Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Nisser, Martin - 3. Nisser, William - 4. Nisser, Wilhelm - 1. Niurenius, Olaus Petri - 2. Niurenius, Ericus - Njurling, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nisser
463
Njurling
de nyanläggningar. Bl. a. byggdes vid
Långshyttan 1904 ett martinverk med
elektrisk kraftstation. N. anlitades i
många offentliga uppdrag. Ären 1887
—1902 och 1905—08 var han led. av
Kopparb. läns landsting och 1891—■
1907 led. av Första K. N., som
tillhörde högerpartiet, var bl. a. 1S95
led. av kommittén ang.
bevillningslag-stiftningen. Ären 1896—1902 var han
fullmäktig i Jernkontoret. N. utgav
bl. a. "Populär lärobok i jernets
metallurgi" (1883). — Gift 1S70 med
Henrika Elizabeth (Betty) Gustafva
Wettergren. G. M—e.
3. N isser, William Patrik,
industrimän, f. 18 juni 1882 i Stora Skedvi
skn, Kopparb. län. Föräldrar:
bruksägaren Ernst Martin William N. och
Helena Charlotta Jakobina de Laval.
Brorsons son till N. 1. — Efter
mogenhetsex. i Falun 1901 och studier vid
Tekn. högskolan blev N. fil. kand. i
Uppsala 190S. Han avlade
reservoffi-cersex. 1903, blev underlöjtnant 1909
och blev kapten i Svea artillerireg:s
reserv 1918. Ären 1909—22 drev ban
eget jordbruk på Lövåsen, Stora
Skedvi skn, Kopparb. län. Han var
suppleant i styr. för J. H. Munktells
pappersbruks ab. (namnet ändrat 1939
till Grycksbo pappersbruk ab.) 1906
-—14, led. av styr. 1914—22 och är
verkst. dir. oeh disponent samt ordf. i
styr. från 1922. N. tillhör de ledande
industrimännen i sin bransch ocli är
en av de mest framstående i
provinsens näringsliv; han är sålunda bl. a.
ordf. i styr. för Göteborgs banks
pro-vinscentral i Falun sedan 1938 och i
Sv. papperstidn. ab. sedan 1943 samt
ordf. i Sveriges pappersbruksförb.
sedan 1947. Han har vid sidan av
skötseln av sitt företags egentliga
produktion ägnat stort intresse åt
brukets skogar och
jordbruksfastigheter. Han är ordf. i länets
skogsvårdsstyr. sedan 1935 och v. ordf.
i länets hushållningssällskap sedan
1934. I Första K. representerade K.
högern 193S—43. Han är led. av
Järnvägsrådet sedan 1941. N. blev led. av
Lantbruks akad. 1928. — Gift 1912
med Märta Carolina Hennings. E. Bn.
4. Nisser, Carl Wilhelm
Martinsson, konsthistoriker, f. 28 mars
1897 i London. Föräldrar:
bruksägaren Carl Martin Samuel N. oeh
Elisabet Wettergren. Sonson till K. 2. —
Efter studentex. vid Lundsbergs skola
1915 studerade N. vid Uppsala univ.,
där han blev fil. kand. 1921, fil. lic.
1923 och fil. dr 1927. Sedan sistn. år är
ban docent i konsthistoria med
konstteori där. N. har tidvis uppehållit
konsthistorisk föreläsningstjänst vid
Uppsala univ. och Göteborgs
högskola. —• N. har sökt klarlägga den
sv. 1600- och 1700-talskonstens kom-
plicerade relationer till samtida
strömningar i olika europeiska
konstområden; framför allt må nämnas arbetena
"Michael Dahl and the contemporary
Swedish school of painting in
England" (1927) och "Die italienischen
Skizzenbücher von Erik Jonson
Dahlberg und David Klöcker Ehrenstrahl"
(1948). Till N:s huvudarbeten hör
"Konst och hantverk i Visingsborgs
grevskap på Per Brahe d. y:s tid"
(1931). Vidare böra nämnas "Mathias
Palbitzki som connoisseur ocli
tecknare" (Uppsala univ:s årsskr. 1934) och
"Studier i den äldre frihetstidens
porträttkonst" (otryckt). — N. liar lagt
sig vinn om en djupt syftande
konst-karakteristik. Hans tidigare arbeten
grunda sig framför allt på Eiegls och
Wölfflins läror, de senare anknyta till
yngre engelsk, tysk och österrikisk
konstteori. -— Gift 1934 med Elsa
Anna Sofia Cecilia Hultberg. B. B.
