Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norström, Carl Edward - Norström, Eric - Norström, Fabian - Norström, Vitalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norström
556
Norström
Carl Edward Norström.
1851 utförde lian under Nils Ericsons
överinseende bl. a. kajbyggnaden vid
Skeppsbron i Stockholm. Efter att
1S53—55 ha varit kontrollerande
chefsingenjör vid Köping—Hults och
Nora—Ervalla järnvägsbyggnader
anställdes han sistn. år vid v.
stambanan, den första statsjärnvägen. N:s
verksamhet som järnvägsbyggare var
mycket omfattande. Under Nils
Ericsons befäl ledde han, dels som
överingenjör 1858—65, dels som
distriktsingenjör från 1865 till sin död,
byggandet av stora delar av v., s., n.-v.
och ö. stambanorna, tills, över 700
km. — Vid Flottans mekaniska kår
blev N. 1S36 löjtnant och 1846 kapten
samt vid Väg- och
vattenbyggnadskå-ren (upprättad 1851) major 1852 ocli
överstelöjtnant 1863. — Gift 1842 med
Emma Margaretha Lundberg. M. B.
Norström, Erie, tecknare, f. 18
aug. 1882 i Vaxholm. Föräldrar:
grosshandlaren Axel N. och Augusta
Richter. — N. studerade vid Tekn.
skolan i Stockholm 1S99—1901, vid
Konstakad. 1902—04 och Mus. akad.
1904—07. Han studerade konst och
sång i Tyskland 1911—13. N. har
medarbetat som reportagetecknare i
bl. a. Aftontidn. 1916—20 och
Stock-holms-Tidn. 1919—29 och var
konstnärlig medarb. vid Åfors glasbruk
1930—32. Han har varit flitigt
verksam som utställningskommissarie
bl. a. som intendent för Esseltehallen
1937—42 ocli De Ungas salong 1942—
44. Han debuterade sent med en
separatutställning i Stockholm 1947. Hans
teckningar ocli akvareller med
interiörer, landskap och växter som motiv
äro grafiskt minutiöst och känsligt
utförda. Han är repr. på
Waldemars-udde och i Nat. mus. (avd. för teck-
ning). -—■ N. var 1916—42 medl. av
Oscarskyrkans motett- och kyrkokör.
Han var v. ordf. i Konstnärsklubben
1926—32 och dess sekr. 1932—33 ocli
1939—45. Han var en av stiftarna av
Fören. Konstnärernas vänner 1937 och
Stiftelsen Konstnärernas hjälpfond
1938. — Gift 1914 med Ragnhild
Sehwabe-IIansen. R. S.
Norström, Fabian Gustaf,
jordbrukslärare, f. 25 sept, 1822 på Åkerö
i Bettna skn, Södermani. län, † 18
april 1S98 i Stockholm. Föräldrar:
egendomsägaren Erik Eriksson N. och
Anna Kristina Larsdotter. — Efter
läroverksstudier i Örebro och
jordbrukspraktik genomgick N. Degebergs
lantbruksinst. i Västergötland 1841—
42. Han var inspektor vid Biby gård i
Södermanland 1843—47 och bestyrer
för .Tönsbergs lantbruksskola i
Bomedals skn av Hedmarks fylke i Norge
1S47—71. Efter att ha deltagit i
jord-graderingsarbeten vid Kvisinaren och
Hjälmaren var han 1873—92
föreståndare, med dir:s titel, för Ultuna
lantbruksinst. ocli samtidigt lärare i
jordbrukslära och lantbrukets
ekonomi där. Inst:s verksamhet var i hög
grad beroende av den tillhörande
egendomens avkastning, och N:s
förestån-darskap kom att innebära ett
ekonomiskt förbättrat läge för inst., som
även i övrigt genomgick en
uppryckningstid. N. var led. av Uppsala läns
hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1876—93 (hedersled. 1893) ocli
invaldes i Lantbruksakad. 1S76
(hedersled. 1896). Han publicerade
uppsatser rörande praktiskt jordbruk och
utgav läroboken "Jordbruget. En Bog
for unge norske Landmænd" (1863;
2:a uppl. 1879). — Gift 1847 med
Eriea Maria Charlotte Leczinsky. S. L.
Norström, Johan Vitalis
Abraham, filosof, f. 29 jan. 1856 i Åmål,
f 29 nov. 1916 i Alingsås. Föräldrar:
andre lantmätaren Anders N. och
Johanna Charlotta Ljungberg. — N. av-
Fabian Norström.
lade mogenhetsex. vid Karlstads
högre elementarläroverk 1873 och blev
s. å. student i Uppsala, där han 1S77
tog fil. kand.-ex., 1883 fil. lic.-ex. och
1885 blev fil. dr och docent i
teoretisk filosofi på avh. "Om
undersökningen af den gifna
verklighetens-form". Ht 1SS8 tjänstgjorde han som
e. o. lektor vid Högre realläroverket
i Göteborg. År 1890 ventilerade lian
inför teologiska fakulteten i Uppsala
avh. "Grunddragen af Herbert
Spencers sedelära" i syfte att bli präst.
Med anslag ur föreläsningsfonden
föreläste han 1890 vid Göteborgs
högskola, 1891 blev han tf. prof. och 1S93
prof. i filosofi där, i vilken befattning
han kvarstod till sin död. År 1907 blev
lian led. av Sv. akad. — Redan under
skoltiden väcktes N:s
religionsfilosofiska intresse genom läsning av V.
Rydberg och genom personlig
påverkan av morbrodern, lektor N. W.
Ljungberg (s. 47). I Uppsala infördes
N. i den boströmianska idévärlden
genom P. Wikner, S. Ribbing och
framför allt C. Y. Sahlin, som länge kom
att öva ett dominerande inflytande på
hans tänkande. Fram till mitten av
1890-talet var N. boströmian. Genom
E. O. Burman leddes han emellertid
tillbaka till Kant och Fichte, ocli med
programskriften "Hvad innebär en
modern ståndpunkt i filosofien?"
(1898) bröt han definitivt med
bo-strömianismen. N:s strävan som
tänkare var att finna en filosofiskt
hållbar livsåskådning eller —- kanske
rättare — en hållbar formulering för den
åskådning, som han redan hade och
vara viktigaste ingredienser voro
traditionell kristendom och politisk
konservatism ("familj, fosterland ocli
Gud"). Vad N. protesterade mot hos
boströmianismen, var bl. a. dess ur
lians synpunkt förtunnade
personlig-hetsibegrepp. Samtidigt som N.
arbetade sig loss från den boströmska
läran, fann han sig föranlåten försvara
sin supranaturalistiska livsåskådning
mot "naturalistiska" teorier av olika
slag — materialism, determinism,
lyckoetik, socialism — i deras
aktuella former. Redan i de tidiga
skrifterna, ss. den om H. Spencer,
"Materialismen inför den moderna
vetenskapen" (1890) odh "Om
natursammanhang och frihet" (1895), hade han
bekämpat sådana teorier. I
genombrottsskriften från 1898 gjorde han
gällande, att det finns både en
"andlig" och en "sinnlig" erfarenhet och
att filosofin har att uppmärksamma
dem båda. Som ett vapen mot
naturalismen utvecklade N. kring
sekelskiftet den eklektiska "viljefilosofi", som
i första liand brukar associeras med
hans namn. I anknytning till
nykan-tianen H. Rickert och pragmatisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
