Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Nehrman, Britta - Nerman, släkt - 1. Nerman, Claes - 2. Nerman, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nerman 41S Nerman
Britta Nehrman.
skulpturs pålitliga tillgångar. Hennes
styrka ligger i det osökt naturliga i
figurernas uttryck och ställningar.
Utom en rad väl karakteriserade
porträtthuvuden, t. ex. av prof. I. G.
Clason (brons, 1931—34, Konstakad.),
"Lena" (barnhuvud, brons, 1933,
Borås mus.), "Pojkhuvud" (brons, 1937,
Göteborgs konstmus.), har lion utfört
statyer och statvetter, ss.
"Meditation" (1931—32), "Torso" (1931),
"Tretton år" (1941), "Flickan med
hårbandet" (s. å.), samt altarfigurer i
trä (1933—34) och dopkärl av tenn
(1937) för kyrkan i Åmål. Från 1939
daterar sig "Justitia", en
fasadskulp-tur i marmor på tingshuset i
Katrineholm. — Ogift. Th. K.
Nerman, släkt från Halland. Äldste
kände stamfadern John (Johan) K.
levde i slutet av 1600-talet och var av
skånsk släkt. Hans son, skepparen och
mätaren i Halmstad Per X. (f. 1699,
† 1774), blev farfar till landssekr. i
Hall. län Johan X. (f. 1761, † 1852).
Hennes äldste son, juristen och
ämbetsmannen Claes X. (X. 1), adlades
1843 med bibehållet namn. Med hans
yngste son, kaptenen vid
Livbevärings-reg. Olof Magnus N. (f. 1832, † 1888),
utslocknade den adliga ätten X. på
manssidan. — Blöder till X. 1 voro
a) docenten vid Karol. inst.,
livmedikus Wilhelm Samuel X. (f. 1795, †
1865), far till väg- ocli
vattenbyggaren, kommunalmannen Gustaf X. (X.
2), samt b) advokaten, förvaltaren av
Skarhult i Skarhults skn, ]Malmöh.
län, Carl Justus X. (f. 1798, † 1874),
farfar till arméofficeren,
gymnastik-och idrottsledaren Einar X. (X. 3). —
Litt.: T. Xerman, "Släkterna X."
(1945).
1. Nerman, Claes Ulric, jurist,
ämbetsman, f. 5 okt. 1792 på Gödestalund,
Gödestads skn, Hall. län, † 9 okt. 1852
på Skälby landshövdingboställe i
Kalmar landsförs. Föräldrar: lands-
sekreteraren Johan N. ocli Margareta
Christina Kuylenstierna. — X. blev
student i Lund 1809 och överflyttade
sedan till Uppsala, där han 1S13
avlade juridisk ex. S. å. blev lian
auskultant i Göta hovrätt, 1814 e. o.
notarie därstädes och 1816 v.
häradshövding och amanuens i
advokatfiskals-kontoret i denna hovrätt. År 1818 fick
han häradshövdings titel; 1827
utnämndes han till häradshövding i
Xordals, Sundals ocli Valbo häraders
domsaga. Åren 1S30—37 var han tf.
polismästare i Stockholm och under
några månader 1836 tf.
underståthållare. År 1838 blev ban justitiekansler,
1840 landshövding i Kalmar län och
1843 ståthållare på Kalmar slott. Han
adlades sistn. år. — X. började sin
egentliga karriär som handsekr. och
juridisk rådgivare åt Karl XIV Johans
gunst ling Magnus Brahe vid riksdagen
1828. Han löste därvid sina uppgifter
Claes Nerman, Gravyr.
på ett sätt, som även tillvann honom
konungens förtroende. Som
polismästare med överinseende över bl. a. den
hemliga polisen fick han dagligen
tillträde till Karl Johans sängkammare
för att rapportera sina iakttagelser.
Det påstås, att han därvid underblåst
och även utnyttjat konungens ständiga
fruktan för komplotter och
stämplingar. Då han dessutom utövade ett
strängt regemente, ådrog ban sig en
impopularitet, som kom till påtagligt
utbrott under tryckfrihetsprocessen
mot M. J. Crusenstolpe 1838. I
egenskap av justitiekansler, i vilket
ämbete lian insatts av Karl Johan mot
ett enhälligt statsråds önskan, väckte
han sin ämbetsplikt likmätigt det av
regeringen beslutade åtalet mot
Crusenstolpe. Under de kravaller, som
följde av folkmassornas demonstrativa
sympatiyttringar för den åtalade,
hördes ropen "Xer med Xerman", och en
uppretad folkhop gick under stenkast-
ning till attack mot X:s bostad, där
fönsterrutorna krossades. X:s
förflyttning till landshövdingeposten i
Kalmar sammanhängde med den
regeringsfientliga oppositionens starka
framträdande vid 1840—41 års
riksdag. På sitt nya arbetsfält utvecklade
X. stort nit till länets bästa och
verkade bl. a. för hushållningssällskapets
syften. — Gift 1829 med Amanda
Olivia Melin. C.-F. C.
2. Nerman, Gustaf Magnus,
väg-och vattenbyggare, kommunalman, f.
6 juli 1827" i Stockholm, † 12 jan.
1913 i Uppsala. Föräldrar: läkaren,
livmedikus Wilhelm Samuel N. ocli
Emma Elisabeth Melin. Brorson till
X. 1. — N. avlade studentex. i
Uppsala 1S46, vann inträde vid Högre
artilleriläroverket å Marieberg följ. år
och utexaminerades därifrån 1851.
Han Dlev 1852 löjtnant och 1859
kapten vid Väg- och vattenbyggnadskåren.
Åren 1870—75 tjänstgjorde han som
tf. byråchef i Väg- och
vattenbygg-nadsstyr., blev sistn. år major vid
kåren och distriktschef i mell.
väg-ocli vattenbyggnadsdistriktet; han tog
avsked ur Väg- och
vattenbyggnadskåren 1S93. En av X:s tidigaste
praktiska uppgifter var lians verksamhet
som arbetschef vid byggandet av den
smalspåriga järnvägen Xorrköping—
Fiskeby (1854), en av Sveriges första
järnvägar. År 1857 företog han på
Xils Ericsons uppdrag en utlandsresa
för att studera järnvägsbyggande. Han
var vidare bl. a. arbetschef vid
kajbyggnaderna i Xorrköping 1856 och
vid slussbyggnaden i Eskilstuna 1865
samt disponent för Sandarne
mekaniska verkstad i Söderhamn 1870—
77. X. uppgjorde förslag till
järnvägslinjer, vattenregleringar,
kanalanläggningar, stadsplaner m. m. Under en
lång följd av år gjorde X. sig känd
som en av Stockholms mest
intresserade kommunalmän; han var led. av
dess stadsfullmäktige 1865—82. X. ut-
G-ustaf Nerman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
