Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Ada - Nilsson, Albert - Nilsson, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilsson-Cantell
436
Nilsson-Ehle
Äda Nilsson.
och med. lie. 1900, allt i Stockholm.
Efter förordnanden vid gynekologiska
kliniken å Serafimerlasarettet 1900—
02 och vid Diakonissanstaltens
sjukhus 1902—03 samt som
poliklinikföreståndare vid Serafimerlasarettets
gvnekologiska poliklinik 1904—07 var
hon 1912—40 läkare vid Stockholms
stads poliklinik å Södermalm
(sedermera vid Kornhamnstorg) och utövar
sedan 1904 egen praktik i Stockholm.
K. var dessutom läkare vid
barnavårdsnämndens barnhem å Stora
Blecktornet 1906—25, vid Stockholms stads
uppfostringsanstalt för flickor 1914—
17, skolläkare vid Södermalms högre
läroanstalt för flickor 1906—14, vid
Kva elementarskolan för flickor 1910
—26 och vid Statens
folkskoleseminarium i Stockholm 1926—36. — N:s
insats faller till stor del inom
socialmedicinens och socialpolitikens
område, där hon liar verkat för
socialhygieniska reformer, särskilt
undervisning i sexualhygien, bl. a. som
sakkunnig i skolkommissionen ang. fysisk
fostran 1921 oeh i
moderskapsskydds-sakkunniga 1927—29. Hon var ordf. i
J. Albert Nilsson.
Kvinnornas diskussionsfören. 190S—
10, i Sv. kvinnors centralförb. för
fysisk kultur 1924—30, i Frisinnade
kvinnors riksförb. 1914—17 ocli i dess
verkst. utskott 1923—31, är v. ordf. i
Sv. kvinnors vänsterförb. sedan 1931
ocli utgav vid dess
tjugufemårsjubileum 1939 "Barrikaden valde oss". Utom
skrifter i medicinska, främst
gynekologiska frågor har hon publicerat bl. a.
"Lektionsutkast till undervisning i
sexualhygien" (1935; 2:auppl. 1942),
"Är ungdomen osedlig?" (1942),
"Undervisning i sexualhygien" (tills, med
A. Andreen, 1942) och talrika
socialmedicinska uppsatser i den av henne
1924—36 utgivna radikala kvinnotidn.
Tidevarvet. K. har företagit ett antal
utländska studieresor ocli har
framträtt som föreläsare i sexuell hygien
vid skol- ocli föräldramöten. —■ Ogift.
P. H. T.
Nilsson, Johan Albert,
litteraturhistoriker, universitetslärare, f. 12
sept. 1878 i Halmstad, † 7 jan. 1936 i
Lund. Föräldrar: sjömannen Nils
Johan Jönsson och Anna Kristina
Olai-clotter. — Vid tretton års ålder
började N. arbeta i ett stenhuggeri, där
lian ådrog sig lungtuberkulos. Han
bereddes emellertid tillfälle att fortsätta
sin skolgång. Han avlade
mogenhetsex. 1898 i Halmstad ocli blev fil. kand.
1901, fil. lic. i teoretisk filosofi och i
estetik 1906 samt fil. dr 1909, allt i
Lund. Han studerade vid Berlins univ.
1903 och vid Köpenhamns univ. 190S.
Ären 1909—20 var lian docent i
estetik vid Lunds univ.; därjämte
undervisade han i psykologi vid Högre
lärarinneseminariet i Lund 1910—15 ocli
var litteraturkritiker i Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn. 1918—20.
Han uppfördes i andra
förslagsrummet till professuren i
litteraturhistoria i Lund 1920, i Uppsala 1921, fick
prof:s namn s. å., erhöll personlig
professur vid Lunds univ. 1923 och
blev kallad till professuren i
litteraturhistoria där 1924; denna tjänst
liade lian till sin död. Från 1924 var
han medl. av Samfundet De nio. —
N:s författarskap har ett starkt
filosofiskt inslag; som idéhistoriker
gjorde han en betydande insats i sv.
litteraturvetenskap. I sin lic.-avh.
"Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs
samtida" (Samlaren 1905) och i en
omfattande inledning till "Tegnérs
filosofiska och estetiska skrifter" (utg.
av N. tills, med B. Möller, 1913)
hävdade lian i polemik mot tidigare
forskare, framför allt G. Brandes, att
Tegnér mottagit avgörande impulser från
den tyska idealismen och romantiken.
N:s drsavli. "Guyaus estetik" (1909;
2:a uppl. 1919) är en kritisk
granskning med utgångspunkt i
kant-scliil-lersk och modern psykologisk estetik.
I arbetena "Thomas Thorild. En
studie över hans livsåskådning" (i Edda
1914—15; separat 1915) och "Thorild
ännu en gång" (Edda 1921)
tillbakavisade K. den gängse uppfattningen
av Thorild som huvudsakligen
rous-seauan och sökte i stället visa, hur
skalden självständigt bearbetat idéer
hos Leibniz och Spinoza. N. synes
därvid betydligt ha överdrivit Thorilds
rationalism och originalitet som
tänkare. N:s främsta arbete torde vara
"Svensk romantik" (1916; 2:a uppl.
1924), där han ingående följer den
platonska mystikens betydelse för den
sv. romantikens idéutveckling med ex.
framför allt från Tegnér, Atterbom
och Stagnelius. Av N:s produktion
kunna dessutom nämnas "Jacob
Fredrik Neikter" (Samlaren 1913), "Fru
Nordenflychts religiösa diktning"
(1918), "Kronologien i Stagnelius’
diktning" (1926), essäsamlingen "Ur
diktens värld" (s. å.), "Tre
fornnordiska gestalter. Helge, Frithiof ocli
Kung Fjalar" (192S) samt "Tegnér
ocli Uppsalafilosofien" (1934). — Gift
1916 med Elsa Winteeli (f. 1893), som
sedan 1945 är rektor vid Kjellbergska
flickskolan i Göteborg. —- Litt.: H.
Elovson, "A. K. som komparatist"
(Scandia 1941). K. E. L.
Nilsson, Lars Albert, botanist,
f. S aug. 1860 i Dalhems skn, Gotl. län,
† 5 mars 1906 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Niklas Olsson och Brita
Katrina Olofsdotter. —- N". avlade
mogenhetsex. i Visby 1S81, blev vid
Uppsala univ. fil. kand. 1883, fil. lic.
1886 och efter disp. 18S7 fil. dr 18SS
samt var docent i botanik där 1888—
90. Han var 1888—89 amanuens vid
Riksmus :s botaniska avd. och
assistent vid Bergianska trädgården. Från
1890 till sin död var han lektor i
naturvetenskap (från 1901 i botanik)
vid Skogsinst. — N:s tidigaste
arbeten tillhöra växtanatomin; främst
märkes "Studier öfver stammen som
L. Albert Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
