Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrbäck, Karl - 1. Myrdal, Gunnar - 2. Myrdal, Alva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Myrdal
366
Myrdal
guld. Tills, med E. Bamann liar han
utgivit handboken "Die Methoden der
Fermentforschung" (1941). Är 1947
blev han huvudred, för den nystartade
tidskr. Actachemica seandinavica. S. å.
utnämndes M. till hedersprof. vid
l’In-stitut Supérieur des Fermentations i
Gent, Belgien. Iian blev led. av Vet.
akad. 1943, av Ing. vet. akad. s. å. och
av Statens naturvetenskapliga
forskningsråd 1946. — Gift 1927 med fil.
kand. Signe Maria Karlsson. G. Lj.
1. Myrdal, Karl Gunnar,
nationalekonom, politiker, f. 6 dee. 1S9S i
Skattunge kapellförs., Orsa skn,
Kop-parb. län. Föräldrar: godsägaren
Perers Carl Adolf Pettersson och Anna
Sofia Karlsson. — Efter studentex. i
Stockholm 1918 studerade M. vid
Stockholms högskola, där han blev jur.
kand. 1923, jur. lic. 1927 samt jur. dr
s. à. Han var 1927—30 docent i politisk
ekonomi vid högskolan och 1930—33
prof. vid Institut Universitaire des
Hautes Etudes Internationales i
Genève. Sedan 1933 är han innehavare
av Lars Hiertas professur i
nationalekonomi med finansvetenskap vid
Stockholms högskola. — M. har från
1920-talets slut utvecklat en
betydande produktivitet som förf. i
ekonomiska och socialpolitiska ämnen, även
utanför det rent vetenskapliga
området. I flera skrifter har han behandlat
aktuella spörsmål: "Sveriges väg
genom penningkrisen" (1931),
"Bostadsfrågan som socialt
planläggningsproblem" (s. å.; tills, med U. Åhrén),
"Jordbrukspolitiken under
omläggning" (1938) m. fi. "Kris i
befolkningsfrågan" (1934; tills, med M. 2) utlöste
både en omfattande offentlig debatt
och direkta statliga åtgärder. M:s
rykte som ekonomisk och
socialpolitisk expert medförde, att han insattes
i en rad offentliga utredningar, bl. a.
bostadssociala utredningen 1933,
befolkningskommissionen 1935,
budgetkommittén 1936 och
jordbrukskommittén 1938. Han var 1935—38
socialdemokratisk led. av Första K. — Åren
1938—42 vistades M. i Förenta
staterna, där han vt 193S var
gästföreläsare vid Harvard University och
därefter, på kallelse av
Carnegiestif-telsen, ledde en omfattande
undersökning av negerproblemet. Resultaten av
denna publicerade han i "An American
Dilemma" (1—2, 1944), av de flesta
amerikanska kritiker hälsad som en
av de betydelsefullaste böcker, som
skrivits i negerfrågan, och som ett
vägande inlägg om den amerikanska
demokratins problem överhuvud. Under
dessa år utgav M. också ett par
skrifter om Förenta staterna för sv. publik,
främst "Kontakt med Amerika"
(1941; tills, med M. 2). — Efter en
kort tid i hemlandet vistades M.
hösten 1943 ånyo i Förenta staterna,
nu som finansråd vid sv. beskickningen
i Washington; avsikten var, att han
därvid skulle studera läget,
framtidsutsikterna och planläggningen inom
Förenta staternas hushållning med
särskild hänsyn till Sveriges
intressen. Efter hemkomsten 1944 utgav
han den uppseendeväckande skriften
"Varning för fredsoptimism", framför
allt grundad på iakttagelserna i
Amerika. S. å. blev han ånyo led. av Första
K. och utsågs till ordf. i
kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering,
vars verksamhet fortfor till den rent
socialdemokratiska regeringens
tillträde 1945, då M. blev statsråd och
chef för Handelsdep.; kommissionens
omfattande arbete blev en förberedelse
för väsentliga delar av den ekonomiska
politik, vilken M. ss. statsråd varit
med om att genomföra. M. var 1945
också red. för partiorganet Tiden, som
under hans ledning mer än tidigare
inriktades på de politiska
dagsfrågorna. M. skrev själv ett flertal
artiklar; bl. a. gjorde han inlägg i
frågorna ang. forskningen och den
akademiska undervisningen (så ävei:
med skriften "Universitetsreform",
1945). —- M:s åtgärder som
handelsminister, bl. a. en del bestämmelser i
handelsavtalen med Polen 1945 ocli
med Sovjet 1946, blevo liksom hans
offentliga framträdanden föremål för
mycken kritik i den borgerliga pressen
och agitationen. Dessa angrepp i
förening med impopulariteten hos vissa
åtgärder, som regeringen särskilt 1947
tvingades till (framför allt
bibehållandet eller återinförandet av flertalet
av krigstidens regleringar), ha av M:s
motståndare angetts ss. orsaken till
att han sistn. år lämnade regeringen
efter att ha accepterat ett anbud att
bli chef för Förenta Nationernas
ekonomiska europakommission i Genève.
