Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Axel - Nilsson, Barbro, textilkonstnärinna, se s. 458 - Nilsson, Bernhard - Nilsson, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilsson-Cantell
439
Nilsson-Ehle
udden, Stockholm (den s. k. andra
Smedsuddskolonin). Som Ester
Lindahlstipendiat studerade han i Italien
1922—24 med uppehåll på nedvägen i
Tyskland och på hemvägen i
Frankrike. Han var bosatt i Frankrike 1920
—27 ocli har sedan sistn. år haft
ateljé i Stockholm. N. utställde under
1920-talet med Falangen och tillhör
sedan 1932 konstnärsgruppen Färg
och form. Han har bl. a. utställt
separat i Stockholm 1930, 1933 ocli
1936. — N: s måleri före 1920 är mörkt
och dovt i färgen; spec. lians
akvareller med folklivs- eller stockholmska
utkantsmotiv fingo en modifierat
nai-vistisk utformning. Under
"Smeds-uddsperioden" 1920—22, som
betecknar en första höjdpunkt, målade N.
karaktärsfulla och formellt strängt
genomarbetade porträtt, interiörer,
utsikter och stilleben ("Stilleben mot
blå bakgrund", "Interiör,
Smedsudden", "Vårbrytning", samtliga 1921).
I)en naivistiska fabuleringen har där
ersatts av en saklig, sovrad
naturalism. Färgen är ljusare med höga,
starka klanger. I Italien, de sv.
konstnärernas spec. vallfartsort under
1920-talet, accentuerades ytterligare N:s
dragning till en fast monumental
bild-uppbvggnad; betydelsefulla impulser
fick han av de primitiva 1300- och
1400-talsmästarna ("Bygata, Italien",
1922, Nasjonalgalleriet, Oslo, m. fi.
stads- och landskapsbilder; en serie
italienska folktyper från 1923).
Karakteristiska för N:s strävan att ge
stor form och artistisk pregnans även
åt skenbart banala och intresselösa
motiv äro en serie små stilleben från
Italienåren med tandborstglas o. a.
toalettartiklar. Med en rad arbeten
från mitten av 1920-talet befäste N.
ytterligare sin ställning som
liuvud-repr. för decenniets sakliga realism.
Hårfint penselarbete och ömsint
detaljkänsla utmärka några stilleben
från 1925; den intima verklighetsupp-
Axel Nilsson.
levelsen och föremålsförälskelsen i
dessa kan ses som en reaktion mot
1910-talets dekorativa,
expressionistiska strömningar. I Frankrike 1926
—27 målade K. landskap i en mer
pas-tos teknik, där naturens dynamiska
liv kan påminna om van Gogh
("Berglandskap, Paradou", 1927,
Göteborgs mus.). I sin strängt sovrade och
konstnärligt jämna produktion från
1930- och 1940-talen liar N. hållit fast
vid sin kraftfullt realistiska linje, sin
smak för uppdriven färg och bjärt
dagsljus. Bland arbeten från denna
tid kunna nämnas
småstadsskildringar ("Torget, Nyköping", 1930),
robusta naketmålningar ("Modell mot
grönstrimmig fond", 1937) ocli
psykologiskt djuplodande porträtt av
åldringar ("Åldring på sjukbädden",
1931, Nat. mus., "Min mor", 1939). I
moiiumentalformat liar N. utfört två
Stockholmspanoramor "Utsikt över
Bernhard Nilsson.
Slussen" och "Utsikt över
Skeppsbron" för entréhallen till
chokladfabriken Marabous laboratoriebyggnad
(1943—45). N. har även en stor
produktion av magistrala teckningar och
litografier. Han är bl. a. repr. på Nat.
mus., Göteborgs och Malmö mus. ocli
Nasjonalgalleriet, Oslo. — Gift 1926
med Martha Andersson. — Litt.: H.
Linnqvist, "A. N." (1935). R. S.
Nilsson, Barbro,
textilkonst-närinna, se s. 45S.
Nilsson, Per Bernhard, i
Lande-ryd, lantbrukare, politiker, f. 1 aug.
1S74 i Långaryds skn, Jönköp. län.
Föräldrar: nämndemannen Nils
Pehrsson och Karolina Bengtsdotter. — N.
liar sedan ungdomen ägnat sig åt
jordbruk. Sin gård, Södra Landeryd, i
Jönköp. län, som lian ägt sedan 1917,
har han moderniserat och därå
företagit betydande nyodlingar och
skogsväganläggningar. N. deltog tidigt i
det kommunala livet i hemsocknen.
Carl Nilsson.
Han var 1900—18 nämndeman och är
sedan 1909 led. av ocli sedan 1923
ordf. i Jönköp. läns landsting; 1910
—22 och 1933 tillhörde han Andra K.
samt 1934—45 Första K. Han var
domänintendent i Jönköp. län 1923—
40, i Kronob. län 1924—40 samt i
Kalmar län och på Gotland 1938—40.
Han liar tillhört ett flertal
kommittéer och även varit sakkunnig i
Pensionsstyr.; 1940—44 var han ordf. i
sitt läns egnahemsnämnd. — N.
representerade under sin första
riksdagsperiod Jönköp. läns
valmans-fören., d. v. s. den nykterhetsvänligt
och religiöst färgade högern, men
anslöt sig senare till Lantmanna- och
borgarpartiet, för vilket han från
landstingsvalen 1930 även kandiderat.
Som led. av statsutskottet 1937—45
deltog han särskilt i handläggningen
av lönereglerings- och sociala frågor.
— Gift 1900 med Ida Mathilda
Johansson. S. Sw.
Nilsson, Carl, industriman, f. 1’8
dec. 1S63 i Vinslövs skn, Kristianst.
län. Föräldrar: hemmansägaren Nils
Christensson och Bengta Bengtsdotter.
—• Efter tio års anställning vid Mårten
Pehrsons spannmåls- och
foderämnesaffär i Kristianstad blev N. 1889
delägare i firman, och när denna 1898
ombildades till ah., blev han bolagets
v. verkst. dir. När firmans grundare
Mårten Pehrson dog 1906, blev N.
verkst. dir. ocli ordf. i styr., ocli under
hans ledning liar ab. Mårten Pehrsons
valsqvarn utvecklats till ett av
Sveriges största kvarnföretag; ban avgick
som verkst. dir. 1939 och som
styr.-ordf. 1947. Bolaget inköpte på N:s
initiativ flera konkurrerande
valskvarnar, bl. a. Landskrona kvarn 1927,
och övertog 1930 aktiemajoriteten i
ab. Saltsjöqvarn i Stockholm; i
samband med dessa nyförvärv ökades
aktiekapitalet till 6 mill. kr. — N. har
även varit initiativtagare till grun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
