Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Nobel, Carl - 7. Nobel, Ludvig - Nodermann, Preben - 1. Nohrborg, Anders - 2. Nohrborg, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nobel
46S
Nohrborg
Ludvig Nobel.
des framställa en praktiskt användbar
och ofarlig fotogenmotor, och lian
hade redan hunnit få uppfinningen
patenterad och tillverkningen
igångsatt, då han avled. — Gift 1S89 med
Mary Landzert. G. Lj.
7. Nobel, Ludvig Immanuel,
ingenjör, f. 17 febr. 1S68 i Stockholm,
‡ 24 april 1946 därstädes. Son till
N. 2. — N. inskrevs vid Tekn.
högskolan 1S87 och utexaminerades från
dess fackskola för
maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi 1S90.
Efter studier vid Polytechnikum i
Zürich 1890—91 var ban anställd vid
Kristiania cementfabrik 1891—92 och
hos Fahnehjelm & co. i Stockholm
1S92—1900. År 1902 var ban v. dir.
för vågfabriksab. Stathmos. N.
"upptäckte" 1905 Båstad, där ban inköpte
betydande markområden. Han
uppförde där 1905—06 sommarvillor för
uthyrning ocli anlade 1906 Båstads
vattenledningsverk. För dessa
anläggningars administration bildade ban
sistn. år ab. Båstads villaområde (från
1928 ab. Västra Båstad), vars
styr.-ordf. ocli verkst. dir. lian var till sin
död. År 1910 uppförde han Hotell
Båstad och 1916—18 Skånegården samt
anlade 1925 ocli 1935 tennisbanorna
ocli 1928—30 golfbanorna. Han var
verkst. dir. i ab. Båstads Badhotell
från 1912, i ab. Skånegården från
1916 och i Båstads Badanstalts ab.
från 1915. N. utförde dessutom ett
intensivt kultur-, natur- och
forn-minnesbevarande arbete ocli var ordf.
i Bjäre härads hembygdsfören. och
styr.-led. i Sv. naturskyddsfören. Han
blev korresponderande led. av Vitt.
akad. 1928. N:s främsta insats låg i
skapandet och utvecklingen av
Båstad som bad- och sportort ocli som
kultursamhälle. Han kallades
allmänt "kungen av Båstad". — Gift
1S95 med Valborg Wettergrund.
R. S—n.
Nodermann, Preben Magnus
Christian, tonsättare, kapellmästare,
f. 11 jan. 1867 i Hjörring, Danmark,
† 14 nov. 1930 i Lund. Föräldrar:
fotografen Johan Theodor N. och
Ca-roline Kirstine Linnemann. — K.
fick sin uppfostran i Hälsingborg ocli
avlade mogenhetsex. där 1886 samt
blev fil. kand. 1891, fil. lic. 1895 ocli
fil. dr 1911, allt i Lund. Han bedrev
musikstudier 18S8—90 i Köpenhamn
och i början av 1890-talet i Berlin,
Leipzig och Dresden. Han avlade
orga-nistex. 1S95 och kyrkosångarex. 1S98,
båda i Lund, samt musiklärarex. 1900
i Stockholm. Han tjänstgjorde som
vik. organist och kantor vid S:t Petri
kyrka i Malmö 1899—1903 och var
1899—1901 extra lärare samt 1902—
03 musiklärare vid Högre allm.
läroverket där, dessutom 1900—02
körledare i Par Bricole, Malmö. Från 1903
till sin död var N.
