Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nordin, Fredrik - 2. Nordin, Elisabeth Anrep-, dövstum- och blindpedagog, gift med N. 1, se Anrep-Nordin - 1. Nordin, Alice - 2. Nordin-Tengbom, Hjördis, skulptris, målarinna, syster till N. 1, se Tengbom, Hjördis - Nording, William - Nordlander, Anna, målarinna, se s. 518 - Nordlander, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordlander
517
Nordlander
och Dalsland och var sekr. i
Västergötlands fornminnesfören. från 1883,
intendent för den kulturhistoriska
avd. av Vänersborgs mus. samt ordf.
i museistyr. där. — Gift 1879 med
dövstum- och blindpedagogen
Elisabeth Anrep-N ordin (N. 2). I. Sth.
2. Nordin, Elisabeth Anrep-,
dövstum- och blindpedagog, gift med
N. 1, se Anrep-Nordin.
1. Nordin, Alice Maria,
skulp-tris, f. 4 maj 1871 i Stockholm,
† 26 maj 1948 därstädes.
Föräldrar: snickarmästaren Lars August
N. och Ida Josefina Hansson. •— ST.
studerade vid Tekn. skolan i
Stockholm 1886—90, vid Konstakad. 1890
—96 och vid Académie Colarossi i
Paris för Injalbert 1898, varjämte
hon företog flera studieresor till
Kom, Florens, München och
Köpenhamn. Hennes rika produktion
omfattar statyer och statyetter, byster
och gravmonument, fontäner och
konstslöjdsmodeller, dekorativa
arkitekturdetaljer och friskulpturer för
offentliga platser. Hennes stil har
gått från en franskt influerad
naturalism och impressionism till en
stramare och kraftfullare formgivning.
Som ex. på hennes tidigare stil kunna
anföras "Skymning" (marmor, 1904,
Nat. mus.) och "Hymn till naturen"
(marmor, 1907, Golden Gate mus.,
San Francisco). Bland hennes senare
alster märkas "Herde och hind"
(brons, 1938, Visby) och "Diana"
(relief, 1939). Hon är repr. i Nat. mus.
samt i K. teaterns foajé med
marmorbyster av L. Norman (1896) och A.
Söderman (1897), i Dramatiska
teatern med K. Almlöf (1904) och Gerda
Lundequist (1936) och i K. bibi. med
en herm i sv. marmor av G. E.
Klemming (1924). Bland hennes övriga
arbeten må nämnas en porträttbyst av
Holger Drachmann (Nat. mus., 1904),
en byst av kronprinsessan Margareta
(Lyceumklubben, 1920), "Sorgens
genius" för ett gravmonument i Gävle
(1923), en statyett av kung Gustav
(1930), en porträttbyst av Manfred
Björkquist (Sigtunastiftelsen, 1933)
och av Bagnar Schlyter (1946) samt
porträtteckningar och
blomstermålningar. N. har utställt i Stockholm
1911 och 1922 samt i Göteborg,
Norrköping, Västerås och Gävle. Hon var
led. av Iduns akad. 1911—17 och
erhöll Litteris et artibus 1926. — Gift
1917—18 med professorn Andreas
Lindblom. Th. N.
2. Nordin-Tengbom, H jör dis,
skulptris, målarinna, syster till N. 1,
se Tengbom, Hjördis.
Nording, Erik Gustaf William,
målare, f. 4 juli 1884 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Erik N. och
Lotten Pettersson. — N. gick på Tekn.
Alice Nordin.
skolan i Stockholm 1901 och på C.
Althins målarskola 1902—04. Han
studerade för Gunnar Hallström 1904
—05, gick på konstakad. i Düsseldorf
1905 och på Konstnärsförbis skola i
Stockholm 1906—08. Ären 1908—10
vistades han i Paris, och senare
företog han studieresor till Holland,
Frankrike ocli Tyskland 1922—25. N.
debuterade i Uppsala 1916. Han har
utställt separat i Stockholm 1933,
1939 och 1946 samt tillhör
konstnärsgruppen "Färg och form". — N. är
jämnårig med den sv.
expressionist-generationen "1909 års män", men
hans små ömsint utpenslade
landskapsmålningar stodo redan från början i
ett medvetet motsatsförhållande till
dessas dekorativt stiliserade
jättedukar. Däremot står han den s. k.
"Smeds-uddsskolan", d. v. s. kretsen kring T.
Palm och A. Munthe, nära, och han har
liksom dessa karakteriserats som
inti-mist och efterimpressionist. Frånsett
enstaka porträtt ("Axel Nilsson",
utställt 1939) är han helt
landskapsmålare och har med förkärlek
återgivit stadsutsikter från Stockholm
"William Nording.
eller Paris ("Utsikt från ateljén.
Paris", 1909, "Pråmar, Nybroviken",
1939, Fören. för nutida konst,
"Utsikt mot Norr Mälarstrand", 1941)
eller Ölandsbilder ("En novemberdag,
Alvaret", 1938, Nat. mus.).
Horisontlinjen är oftast låg, naturutsnittet
rensat från oväsentligheter och klassiskt
balanserat, koloriten stämd i diskreta
blå, gröna, bruna och grå toner i ett
känsligt valörspel. N:s produktion är
på grund av konstnärens starka
självkritik strängt sovrad och till
nume-rären liten. N. är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs, Gävle, Kalmar, Växjö och
Borås mus. Han blev led. av
Konstakad. 1941. — Gift 1935 med Maja
Uddenberg. R. S.
Nordlander, Anna, målarinna, se
s. 518.
Nordlander, Erik, affärsman,
f. 1 jan. 1773 i Tuna skn, Medelpad,
† 22 febr. 1847 i Stockholm.
Föräldrar: nämndemannen Erie
Hindrichs-son ocli Marta Nilsdotter. — N. växte
upp i ett fattigt lantbrukarhem,
vilket han lämnade i femtonårsåldern
för att i Stockholm ta plats som dräng
i en hökeriaffär, där han sedan blev
bodbetjänt. År 1801 startade han en
viktualiehandel och fick burskap som
borgare i Stockholm. Genom lönande
proviantleveranser till armén under
1808—09 års krig utökade han
avsevärt sitt kapital. Han förvärvade en
grosshandel vid Bredgränd, som snart
blev en av de ledande
livsmedelsaffärerna i Stockholm, särskilt för
handeln på Norrland och Finland.
Samtidigt började ban en lane- ocli
diskonteringsrörelse. Eftersom enskilda
banker vid denna tid saknades, fick
N:s verksamhet en oerhörd
omfattning och blev av stor praktisk
betydelse, i synnerhet som han ställde
kapital till förfogande för ny
företagsamhet. Han var bl. a.
kreditgivare till Eldkvarnen på
Kungsholmen. — "Gubben N.", som han
allmänt kallades, var ett mycket stort
original, kärv och butter till sättet,
ytterligt sparsam i sin livsföring och
komplett likgiltig för allmänhetens
uppfattning. I grunden var lian
emellertid godhjärtad och hjälpsam; sin
lånerörelse synes han ha bedrivit efter
humana principer och med tanke på
att hjälpa duktigt men obemedlat
folk framåt.. Han var föga intresserad
av offentliga värv med undantag för
uppdrag inom borgerskapets militära
organisation, åt vilken han ägnade stor
uppmärksamhet. Han utnämndes 1814
till stadsmajor och var den siste
avlönade innehavaren av denna
befattning. — Vid N:s död uppskattades
hans förmögenhet (av vilken han
donerade en fjärdedel till välgörenhet)
till 3 mill. rdr. Han ägde bl. a. Hagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
