Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Heribert - Nilsson, Hjalmar - Nilsson, Hjalmar, botanist, växtförädlare, se s. 456 - Nilsson, Holger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilsson-Cantell
444
Nilsson-Ehle
Heribert Nilsson.
Nilsson, Nils Heribert, tidigare
Heribert-Nilsson, botanist,
ärftlighets-forskare, f. 26 maj 1S83 i Almaröd i
Skivarps skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Nils N. oeh Sissa
Nilsson. —• Efter mogenhetsex. i Ystad
1904 studerade N. vid Lunds univ.,
där han blev fil. kand. 1910, fil. lic.
1914 och fil. dr 1915. Han var
amanuens viel botaniska institutionens
fysiologiska avd. 1907—12 och
tjänstgjorde samtidigt som e. o. lärare i
botanik vid Hvilans folkhögskola, Åkarp,
1909—12. År 1915 förordnades han
till docent i botanik i Lund och 1920
till docent i ärftlighetslära oeh
art-bildningsteori där. N. var
förädlingsledare för arbetet med råg, havre och
potatis vid Weibullsholms
växtförädlingsanstalt i Landskrona 1911—27,
erhöll prof:s namn 1926 och var tf.
prof. i botanik och zoologi vid
Alnarps lantbruksinst. 1927—32. År 1028
erbjöds honom chefskapet för Inst. för
husdjursförädling, men lian avböjde
anbudet, lian var 1932—34 prof’, i
systematisk botanik ocli
ärftlighetslära vid Lantbrukshögskolan och 1934
Hjalmar Nilsson.
—4S prof. i botanik (från 1943 böta-,
nik, särskilt systematik, morfologi
och växtgeografi) vid Lunds univ. —
Inom den botaniska
ärftlighetsforskningen är N. en föregångsman med
internationell berömmelse. Bl. a. har
han studerat artbildningens problem,
på vilket område han till tolkningen
av formrikedomen hos Oenotliera
La-marckiana, det klassiska objektet i de
Vries’ mutationsteori, har lämnat flera
bidrag, ss. "Die
Spaltungsersehei-nungen der Oenotliera Lamarckiana"
(1915, drsavh.) och
"Zuwachsge-schwindigkeit der Pollenschläuche und
gestörte Mendelzahlen bei Oenothera
Lamarckiana" (1920). Inom det
kritiska växtsläktet Salix (vide), varav
han är en framstående kännare, har
han sedan 1907 bedrivit ett
kontinuerligt och omfattande korsningsarbete
samt bl. a. 1937 lyckats framställa
en bastard av åtta arter, den fertila
Salix polygena, N. har därjämte
utgivit ett stort antal arbeten inom olika
områden av botaniken och inom
växtförädlingen. Särskilt har lian inlagt
stora förtjänster om rågförädlingen
och därvid erhållit rågplantor, som
äro självfertila. Som
populärvetenskaplig förf. har han framträtt med
bl. a. "Naturens ändamålsenlighet och
olika artbildningsteoriers ställning
till denna fråga" (1917),
"Bågföräd-lingens metodik och principer" (1919),
"Metoder och teknik vid
förädlingsarbetet" (1921) och "Linné, Darwin,
Mendel" (1930). Han blev led. av
Lantbruksakad. 1924 och av Vet. akad.
1943. — Gift 1912 med Hulda
Theodora Rabe. S. L.
Nilsson, Hjalmar, agronom, f.
6 juni 18S6 i Svensköps skn, Malmöh.
län. Föräldrar: lantbrukaren Nils
Persson och Hanna Nilsson. — Efter
studier vid Hvilans folkhögskola och
lantmannaskola genomgick N. Alnarps
lantbruksinst. 1911—13. Han var
för-valtarassistent vid Alnarps egendom
1913 samt tf. förvaltare där 1914—
15 och samtidigt föreståndare för
lantbruksskolan. År 1915 utsågs han till
föreståndare för Munka-Ljungby
lantmannaskola, och 1918 återvände han
till Alnarp som föreståndare för
lantbruksskolan och förvaltare av
egendomen. Vid omorganisationen 1933
utnämndes L. till föreståndare för
lantbruksavd. vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinst. och till
lärare i lantbruksekonomi vid inst.
Sedan 1941 är ban därjämte inst:s
rektor. Ilan har gjort studieresor till
Danmark, Tyskland, Holland och
Belgien. Bland de uppdrag han innehar
märkes, att han blev led. av
stiftsnämnden i Lunds stift 1940 och ordf.
i styr. för Hvilans folkhögskola sistn.
år. N. valdes till led. av Lantbruks-
akad. 1939. Sedan 1938 är lian
led-av Malmöh. läns landsting och sedan
1948 (som högerrepr.) led. av Första K,
Han har utgivit "Nötboskapens
utfodring" (1937, tills, med A. örborn;
3:e uppl. 1940), "Svinskötsel" (1939,
tills, med A. örborn) och
"Jordbruksekonomi" (1941, tills, med L.
Nanneson och G. B. Ytterborn). ■—
Gift 1917 med Karin Andrea
Börjesson. S. L,
N i Isson, II j al m a r, botanist,
växt-förädlare, se s. 456.
Nilsson, Holger August Erik,
industriman, f. 22 maj 1S82 i Foss skn,
Göteb. län, † 22 mars 1940 i
Stockholm. Föräldrar: kamreraren Erik N.
och Charlotta Henrika Löfving. — N.
utexaminerades från Tekn.
elementarskolan i Borås 1903, praktiserade och
studerade i Skottland ocli England
1903—05 och anställdes sistn. år som
ingenjör vid pappersbruket Munkdals
ab. Han blev 1906 ingenjör och senare
överingenjör för samt styr.-led. i
Storviks sulfit ab., Ockelbo, och utsågs
1918 till disponent för Kopparbergs
och Hofors sågverks ab. (från 1937
Kopparfors ab.) samt för de av detta
bolag ägda företagen Storviks sulfit
ab. och Dala—Ockelbo—Norrsundets
järnväg. Från 1923 var N. verkst. dir.
för nämnda bolag. — N. var 1920—40’
led. av kommunalfullmäktige i
Ockelbo och 1931—38 landstingsman i
Gävleb. län. Han var en av de sex
ar-betsgivarrepr. i
arbetsmarknadskom-mittén, vars verksamhet resulterade i
det s.k. Saltsjöbadsavtalet 1938. N. var
v. ordf. i Pappersmasseförb. 19*24—31
och dess ordf. 1931—39. Han var
styr.-led. i Sv. arbetsgivarefören. 1932—-40.
I Sv. cellulosafören: s stvr. var lian
led. 1930—40, v. ordf. 1934—38 och
ordf. 1933—34. Han var styr.-led. i
Sv. trävaruexportfören. 1932—40 och
i Sveriges allm. exportfören. 1933—37.
— Gift 1906 med Johanna (Ebbe)
Ebbinghaus från Tyskland. G. M—e.
Holger Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
