Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nydén, John - 1. Nydqvist, Antenor - 2. Nydqvist, Herman - Nygren, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nydqvist
570
Nygren
Antenor Nydqvist.
1S92. Han studerade vid Valparaiso
univ., Indiana, 1898—99, var följ. år
anställd lios George A. Fuller & Co. i
New York och kompletterade sin
utbildning vid Art Institute i Chicago
1900—01. Efter studieresor till
England, Frankrike, Belgien och Tyskland
utbildade han sig till arkitekt vid
University of Illinois, där han 1904
avlade ex. Från 1907 var N. verksam
som praktiserande arkitekt i Chicago.
Han har där uppfört ett stort antal
hotell- och bankbyggnader, bland vilka
särskilt märfias Eastvvood Beach
Hotel (1916) och Admiral Hotel (1922).
Han ägnade sig även åt utformandet av
moderna frikyrkliga
församlingsbyggnader ss. sv. missions- och
metodistkyrkan, sv. baptistkyrkan och
Humboldt Park tabernakel i Chicago.
Vidare är den bekanta John Morton
Memorial Building i Philadelphia ett
arbete av N. Vid Förenta staternas
inträde i det första världskriget
erhöll N. stora organisatoriska
uppgifter, bl. a. som ledare för
uppförandet av militärsjukhus. Han fick 1926
överstes titel. Åren 1926—27 var
han statsarkitekt i Illinois. N. skrev
■"The Story of our Forefathers" (192S),
en historisk skildring av svenskarna i
hemlandet och i Amerika. — Gift 1902
med Alma Ottilia Hemmings. M. L—n.
1. Nydqvist, Johan Henrik
Antenor, ingenjör, industriman, f. 31 jan.
1817 i Botkyrka skn, Stockholms län,
† 24 maj 1914 i Trollhättan.
Föräldrar: distriktsläkaren Herman N. och
Elisabeth Christine Nordqvist. —
Efter skolgång 1829—32 i Jakobs
högre apologistskola i Stockholm
blev N. elev vid Teknologiska inst.
och utexaminerades därifrån 1833.
Efter några års praktik vid
Rosendals under anläggning varande
spinneri i Mölndal företog N. 1836—41 en
studieresa till Tyskland., Österrike,
Schweiz och Frankrike och anställdes
sistn. år som verkmästare
(drifts-ingenjör) vid järnbruket Brevens
bruk i Askers skn, Örebro län. År
1S47 anlade N. tills. m,ed två
kompanjoner, C. O. Holm ocli G. M. Lidström,
Trollhättans mekaniska verkstad vid
Trollhättan, där två år tidigare den
nya kanalaniläggningen fullbordats.
Sedan Lidström 1850 avlidit, ändrades
firmanamnet till Nydqvist & Holms
mekaniska verkstad. År 1871 drog sig
Holm tillbaka, och under de följ.
tjugufem åren var N. ensam ägare av
verkstaden, som under hans
målmedvetna ledning utvecklades till en
av-Sveriges förnämsta anläggningar
inom den mekaniska industrin.
Under företagets två första årtionden
tillverkade man maskiner för sågverk,
kvarnar, bruks^ och gruvdrift, framför
allt vattenturbiner, samt
lantbruksmaskiner. Därtill kom vid 1850-talets
mitt tillverkning av ångmaskiner,
dels fasta, dels lokomobiler. Tio år
senare beställde den kände
järnvägsbyggaren Claes Adelsköld hos N. det
första lokomotivet, som var avsett för [-Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga-banan.-]
{+Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga-
banan.+} Sedan försöket slagit väl ut,
började även Statens järnvägar anlita
N:s företag, och 1912, på
sextiofem-årsdagen av verkstadens
grundläggning, lämnade det 1 000: de under
N:s ledning byggda ånglokomotivet
verkstaden. N. erhöll 1904
guldmedaljen Illis quorum. År 1S96 upptog han
sonen Herman N. (N. 2) som
meddel-ägare i firman. — Gift 185S med
Johanna Eleonora Peterson. G. M—e.
