Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrman, Olof - Norrman, Sune - Norrmannus, Laurentius - Norrström, Hjalmar - Norsbo, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrman
553
Norrman
Skellefteå. Han avlade pastoralex.
1867, blev kyrkoherde i Umeå
lands-förs. 1871 och kontraktsprost 1880. —
Under sin tjänstgöring i Skellefteå
tog N. verksam del i den norrländska
väckelserörelsen. I dessa bygder var
han den förste präst, som närmade
sig "läsarna", och han blev mycket
uppskattad av befolkningen som
predikant och själasörjare. Han
uppträdde emot den baptistiska rörelsen i
Västerbotten och förmådde hejda den.
— Gift 1852 med Erika Sidenmark.
T. M.
Norrman, Sune, jurist,
ämbetsman, f. 20 maj 1883 i Uppsala.
Föräldrar: bandirektören Carl Wilhelm
Johan Peter N. ocli Emma Olivia
Löfving. — Efter mogenlietsex. i
Stockholm 1901 avlade N. hovrättsex. i
Uppsala 1905 och blev s. å. e. o.
notarie i Svea hovrätt. Sedan han fullgjort
tingstjänstgöring 1905—09, blev han
amanuens i Finansdep. 1907 ocli i
Kammarrätten 1910. N". utnämndes
1912 till notarie i Kammarrätten,
1915 till sekr. i Fångvårdsstyr., 1917
till sekr. i Kammarrätten samt 1918
till kammarrättsråd. År 1942 blev
lian divisionsordf. Sedan 1946 är lian
tf. president i Kammarrätten. — Vid
sidan av sin ord. tjänstgöring blev N.
1907 kanslist hos Första K., en
befattning, som han året därpå utbytte mot
en notarietjänst hos Andra K., i
vilken han kvarstod till 191S. Ären 1923
—37 var han notarie ocli bitr. sekr.
samt 1938—45 sekr. i samma
kammare. N. liar ss. skatteexpert och på
grund av sin stora insikt i
fattigvårdsfrågor anlitats som sekr. m. m. i
ett flertal utskott, kommittéer ocli
utredningar. Åren 1926—27 var han
sakkunnig i Social- och Finansdep.
samt 1936—38 lärare i
fattigvårdsprocess vid Socialinst. N. blev 1941
led. av
beskattningsorganisationssak-kunniga och 1942 av sakkunniga för
Kammarrättens omorganisation. Han
Sune Norrman.
var led. av styr. för Sveriges
fattigvårds* och barnavårdsförb. 1927—47
samt var av K. M:t utsedd led. av
styr. för Fören. för bistånd åt lytta
och vanföra i Stockholm 1931—43.
Sedan 194S är lian ordf. i 1944 års
allm. skattekommitté. — N. har av
trycket utgivit ett flertal skrifter,
bl. a. flera praktiska handböcker i
skatte-, mantalsskrivnings- och
fattigvårdsfrågor ss.
"Krigskonjunktur-skatt" (1918),
"Fattigvårdsprocessen" (1931), "1933 års allmänna
fastighetstaxering" (1932),
"Mantalsskrivning" (1933), "Rätt
mantalsskrivningsort" (1944) och
"Folkbokföring" (1947). Dessutom har N.
skrivit en kommentar till "1926 års
ändringar i fattigvårdslagen och lagen om
samhällets barnavård" (1926). Han
var medutgivare av
prejudikatsamlingen "Referat av fattigvårdsmål
avgjorda av Kammarrätten 1907—24"
(1912—25). — Gift 1910 med Sigrid
Maria Elisabet Ekermann. L. T—r.
Norrmannus, Laurentius,
klassisk filolog, biskop, f. 24 april
1651 på Norrby, Jäders skn,
Södermani. län, † 21 maj 1703 i Uppsala.
Föräldrar: fogden Johan Jönsson och
Rebecka Bark. ■—• Efter studier i
Uppsala 1668—79 besökte N. 1679—81
lärdomssäten i Tyskland ocli Holland.
