Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naumburg, Peter - Neander, Albin, astronom, skolman, se nedan - Neander, Gustaf, läkare, hembygdsforskare, se nedan - Neander, Herman, präst, se s. 413 - Neander, Johannes - 1. Neander, Gustaf - 2. Neander, Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neander
412
Neander
ningar i Stockholms mera betydande
fastigheter. — N., som hade stor
mekanisk begåvning, tog ut patent på
ett flertal uppfinningar av sanitära
konstruktioner. — Företaget, som
1908 ombildades till ab., ledes sedan
1943 av äldste sonen civilingenjören
Per Gottfrid Isidor N., f. 18S9. - Gift
1) 1864 med Elna Larson, † 1882; 2)
1889 med Olivia Kristina
Johansdotter. — Litt.: C. Munthe, "Ab. P.
Naumburg & co. 1870—1945" (1945).
Lwl.
Neander, Albin, astronom,
skolman, se nedan.
Neander, Gustaf, läkare,
hembygdsforskare, se nedan.
Neander, Herman, präst, se s.
413.
Neander, J ohannes,
missionsman, präst, f. 16 okt. 1846 i Vånga
skn, östergötl. län, † 25 febr. 1895 i
Risinge skn, samma län. Föräldrar:
torparen och kolportören Anders
Fredrik Nilsson och Johanna Larsdotter.
— N. var redan vid fjorton års ålder
besluten att bli präst. Han bör jade sin
skolgång 1862 i Linköping, fortsatte
1863 i Norrköping och blev student i
Uppsala 1S68. Han avlade fil.
kand.-ex. 1873 och teologisk ex. 1876 samt
prästvigdes s. å., allt i Uppsala. Under
studieåren var lian styr.-led. i
Uppsala stadsmissionsfören. 1S71—74 och
lärare vid Fjellstedtska skolan 1S73—
76. Åren 1876—88 var lian rektor för
Johannelunds missionsinst. i
Stockholm och föreståndare för
Evangeliska fosterlandsstiftelsens yttre mission
samt 1S80—88 red. för Evangeliska
fosterlandsstiftelsens Missions-Tidn.
Stiftelsens verksamhet hade under N:s
tid motgångar på grund av striden om
den waldenströmska försoningsläran.
Trots detta vidgades dess mission i
Ostafrika och det centrala Indien. —
Från 1886 (han tillträdde 1S89) till
sin död var N. kyrkoherde i Risinge
i Östergötland. Han blev
kontraktsprost 1891. Ett urval av N:s
predikningar och småskrifter, i vilka
missionstanken bildar ledmotivet, utgavs
1916 under titeln "Manande
vittnesbörd". — Gift 1876 med Johanna
Maria Edman. G. W.
1. Neander, Gustaf Verner,
läkare, hembygdsforskare, f. 15 okt.
1874 i Finnerödja skn, Skarab. län, †
27 dee. 1941 i Uppsala. Föräldrar:
folkskolläraren Jakob N. och Kristina
Eriksson. — Efter mogenhetsex. i
Örebro 1S94 blev N. med. kand. i
Uppsala 1901 och med. lic. i Stockholm
1908. Han företog studieresor bl. a.
till Tyskland. Frankrike, Belgien och
Österrike. Efter olika förordnanden
var han läkare vid Sv. nationalfören:s
mot tuberkulos nyinrättade
socialhygieniska försöksanstalt Hälsan i
Gustaf Neander.
Antnäs, Nederluleå skn, Norrb. län,
1908—13, tf. överläkare vid
tuberkulossjukhuset i Sandträsk, Edefors skn,
samma län, 1913—14 och överläkare
där 1914—16. Från sistn. år till 1941
var lian sekr. i Sv. nationalfören. mot
tuberkulos i Stockholm samt
amanuens och tf. föredragande för
tuberkulosärenden i Medicinalstyr. — N. ledde
i ett kvartsekel på ett högst
förtjänstfullt sätt tuberkuloskampen i Sverige.
Han organiserade och övervakade det
slutliga utbyggandet av sanatorierna
till en omfattning svarande mot
vårdbehovet samt ägnade särskilt intresse
ät att utveckla dispensärverksamlieten
från ett rudiment inom
tuberkulosvården till en central faktor inom denna.
Andra resultat, som nåtts under N:s
egid, äro slutförandet av utredningen
ang. fortsatta åtgärder för
tuberkulosens bekämpande i Sverige, 1939 års
tuberkulosförordning, de tuberkulösas
eftervård, massundersökningar m. m.
