Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybelin, Orvar - Nyberg, Carl - Nyberg, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyberg
560
Nyberg
borg 1911 och blev vid Uppsala imiv.
fil. kand. 1914, fil. lic. 1919 och fil. dr
1922. Han var assistent i Sv.
liydro-grafisk-biologiska kommissionen 1919
—31, laborator vid Statens
undersöknings- och försöksanstalt för
sötvat-tensfisket på Lovön 1932—37 samt är
sedan sistn. år intendent och
föreståndare för Göteborgs mus:s naturliist.
avd. Han deltog i prof. Hans
Petterssons havsforskningsexpedition 1947
—48. — N:s tidigare vetenskapliga
arbeten behandla huvudsakligen
parasitmaskar; hans drsavh. behandlade
t. ex. pseudopliyllider. På
fiskeribio-logins område har han utgivit skrifter
bl. a. om fisksjukdomar (1935) och
kräftpest (1936). Under senare år har
han bedrivit omfattande studier över
sv. sötvattensfiskars, särskilt
simpor-nas, utbredning. Han har även
undersökt utbredningen av relikta
ishavsdjur i sv. insjöar. Han har bl. a.
utgivit handboken "Våra fiskar" (1—2,
1933—37) samt skrivit avsnittet om
sötvattnens djurvärld i 1930 års uppl.
av "Sveriges djurvärld" och
medarbetat i "Naturens liv i ord och bild".
Sedan 1938 är lian led. av Sv.
liydro-grafisk-biologiska kommissionen och
av Vet. o. vitt. samh. — Gift 1) 1920
med Signe Karin Wahlqvist, † 1942;
2) 1944 med Gertrud Louise
Frede-rieke Hildegard Dupel. T. F.
Nyberg, Gari Rickard,
uppfinnare, industriman, f. 2S maj 1858 i
Arboga, † 25 mars 1939 i Lidingö. Son
till arbetskarlsdottern Anna Christina
Nyberg. — Efter genomgången
folkskola arbetade N. i sin hemstad hos en
guldsmed och kom 1874 till Stockholm
till gelbgjutare Lindbom vid David
Bagares gata. Han fick där utveckla
sina tidigt visade mekaniska anlag
och gjorde en hel del konstruktioner
till förbättring av arbetsverktygen.
År 1881 kom lian till J. E. Ericsons
mekaniska verkstad på Södermalm,
där gasoljekök tillverkades. Hans iver
att öka effektiviteten i arbetet ingav
honom snart tanken på en ny sorts
lödlampa. År 18S2 liade han
utexperimenterat sin idé till blåslampan och
satte i gång fabrikation i en f. d.
tvättstuga på Luntmakaregatan men
flyttade några år senare sin
lödlamp-fabrik till Sundbyberg. Firman
ombildades 1906 till C. R. Nybergs
verkstads ab. med N. som verkst. dir.
Bolaget övergick 1922 till grosshandlare
Max Sievert. N:s blåslampa blev en
världsartikel. De ekonomiska
framgångarna gåvo honom tillfälle att i
högre grad än tidigare ägna sig åt en
idé, som han länge och tidigare än
någon annan med intresse omfattat,
nämligen problemet om luftfarkoster
enligt principen "tyngre än luften".
Redan 1S78 hade han byggt några
modeller till skruvflygare men övergick
1897 till flygplanstypen enligt
ving-och propellerprincipen, där ban kan
anses som pionjär. Explosionsmotorn
var då ännu inte uppfunnen, och N.
lyckades aldrig trots en serie försök
med lätta ångaggregat få fram
flygplanstyper, som voro tillräckligt lätta
för lyftning. Hans trägna försök med
sina flygapparater gjorde honom snart
riksbekant under namnet
"Flyg-Nyberg". Genom sina experiment gjorde
N". många rön, som kommit tekniken
till godo, inte minst i fråga om
lagarna för vingars och propellrars
motstånd i luftströmmar av olika
hastighet, där lian vid experimenten använde
en av honom tillverkad lufttrumma,
som var den första i sitt slag i världen
och numera finns i Tekn, mus:s
samlingar. Ehuru N. icke uppnådde
några praktiska resultat, lyckades lian
dock i många fall fastställa
fundamentala egenskaper bl. a. hos olika
formade vingar och propellrar. Han
omsatte även sina erfarenheter om
luftströmmar på motsvarande
strömningar i vattnet och kom 1915 fram
till en ny propellerkonstruktion för
fartyg, som visade sig ekonomiskt
fördelaktig. - — N. visade alltid stort
intresse för sina arbetare och var som
arbetsgivare mycket avhållen. Hans
flygexperimentverkstad med verktyg
och modeller har överlämnats till
Lidingö liembygdsfören. — N. utgav
1938 "Några minnesanteckningar". —
Gift 18S2 med Charlotta Vilhelmina
Fredriksson. L. W—e.
Nyberg, Henrik Sarmiel,
orientalist, f. 2S dec. 1889 i Söderbärke
skn, Kopparb. län. Föräldrar:
komministern Anders Fredrik N. oc-h Ida
Mathilda Jansson. — N. avlade
mo-genhetsex. i Västerås 1907, inskrevs
vid Uppsala univ. 1908, blev fil. kand.
1912, fil. lic. 1917 och fil. dr 1919
samt förordnadt till docent i semi-
Carl Nyberg,
tiska språk vid Uppsala univ. s. å.,
varefter lian följ. år promoverades
till fil. dr. N. kallades 1931 till
professuren i semitiska språk i Uppsala,
vilken post lian fortfarande innehar.
År 1941 blev han teol. hedersdr där.—
N. har företagit ett flertal utländska
studieresor, bl. a. till Turkiet. Han
vistades för forskningar och studier
1924—25 i Egypten och 1928—29 i
Paris, där lian höll föreläsningar vid
univ. 1929 och 1931. Våren 1935 höll
han Olaus Petri-föreläsningar vid
Uppsala univ., och våren 1936
gästföreläste han vid Londons univ. N.
har vidare, även som officiell sv.
repr., bevistat ett flertal
internationella religionshistoriker- och
orientalistkongresser. Han är led. av Vitt.
akad. sedan 1935 ocli Vet. akad. sedan
1943 samt av ett stort antal in-och
utländska lärda sällskap. År 1948 blev
han led. av Sv. akad. Han har som
lekmannaombud bevistat kyrkomötet
1934 och har verkat som flitig
populärföreläsare, icke minst i Sv.
humanistiska förb., vars ordf. han är sedan
1944. — Ur N:s ytterst rika och
betydelsefulla vetenskapliga produktion
må följande arbeten särskilt nämnas :
"Kleinere Schriften des Ibn al-Arab!"
(drsavh., 1919), "Wortbildung mit
Prä-fixen in den semitischen Sprachen"
(Le Monde Oriental 1920), "The
Pah-lavi documents from Avromän" (Le
Monde Oriental 1923), "Le livré du
triomphe et de la réfutation d’Ibn
cr-Rawendi 1’hérétique" (1925), "Väst
-asiens historia till omkr. 500 före
Kristus" (Bonniers illustrerade
världshistoria, 1, 1926), "Hilfsbuch des
Peli-levi" (1—2, 1928—31), "Bysans och
Islam" (Norstedts världshistoria, 6,
1929), "Questions de cosmogonie et
de cosanologie mazdéennes" (Journal
Asiatique 1929—31), "Islam odh
östrom" (Bonniers illustrerade
världshistoria, 3, 1932), "Texte zum maz-
Orvar Nybelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>