Efter återkomsten till Sverige var lian
en kort tid M. G. De la Gardies
bibliotekarie. Han utnämndes 1681 till
e. o. prof. i grekiska och österländska
språk i Uppsala samt till assessor i
Antikvitetskollegium. Han kallades
till Lund 1682 som prof. men
tillträdde ej utan var prof. i teoretisk
filosofi i Uppsala 1684—85, prof. i
grekiska 1685—93 och prof. i
teologi 1693—1702. Han prästvigdes
1695 och blev kyrkoherde i Valesala
i Uppland s. å. Han blev
universitetsbibliotekarie 1698, i vilken
egenskap han ordnade boksamlingen på
ett föredömligt sätt, domprost 1702
samt slutligen s. å. biskop i Göteborg;
lian hann dock aldrig tillträda
ämbetet. —- N. är vår förste klassiske
filolog av betydelse och ansågs som
en av sin tids största kännare av
antik litteratur. Han ägde en ofantlig
beläsenhet i de grekiska auktorerna och
har vetenskapligt utmärkt sig genom
förträffliga utgåvor av några
sengrekiska texter. Hans största verk, en
omfattande lexikografisk samling, liar
förkommit. N. ägde även djupa
insikter i österländsk filologi, i historia
ocli litteraturhistoria. Som teolog
bekämpade lian från ortodox ståndpunkt
olika bekännelser och kätterier. N. var
utrustad med en lysande begåvning,
utomordentliga kroppskrafter, stor
arbetsförmåga, glänsande vältalighet
och ett fenomenalt minne. På döds-
Laurentius Norrmannus. Samtida gravyr.
bädden klagade N. över att ej kunna
vända tankarna från "thet trojanska
kriget med Hector, Ulysses, Helena
etc." (J. Swedberg i "Lefwernes
Beskrifning"); han kunde enligt
Swedberg de homeriska dikterna utantill.
En samlad uppl. av N:s avh:ar med
levnadsbeskrivning utgavs 1758 av A.
Norrelius. — Gift 1676 med Elisabet
Roman. M. v. P.
Norrström, Carl Hjalmar,
me-talletsare, skulptör, målare, f. 4 juli
1853 i Eskilstuna, † 21 nov. 1923 i
Storängen, Nacka skn, Stockholms
län. Föräldrar: fabrikören Carl
Al-frid N. och Sofia Charlotta Carlstedt.
—- N. var elev vid Konstakad. 1869
och studerade i Paris vid École
natio-nale des arts décoratifs 1877—80. År
1895 gjorde han en studieresa i
Frankrike och Italien. N. var framför allt
en framstående ståletsare och utförde
en rad dekorativa arbeten i denna
teknik, ss. sköldar, vaser, eldskärmar,
portföljer. I Nat. mus. är han repr.
med en förgylld vas av stål, dekorerad
med flera statyetter i samma metall.
Han utförde även mönsterritningar
för konstindustriella föremål,
porträttbyster, relieffriser,
djurskulpturer, statyetter (t. ex. "Skördaren" och
"Flicka med räfsa"), målade porträtt
i olja o. s. v. — N. anslöt sig till
Opponenterna 1885 och var medl. av
Konst-närsförb. 1886—90. — Ogift. Th. N.
Norsbo, Hans Fredrik, grafiker,
målare, f. 5 jan. 1897 i Falun.
Föräldrar: handlanden Hans Johanson
och Anna Maria Hagström. — N.
studerade måleri vid Konstakad.
1915—-18 och grafik för A. Tallberg vid
Etsningsskolan 1917—18. Han har
företagit studieresor till Frankrike,
Italien och Österrike 1920—22, till Rom
och Venedig 1926—27 och Rom
(Pompeji) 1928—29. Efter
återkomsten sistn. år har han varit bosatt i
Stockholm. Delar av året tillbringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