Under hans ledning uppmuntrade och
stödde Nationalfören. livligt all för
tuberkuloskampen värdefull forskning.
-— N. var en förnämlig och landet runt
gärna hörd föreläsare. I talrika
skrifter, såväl vetenskapliga som populära,
behandlade lian tuberkulosens
förekomst, utbredning och bekämpande,
främst i Norrland,
sanatoriesjukvården, dispensärverksamheten, hem för
tuberkuloshotade barn m. m. Ur hans
produktion må nämnas "Ur lungsotens
och lungsotsbehandlingens äldre
historia i Sverige" (1924) samt
"Folksjukdomen tuberkulos och dess
bekämpande" (1928). — N. uppbar många
förtroendeuppdrag; bl. a. var han sekr.
i Sv. tuberkulosläkarefören. 191S—37,
ordf. där från sistn. år, sekr. i
Sveriges läkarförb. 1920—23 och i Sv.
sällskapet för medicinsk forskning från
1925, ordf. i Sv. läkaresällskapet 1934
■—35 (hedersled. 1940) och ordf. i styr.
för Läkarnas ömsesidiga försäkrings-
anstalt Salus 1929—41. — Vid sidan
av sin läkargärning bedrev N.
omfattande kultur-, person- och
naturhistoriska forskningar. Med outtröttlig
kärlek samlade lian material till ett
stort verk över sin hembygd
Finnerödja, men detta arbete hann han blott
delvis fullborda; dess början återges
jämte urval ur N:s lyriska diktning i
boken "Kring minnet av Gustaf
Neander" (1942). På grundval av hans rika
samlingar (nu i Uppsala univ.-bibl.)
har S. Rönnow under medarbetarskap
av H. Neander (N. 3), R. Sernander
m. fi. utgivit den förnämliga
hembygdsboken "Finnerödja. En socken i
Västergötland" (1944), som ingående
skildrar folkliv och natur i en
gammal bygd i Tiveden. N. utgav som
kunnig botanist "Finnerödja sockens
kärlväxtflora" (1939). Hans intresse
för Linnéforskningen, ådagalagt bl. a.
i "Linné och lungsoten" (1928) och
"Med Linné genom ’’Stora Tiveden’"
(1931), förde honom till Sv.
Linnésällskapets styr. (från 1’930). — N.
blev med. hedersdr i Uppsala 1927. På
sin sextioårsdag erhöll han av Sv.
nationalfören. mot tuberkulos en
särskilt präglad medalj. —■ N. var en rikt
utrustad människa med "huvud och
hjärta, intelligens, fantasi, känsla och
vilja — allt i en lycklig, harmonisk
förening", som gav honom "en
enastående förmåga att sprida förfinad
glädje bland sina medmänniskor".
Idealist, vältalare, stilist,
sällskapsmänniska (som SHT-broder
vittbe-römd under namnet "Grabb von
Kvan-ting"), varmhjärtad och vänfast blev
han mycket avhållen i vida kretsar.
—- Gift 190S med Olga Andersson. —
Litt.: biografi av V. Spångberg i
"Duktigt folk" (1930); artiklar av A.
Gullbring och S. Berg i Sv. Dagbl. 1
dec. 1941. M. B., P. II. T., S. L.
2. Neander, Ernst Albin,
astronom, skolman, f. 21 sept. 1878 i
Finnerödja skn, Skarab. län, † 25 mars 1928
i Ramsele skn, Ångermanland. Bror
till N. 1. —- Efter mogenhetsex. i
öre-bro 1897 blev N. fil. kand. vid
Uppsala univ. 1900 och fil. lic. där 1912
samt Doctor of Philosopliy i
Washington 1920. Han var amanuens vid
Uppsala observatorium 1S99—1900 och vid
Stockholms observatorium 1901—04,
tjänstgjorde som
försäkringsmatematiker och lärare i Stockholm 1905—
08 och var anställd som statistiker vid
Luossavaara-Kiirunavaara ab. i
Kiruna 1909—12. Han blev kommunal
folkskolinspektör i Kiruna 1914 ocli
var statens folkskolinspektör i
Norrbottens n. inspektionsområde 1915—
23 samt i Ångermanlands s.
inspektionsområde från 1923 till sin död. —
N. var en av vårt lands främsta
kännare av lapparna och deras kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
