägringar men kallades i aug. sistn.
år av Gustav II Adolf till
belägringstrupperna vid staden Gdov och fann
där sin död. A. Åg.
Montan, släkt, som på 1500-talet
inflyttade till Nora bergslag med
val-lonen Pierre Lambert, far till
bergs-bruksidkaren i Nora skn Lambert
Persson; denne innehade 1606—29
hemmanet Born därstädes. Hans sonson
Lambert Persson († 1692),
komminister i Järnboås, Örebro län, antog
släktnamnet Montanus, ändrat till M.
av hans andre son, bruksförvaltaren
vid Varnäs i Grythyttans skn, Örebro
län, Erie M. († 1725). Dennes sonson,
bergsfogden och landskamreraren Erie
M. (f. 174S, † 1815), blev far till
borgmästaren i Arboga, lagmannen och
riksdagsmannen Wilhelm Erie M. (f.
1779, † 1842), från vilken alla nu
levande medl. av släkten härstamma.
Sonsöner till honom voro historikern
och tidningsmannen Wilhelm M. (M.
Wilhelm Montan.
1) ocli dennes bror, juristen och
tidningsmannen Carl M. (M. 2).
1. Montan, Erik W il heim,
historiker, tidningsman, f. 14 sept. 1838 i
Arboga, † 23 sept. 1909 i Saltsjöbaden.
Föräldrar: advokatfiskalen i
Biks-banken Erik Wilhelm M. och Justina
Elisabet Staaff. — M. blev student
1856, fil. kand. 1868, fil. dr följ. år
och var docent i statskunskap 1869—
82, allt i Uppsala. År 1881 sökte han
den ledigblivna skytteanska
professuren men förbigicks av den yngre
medsökanden Alin; följ. år fick lian
emellertid prof:s namn. Därmed
övergav lian den historiska forskningen
för att ägna sig åt publicistik. Vid
riksdagarna 1876 och 1877 var ban
sekr. i konstitutionsutskottet, ocli från
1S78 medarbetade han under
riksdagarna i Stockholms Dagblad med
artiklar i konstitutionella samt
under-visnings- ocli kyrkliga frågor. Han var
1884 ordf. i Aftonbladets styr. och
1884—95 huvudred, för Stockholms
Dagblad, där han var verkst. dir.
1884—96. Åren 1893—1901 var han
ordf. i Sv. telegrambyråns
bolagsstyr. — Som publicist var M. moderat
konservativ men motståndare till
pro-tektionismen. Bland lians skrifter
märkes "Bidrag till Gustaf III:s
historia, särskildt i konstitutionelt
hänseende" (1S69, drsavh.). Som
historiker sysslade ban f. ö. företrädesvis
med utgivandet av historiska
källskrifter från 1700-talet; lian
publicerade "Sveriges ridderskaps oeh adels
riksdagsprotokoll 1719—34" (1—7,
1875—84), de värdefulla memoarerna
"Historiska anteckningar och bref
från ären 1771—1S05 av Johan von
Engeström" (1877),
"Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof af
friherre Gustaf Johan Ehrensvärd"
(1—2, 1S77—7S) samt "Minnen ocli
bref af biskopen d:r Olof Wallqvist"
(1S78). — M. innehade ett mycket
förnämligt bibi., omfattande nära 12 000
nummer. — Ogift. T. M.
2. Montan, Carl Otto, jurist,
tidningsman. f. 24 juni 1853 i Stockholm,
† 16 jan. 1914 därstädes. Bror till M. 1.
— Efter läroverksstudier i
Stockholm inskrevs M. vid Uppsala univ.
1871; 1878—80 studerade lian ss.
univ:s stipendiat i Paris, och 1882
blev han jur. utr. kand. Efter
tings-meritering utnämnd till v.
häradshövding 1884 tjänstgjorde lian 1885 ocli
1886 som sekr. lios riksdagens
bevillningsutskott och 1886—S7 som sekr.
hos den s. k. förstärkta
lagberedningen, varjämte lian under sistn. tid var
tf. sekr. i Riksgäldskontoret. Han
gick därefter i tjänst hos Svea
hovrätt, där han 1889 fick adjunktion,
1890 blev fiskal och 1892—95 var
assessor. Under åren 1S93—95 hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
