Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Morssing, Gunnar - 2. Morssing, Greta - Mortensen, Johan - Mosander, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morssing
33S
Mosander
Gunnar Morssing.
land, Belgien, Holland, Frankrike
samt Tyskland och Österrike. Intryck
frän den österrikiska Wiener
Werk-stättearkitekturen satte sin prägel
på M:s första arbete av betydenhet,
förslaget till konsthall för 1905 års
utställning i Norrköping, varest M.
var medarbetare till Carl Bergsten.
Som delägare i arkitektfirman Höög
& Morssing utförde han ritningar till
ett stort antal bostadshus i
Stockholm samt var även anlitad som
arkitekt för privathus och
industri-och affärsbyggnader ss. L. M.
Ericssons i Paris (1912) och Åhlén &
Åkerlunds i Stockholm (1923). M. är
upphovsman till flera betydande moderna
kyrkliga förs.-byggnader,
Immanuelskyrkan i Katrineholm (1911),
Emauskyrkan (1914) och
Filadelfia-förs:s första kyrka, Sveavägen 45 i
Stockholm, (1921) och utförde även
monumentala anläggningar på
kyrkogårdskonstens område, ss.
familjegravarna för H. Rasch, E. Heijne (1923)
och N. Waldt (1941) på Stockholms
norra begravningsplats samt
gravkapellet i Nyköping. I Stockholm
utförde M. vidare ritningar till biografer
samt utarbetade stadsplanen för
Atlas-Dieselområdet. — Gift 1904 med
konstnärinnan Louise (Ise) Lilliesköld, f.
1S78 i Östersund. Hon studerade vid
Konstakad. 1901—04 och har förutom
porträttskulpturer utfört dekorativa
reliefer dels på ett flertal bostadshus
i Stockholm, dels i f. d.
Filadelfiakyr-kan vid Sveavägen, Stockholm. Hon
har även framträtt som målarinna
och på egen ateljé tecknat och utfört
scenkostymer. M. L—n.
2. Morssing, Greta Charlotta,
lärarinna, bokdekoratör, f. 15 jan.
1SS0 i Stockholm. Syster till M. 1. —
M. genomgick i Stockholm Lyceum för
flickor och Anna Sandströms högre
lärarinneseminarium, där hon avlade
ex. 1911. Hon var 1911—39 ämnes-
lärarinna i Anna Sandströms skola,
som sistn. år uppgick i Östermalms
kommunala flickskola, där hon var
lärarinna till 1943. Samtidigt
tjänstgjorde hon i Wliitlockska samskolan.
— M:s huvudsakliga intresse har
varit konstnärlig bokbindning, som
hon 1904—05 studerade för Douglas
Cockerell och Sangorski i England och
Jakob Baden i Köpenhamn. Som sv.
statens stipendiat företog hon 1907 en
studieresa till England. M. erhöll
stora silvermedaljen vid
konstutställningen i S:t Petersburg 190S,
utställde bl. a. i Norrköping 1900, Stockholm
1909, vid Baltiska utställningen i
Malmö 1914, där inköp gjordes av
Nat. mus., i Köpenhamn 1917 ocli i
Stockholm 1919. På inbjudan deltog
hon i sv. bokbandsutställningen i
Leipzig 1927, i Nat. mus:s utställningar
av bokband i konstindustrimus. i Oslo
och i Köpenhamn 1928 samt på
Stockholmsutställningen 1930. — Ogift.
G. M—e.
Mortensen, Johan Martin,
litteraturhistoriker, publicist, f. 10 dec.
1864 i Malmö, † 1 dec. 1940 under ett
bombanfall i London. Föräldrar:
byggmästaren Christian M. och Bothilda
Möller. — Efter mogenhetsex. i
Malmö 18S4 blev M. fil. kand. 18S9, fil.
lic. 1890 samt fil. dr ocli docent i
litteraturhistoria 1897, allt i Lund. Han
var tf. prof. i estetik samt
litteratur-och konsthistoria vid Göteborgs
högskola 1898—99, docent i allm.
litteraturhistoria i Uppsala 1900—14, bitr.
lärare i estetik och litteratur- och
konsthistoria i Lund 1914—19 samt
tf. prof. där 1919—20. År 1920 erhöll
han prof:s namn. Följ. år blev han
korrespondent i London för Sydsv.
Dagbladet Snällposten, och som sådan
kvarstod han till sin död. M. har som
forskare och populärskribent rört sig
över stora områden av sv. och allm.,
företrädesvis fransk,
litteraturhistoria. Tydligt påverkad av Henrik
Johan Mortensen.
Carl Gustaf Mosander. Litografi (detalj) av
Ch. Vogt efter målning av C. Plagemann 185D.
Schück tillämpar lian en
historiskt-komparativ metod, som dock ej nått
samma finslipning som hos senare sv.
litteraturforskare. I sin drsavli.
behandlade M. "Profandramat i
Frankrike" (1897), och samma material
presenterade lian i populärare form i
"Medeltidsdramat i Frankrike" (1898;
bearb, fransik övers. "Le théåtre
fran-fiais au moyen åge", 1903). Klar
disposition och goda analyser i
naturalistiskt rationalistisk anda utmärka
översiktsverket "Från Aftonbladet till
Röda rummet" (1905) och dess
fortsättning "Från Röda rummet till
sekelskiftet" (1—2, 1918—19). Utom i
några större uppsatser gjorde M. i
fyra stora böcker Clas Livijn till
föremål för sina forskningar. De mera
speciella "Clas Livijns dramatiska
författarskap" (1911), "Clas Livijns
lyriska skriftställarskap" (1912) och
"Clas Livijns publicistiska
verksamhet" (1913) följdes av
översiktsarbetet "Clas Livijn, ett nyromantiskt
diktarfragment" (1913). M. utgav
dessutom korta monografier över
Almquist (1900) och Selma Lagerlöf
(1908), ett par essäsamlingar samt
"Strindberg som jag minnes honom"
(1931). Han medarbetade med
kritik och uppsatser i fackpressen och i
Ord och Bild. Studier över engelskt
samhällsliv och intryck från sin tid
som londonkorrespondent
sammanfattade M. i "London av i dag" (1920)
och "Londonkaleidoskop" (1930). —
Gift 1910 med fil. kand. Anna Berg.
J. G.
Mosander, Carl Gustaf,
kemist, farmakolog, f. 10 sept. 1797 i
Kalmar, † 15 okt. 1S58 på Ängsholmen
i Lovö skn, Stockholms län.
Föräldrar: kofferdikaptenen Isac M. och
Christina Maria Törnqvist. — Tills,
med sin mor flyttade M. 1S09 till
Stockholm, där ban blev elev på apo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