1. Niurenius, Olaus Petri, präst,
f. troligen 1580 i Njurunda skn,
Medelpad, † 24 sept. 1645 i Umeå. Föräldrar:
prosten Petrus Olai Gestricius och
Malin Nilsdotter. — N. blev student i
Uppsala 1599 och magister i
Helm-stedt i Tyskland 1607. Efter studier
vid andra tyska univ. blev han omkr.
1611 lärare vid Gävle skola och var
dess rektor 1615—19. Han blev
kyrkoherde i Hille i Gästrikland 1615,
förflyttades till Umeå 1619 och blev
prost där 1623. — Det är främst som
skolman och lapplandskännare N. gått
till eftervärlden. Med riksrådet Johan
Skyttes hjälp inrättade han 1631 en
skola i Lycksele för lappar; deras sak
låg honom alltid varmt om hjärtat.
’För skolans räkning utgav N. en
katekes på lapska ("Same nolmay
Cate-cliesis", 1633) och en på sv. språket
1632. År 1640 inrättade han en större
skola i Umeå. Lapparnas seder och
bruk skildrade N. i "Laplandia"
(handskrift i K. bibi., övers, och tr. i
utdrag av K. B. Wiklund i "De sven-
William Nisser.
ska landsmålen", 17: 4, 1905). — Gift
1) med Barbara ICenicia, † omkr. 1622;
2) med Magdalena (Malin)
Zachris-dotter. — Litt.: K. B. Wiklund,
Efterskrift till "ABC-bok på lapska.
Stockholm 1619" (Faksimileuppl. af äldre
sv. tryck, 5, 1922); N. Ahnlund,
"Bröderna N." ("Västerbotten", Västerb.
läns hembygdsfören:s årsbok 1924—
25). " M. v. P.
2. Niurenius, Ericus Petri,
präst, f. 1592 i Njurunda skn,
Medelpad, † 1667 i Umeå. Bror till N. 1. —
N. blev student i Uppsala 1611 ocli
reste tre år senare till Tyskland, där
ban 1614 inskrevs vid Greifswalds
univ., s. å. vid Helmstedts och 1615
vid Wittenbergs. Han företog sedan en
studieresa till vissa katolska
läroanstalter, ss. prästseminariet i
Braunsberg och även jesuitkollegiet i Olmütz,
vilket vid denna tid var vid dödsstraff
förbjudet för utomlands vistande
svenskar. Han blev fil. magister i
Greifswald 1616 och återvände sedan till
hemlandet, där han lät prästviga sig,
fastän lian i hemlighet hyste
sympatier för katolicismen. Han efterträdde
1619 sin broder som rektor för Gävle
skola och som prebendepastor i Hille
skn s. å. År 1621 utnämndes lian till
kyrkoherde i Luleå pastorat samtidigt
med att han förordnades till
superintendent över fältprästerna och
rege-mentspredikant vid det
västernorrländska krigsfolket. Hans tidigare
förbindelser med katolikerna upptäcktes
1624, ocli lian fördes fängslad till
Stockholm, där lian vid rannsakning
inför hovrätten beskylldes för att ha
velat driva hemlig katolsk propagajida
samt ansågs lia förbrutit sig mot
Uppsala mötes beslut och
arvföreningen. Detta innebar dödsstraff för N.,
men på grund av lians väl vitsordade
tjänstgöring dömde konungen honom
att mista sin befattning samt förvisas
ur landet under tre år, varunder han
skulle vara ålagd att vistas vid
evangelisk-lutherska akademier. Han
inskrevs 1625 vid Bostoeks univ. och
återvände hem 162S, då lian erhöll
Järvsö pastorat i Hälsingland. Han
utnämndes 1645 till kyrkoherde i
Umeå (tillträdde 1647) och blev
senare även prost. -— Gift 1) med
Dorothea (Dårde) Hansdotter-, 2) med
Margareta Jonsdotter. — Litt.: N.
Ahnlund, "Bröderna N."
("Västerbotten", Västerb. läns hembvgdsfören:s
årsbok 1924—25). " T. M.
Njurling, Sten, tonsättare, f. 30
jan. 1892 i Stockholm, † 16 maj 1945
därstädes. Föräldrar: advokaten Karl
Vilhelm N. och Maria Viktoria Reif.
— Efter studentex. i Stockholm 1910
studerade N. konst- och
litteraturhistoria vid Stockholms högskola men
övergick snart till musiken. Han stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