domkyrkokapell-mästare i Lund samt från 1911
innehavare av Sydsv. bok- och
musikförlaget. — N. intresserade sig som
tonsättare särskilt för operan och
komponerade själv operorna "Kung
Magnus" ocli "Gunnlögs saga" (uppf. i
Hamburg 1S98 resp. Köpenhamn 1927)
samt operetten "Prins Inkognito"
(Köpenhamn 1909). Han utgav även en
konsertbearbetning av Glucks
"Orfeus" och producerade sig på
motet-tens, manskvartettens, romansens ocli
barnvisans område samt skrev stycken
för orgel, piano och violin. N. utgav
"Ny svensk koralbok" (1911, tills,
med F. Wulff) och tre bd
"Sånglekar" (1904—05, tills, med Kristina
Nilsson och Augusta Ljungström)
samt det koralhistoriska verket
"Studier i svensk hymnologi" (drsavh.,
1911). — N. ägde ett värdefullt
musik- och folklorebibl. ocli ansågs som
en av landets främsta experter på
operans område. Han utgav 192S—30
"Folksagorna. En orientering". — N.
erhöll Litteris et artibus 1923. •—
Preben Nodermann.
Gift 1) 1909—19 med Ida Stina
Lindgren; 2) 1924 med Karin
Björklund-Mellin. W. S.
1. Nohrborg, A n d ers, präst, f. 9
maj 1725 i Norbergs skn, Västmanl.
län, † 30 nov. 1767 i Folkärna
prästgård, Folkärna skn, Kopparb. län.
Föräldrar: kyrkoherden Olof N. och
Christina Barchæus. — Efter
skolgång i Västerås blev N. student i
Uppsala 1745. Han försörjde sig med
pri-vatundervisning och blev 1752 fil.
magister. N. prästvigdes två år
senare och tjänstgjorde därefter elva
år i Finska förs. i Stockholm. På
förord av riksrådet H. von Liewen
utnämndes han till e. o. hovpredikant
1765. Två år senare avled lian i
lungtuberkulos. Efter hans död utgav
brodern Daniel N. (N. 2) i enlighet med
testamentarisk föreskrift en samling
av N:s predikningar under titeln
"Den Fallna Människans
Salighets-Ordning, Föreställd, Uti Betraktelser
öfver de Årliga Sön- och
Högtids-Dagars Evangelier" (1771). Genom
denna stora postilla (tjugu uppl. till
1932) blev N. en av det sv.
kyrkfolkets mest lästa uppbyggelseboksförf.,
"den osynliga församlingens
huspredikant i Sverige" (P. Wieselgren).
Predikosamlingen är en populär
dogmatik på strängt bekännelsetrogen
luthersk grundval. Under inflytande
av pietismen företrädde N. emellertid
en mer individuell och innerlig
fromhet än den äldre lutherska
ortodoxin i Sverige. Pietismens helgelsenit
och herrnhutismens varma frimodiga
kristusförtröstan förenades hos
honom. I sin förkunnelse tog ban
avstånd från all slags känslokristendom.
Omvändelsens olika stadier
analyserades med logisk skärpa på grundval av
en rik psykologisk erfarenhet. I
centrum för N:s förkunnelse stod läran
om rättfärdiggörelsen genom tron på
Kristus utan all mänsklig förtjänst.
I sina predikningar erinrar ban starkt
om Henric Schartau. En mindre
postilla av N., "Tjugotre predikningar",
utgavs 1S64. — Ogift. — Litt.: F. A.
Hedlund. "A. N. som predikant"
(1877); G. V. Lizell, "Svedberg ocli
N." (1910); G. Iverus, "Till A. N:s
historia" (Kyrkohist. årsskrift 1927).
O.H.
2. Nohrborg, Daniel, präst, f. 8
okt. 1739 i Norbergs skn, Västmanl.
län, † 25 nov. 1S19 i Irsta, Västmanl.
län. Bror till N. 1. — N. blev student
i Uppsala 1758 och fil. magister där
1764. Han blev prästvigd 1763 ocli
antagen till adjunkt av prosten i
Hedemora. S. å. blev lian e. o. och
1766 ord. bataljonspredikant vid
Västmanlands reg. Sistn. år flyttade lian
till Stockholm för att bli
pastorsadjunkt i Riddarliolirens förs., diär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