2. Nydqvist, Herman Antenor,
ingenjör, industriman, f. 9 april 1862
i Trollhättan, † 2 sept. 1922
därstädes. Son till N. 1. — Efter
mogenhets-ex. i Uppsala 1S80 blev N. student
vid Polyteclinikum i Zürich, varifrån
lian utexaminerades 1883. Han
anställdes s. å. som ingenjör vid faderns
företag, Nydqvist & Holms mekaniska
verkstad, blev prokurist där 18S8 och
delägare i firman 1896 samt senare
även företagets verkst. dir. Efter
faderns död 1914 var N. ensam ägare
av-firman. Följ. år drog han sig tillbaka
och sålde företaget till ett konsortium,
som 1916 bildade Nydqvist & Holm
ab. för att i allt större skala fortsätta
verkstadsrörelsen. — N. ägnade stort
intresse åt offentliga angelägenheter
både inom länet och i hemorten
Trollhättan. Han var bl. a. landstingsman
i Älvsb. län 1908—09 och 1910—12
och ordf. i kommunalstämman i
Trollhättan 1907—15. Han var även
brandchef i Trollhättan 1893—03. — Gift
1890 med Emma Paulina Amanda
Lindgren. — En son till N. är
ingenjören Antenor Karl Herman N. (f.
1S93), som 1920—29 var dir. i
Nydqvist & Holms ab. G. M—e.
Nygren, Anders Theodor
Samuel, teolog, filosof, f. 15 nov. 1890 i
Göteborg. Föräldrar: rektorn vid
Göteborgs folkskoleseminarium Samuel
N. och Anna Maria Lundström. ■—
Efter mogenlietsex. i Lund 1909
avlade N. i Lund teologisk-filosofisk ex.
1910, teol. kand.-ex. och
praktisk-teo-logiska prov 1912. Han prästvigdes
för Göteborgs stift s. å. och
tjänstgjorde i Bokenäs pastorat 1912—13, i
Ölmevalla 1914—20 samt i Stångby
och Vallkärra 1922. Under sin
prästtjänstgöring bedrev N. högre
teologiska studier ocli blev teol. lic. 1921
samt disputerade och förordnades till
docent i religionsfilosofi vid Lunds
univ. s. å.; 1923 promoverades han till
teol. dr. Huvudparten av sin tidigaste
akademiska lärarverksamhet
fullgjorde N. som ledare av de kateketiska
övningarna vid teologiska fakultetens
praktisk-teologiska avd. 1921—24.
Åren 1924—48 var N. prof. i
systematisk teologi (teologisk etik) i Lund;
194S utnämndes han till biskop där.
Bland hans kyrkliga uppdrag
märkes, att han 1924—39 var led.
av-Lunds domkapitel samt 1924, 1936,
1938, 1941 och 1946 sin fakultets
ombud vid kyrkomötena. I det
interkyrk-liga arbetet har N. gjort en stor
insats; ban valdes 1947 till president
för The Lutheran World Federation.
En följd av år har lian varit
inspektor för olika läroanstalter i Lund. N.
var i Lund ordf. i Filosofiska fören.
1922—26 och Teologiska fören. 1924
—31; sedan 1934 är han ordf. i Lunds
teologiska sällskap. Han är ordf. i
Kyrkosångens vänner inom Lunds
stift sedan 1933 och v. ordf. i
Kyrkosångens vänners centralkommitté
sedan 1938. — N:s filosofiska och
teologiska författarskap är synnerligen
omfattande. Efter publicerandet av
ett par uppsatser med
religionsfilosofiskt innehåll i Bibelforskaren 1918
och 1919 framlade N. med sin
drs-av-h., "’Religiöst apriori, dess
filosofiska förutsättningar och teologiska
konsekvenser" (1921), sitt
grundläggande , religionsfilosofiska arbete. N.
utgår här från Kants
transcendental-filosofiska metod och söker
fastställa eviglietsbegreppet som religionens
grundkategori. Med utgångspunkt
från denna åskådning liar N.
senare sökt motivera den
systematiska teologins vetenskaplighet
("Dogmatikens vetenskapliga
grundläggning", 1922). I arbetet "Filosofisk och
kristen etik" (1923) drar N. upp
gränserna mellan den kristna etiken och
andra moralläror. Ett genomgående
drag i N:s senare vetenskapliga
arbete överhuvud är, att han inriktat
sig på att bestämma den kristna och
i synnerhet då den evangeliska Guds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