•—• Ehuru M. för den sv. allmänheten
främst är bekant som politiker och
aktuell skribent, har han
otvivelaktigt gjort sin mest betydande
insats som socialvetenskapsman; som
sådan är han också en av Sveriges
internationellt mest kända. Med
undantag av det sociologiska arbetet "An
American Dilemma" tillhöra hans
mera vägande skrifter
nationalekonomin. Genom sin drsavh.
"Prisbildningsproblemet och föränderligheten"
(1927) gav han uppslag till en
betydande del av den s. k.
stockholmsskolans ekonomiska teori. Stor
uppmärksamhet i fackkretsar väckte den
vetenskapsteoretiska analysen
"Vetenskap och politik i nationalekonomien"
(1930; tysk uppl. 1932), vari M.
undersöker de politiska värderingarnas
(oftast omedvetna) roll i den
ekonomiska doktrinbildningen. Därefter
följde en rad ekonomisk-teoretiska
skrifter, ofta med anknytning till
den aktuella situationen: "Der
Gleich-gewichtsbegriff als Instrument der
geldtheoretisclien Analyse" (1935;
om-arb. engelsk uppl. 1939 under titeln
"Monetary Equilibrium") samt den
för den sv. konjunkturpolitiken omkr.
1930-talets mitt betydelsefulla
"Finanspolitikens ekonomiska
verkningar" (1934). I undersökningsserien
"Wages, cost of living and national
income of Sweden 1830—1930"
utarbetade M. delen "Cost of living in Sweden
1830—1930" (1933). Bland hans
övriga vetenskapliga skrifter märkes
"Population, A problem for
Democra-cy" (1940). —• M:s politiska
verksamhet har av naturliga skäl gett
anledning till växlande bedömning, så
mycket mera som lian aldrig dragit sig för
att chockera meningsmotståndare
genom överraskande uppslag och
tillspetsning av problemen. Hans
intellektuella rörlighet har i de politiska
meningsbrytningarna ofta bedömts som
obeständighet och bristande allvar.
Som förf., talare och politiker
kännetecknas M. av utomordentlig
idérikedom, konstruktiv fantasi och
lättillgänglig framställning. Av kolleger och
lärjungar skattas han som en
stimulerande akademisk lärare. — Gift 1924
med studierektorn fil. kand. Alva M.,
f. Reimer (M. 2). A—nL—r.
2. Myrdal, Alva, socialpedagog,
f. 31 jan. 1902 i Uppsala. Föräldrar:
byggmästaren Gustaf Albert Reimer
och Lowa Larsson. — M. tog
studentex. 1922 i Eskilstuna, blev fil.
kand. 1924 i Stockholm och bedrev
därefter psykologiska studier bl. a. i
Förenta staterna 1929—30 och i Schweiz
1930—31. Åren 1932—34 var hon
assistent vid Rättspsykiatriska
kliniken i Stockholm och 1936—48 var
hon studierektor för
Socialpedagogiska seminariet. Sedan 1949 är hon
överdir. och chef för Förenta
Nationernas generalsekretariats socialdep.
— M. har tills, med sin make (M. 1)
givit impulserna till flera av det
senaste decenniets samhälleliga
reformer i Sverige. Det var sålunda
makarna M., som med sin skrift "Kris
i befolkningsfrågan" (1934) riktade
uppmärksamheten på den akuta fara,
vari vårt land befann sig genom den
fortskridande nativitetsminskningen.
Befolkningsfrågan, vilken de i
motsats till sina föregångare mindre
betraktade som en moralisk fråga, blev
utgångspunkten för det
socialpolitiska reformprogram, som makarna M.
sedan dess energiskt förfäktat. I
Förenta staterna utgav M. 1940 "Nation
and family", en redogörelse för nyare
sv. socialpolitik och tillika ett
betydande familjesociologiskt arbete; en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
