Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newman, Sven - Newson, Louise, operasångerska, se Pyk - Neügebauer, Martin von - Nezelius, se även Nesselius - Nezelius, Olaus - Nial, Håkan - 1. Nibelius, Jan Eric, ämbetsman, se Palmsvärd, bd 6 s. 33 - 2. Nibelius, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Newson
426
Nibelius
Håkan Nial.
äldste för bela den sv.
metodistverksamheten, omfattade hans distrikt
stora delar av Västern: Indiana,
Illinois. Iowa, Kansas och delar av
Nebraska. Även sedan lian 1885 erhållit
pension, fortsatte han att predika,
huvudsakligen i Chicago och Ottawa,
Illinois. X. utgav 1890 en
självbiografi, där huvudinnehållet är ägnat den
andliga verksamheten, men där det
även finns upplysande skildringar av
bl. a. förhållandet mellan vita och
negrer i Sydstaterna under slaveriets tid.
— Gift 1) 185S med Erika Jackson,
f 1885; 2) 1894 med Anna Öhman. —
Litt.: "S.B.X:s Sjelf biograf i" (1890);
en självbiografi av X. ingår även i
Prärieblomman, 1903. " T. M.
Newson, Louise, operasångerska,
se Pyk.
Neügebauer, Martin von.
friherre, diplomat, f. 25 okt. 1670 i
Danzig, † 1758 i Stralsund. Föräldrar:
handelsmannen Martin N. och Maria
Block. — Efter några studieår vid
Leipzigs univ. kom X. genom
förmedling av sachsiska politiker i tsar
Peters tjänst, var 1701—02 tsarprinsen
Alexejs lärare men föll snart i
tsarens onåd. Han började umgås med
fångna sv. officerare, och då några
av dessa 1704 flydde till sv.
fältlägret i Polen, medförde de en av N.
författad smädeskrift mot
tsarregimen, avsedd att försvåra ryssarnas
värvning av utländska officerare.
Skriften befordrades redan s. å. av sv.
fältkansliet till trycket och spriddes
i bela Europa. Följ. år lyckades X.
själv komma över till sv.
högkvarteret, där han blev väl mottagen och i
fortsättningen anlitades som expert
på ryska förhållanden. Sohi sådan
sökte han i tvenne memorial 1706
övertyga Karl XII om lättheten att
besegra tsar Peter genom en stöt mot
Rysslands hjärta. Efter slaget vid
Poltava 1709 blev X. sänd till Kon-
stantinopel för att anmäla konungens
ankomst till Turkiet ocli utnämndes,
då lian eljest icke kunde utverka
audiens hos sultanen, till envoyé
extra-ordinaire, varjämte han upphöjdes i
adligt stånd. Om hans inflytande vid
ottomanska porten vittnar, att ban
lyckades utverka bestraffning av
stor-visiren Ali Pascha för dennes
svekfullhet mot Sverige. X. utnämndes
1711 till regeringsråd i Bremen och
1728 till kansler i Pommern. År 1732
erhöll lian friherrlig värdighet. —
Ogift. — Litt.: H. Almquist, "Patkul
och X." och "En avslöjad anonym. M.
X:s plan till ett sv. fälttåg mot
Moskva" (i Karol. förb:s årsbok 1938 resp.
1939). T. M.
Nezelius, se även Nesselius.
Nezelius, Olaus, biskop, teolog,
f. i okt. 163S i Xäs skn, Uppsala län,
† under en resa 21 juni 1710 i
Tranenio skn, Älvsb. län. Son till
komministern Ericus Filmerus. — X. blev
magister i Uppsala 1672 ocli
företog därefter en resa till England,
Frankrike och Italien som guvernör
för två studerande adelsmän. År 1676
utnämndes han till v. bibliotekarie vid
Uppsala univ. och följ. år till e. o. teol.
prof. Han förordnades 1682 till pastor
i Hagby och Ramsta i Uppland samt
befordrades 1692 till prost och
kyrkoherde i Västra Vingåker i
Södermanland. År 1703 utnämndes han till
biskop i Göteborg. — X. ansågs som en
lärd man, god latinare och kunnig
teolog. I Uppsala invecklades han i en
befordringsstrid, i vilken ban bl. a. liade
O. Rudbeck till motståndare. Denne
ansåg, att X. saknade förmåga att
undervisa. Om X:s verksamhet som
biskop i Göteborg vet man inte
mycket; dock synes under hans styrelse de
flesta kapellpredikanttjänsterna i
stiftet ha inrättats. — Gift 1) 1687 med
Margareta Rudbeckius, † 1689; 2) med
Margaretha Benzelia. Å. X.
Nial, Stig Håkan,
rättsvetenskapsman, f. 2S febr. 1899 i Skara.
Föräldrar: borgmästaren August
Nilsson och Anna Landtmanson. — X.
avlade student ex. i Skara 191S och
studerade vid Stockholms högskola, där
han blev jur. kand. 1922 och jur. lic.
1929. Efter sedvanlig tingsmeritering
tjänstgjorde han 1926 som fiskal i
Svea hovrätt. Han disputerade 1929
och blev s. å. docent i obligationsrätt
samt jur dr 1930. X. har haft flera
prof.-förordnanden vid Stockholms
högskola och vid Handelshögskolan i
Stockholm. Sedan 1937 är lian prof. i
civilrätt, med undervisnings- och
examinationsskyldighet i familjerätt och
sakrätt, samt internationell privaträtt
vid Stockholms högskola; sedan 1947
tillhör dock undervisnings- och
examinationsskyldighet i sistn. ämne
Gustaf Nibelius. Målning av A. .T. Fägerplan
(Västerås domkapitel).
annan professur. Han är prorektor vid
Stockholms högskola sedan 1948. —
Av N:s juridiska arbeten hänför sig
huvuddelen till obligationsrätten,
särskilt aktiebolagsrätten. Hans
realistiskt och praktiskt betonade
forskning har inom detta område avsatt,
förutom drsavh. "Om aktiebrev och
andra aktierättsliga dokument", bl. a.
följ. arbeten: "Om klanderbara och
ogiltiga bolagsstämmobeslut" (1934),
"Aktiebolagsrättsliga studier" (1935),
"Aktiebolagsrätt" (1946) och "Om
aktiebolag" (1947). Tills, med E.
Stenbeck och M. Wijnbladh har han
utgivit lagkommentaren "Den nya
aktiebolagslagen" (1946). Inom den
internationella privaträtten faller
arbetet "Internationell förmögenhetsrätt"
(1944). Bland ett stort antal övriga
skrifter märkas "Banksekretessen"
(1946) samt de omfångsrika
uppsatserna i Tidsskr. for Retsvidenslcap
"Om guldklausuler enligt svensk rätt"
(1934) och "Om förvärv i strid mot
legala förbud" (1936). — X. har ofta
anlitats i både offentliga och enskilda
uppdrag. Åren 1935—41 var han led.
av Lagberedningen, och han har
dessutom som sakkunnig medverkat vid
tillkomsten av 1946 års
aktiebolagslag. — Gift 1947 med Hedvig
Englund. A. H—d.
1. Nibelius, Jan Erie,
ämbetsman, se Palmsvärd, bd 6 s. 33.
2. Nibelius, Gustaf, biskop,
politiker, f. 18 juni 1789 i Grangärde skn,
Kopparb. län, † 14 juli 1849 under
en segeltur utanför Strömstad.
Föräldrar: kyrkoherden Simon N. och
Christina■ TJlrica Boethius. Brorson
till X. 1. — X. blev student i Uppsala
1S07 och fil. mag. 1812, varefter han
vistades fem år i London som lärare åt
sv.-norske ministerns barn och som
bitr. legationspredikant. Efter
hemkomsten blev X. 1817 teol. kand. ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
