Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nystrom, John - Nyström, Alfred - Nyström, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyström
584
Nyström
gen ocli vid Don—Azovska ångbåtsab.
Dessutom var han konsulterande
ingenjör vid olika ryska företag. Under
vistelsen i Ryssland konstruerade han
en hydraulisk pontondocka. N.
återvände sedan till Förenta staterna, där
han 1863 nämndes som järn- och
stålfabrikör i Gloucester City, New Jersey.
Han var därefter någon tid
överingenjör vid Förenta staternas flotta men
vistades 1866—70 i Peru för att i
dess regerings tjänst undersöka
naturtillgångarna i det inre av landet samt
möjligheterna att utnyttja dem
genom öppnandet av nya vägar till lands
och sjöss. Särskilt tycks lian ha
sysslat med förutsättningarna för
gruvdrift i departementen Cuzco och
Chan-chamayo. Från 1872 var N. bosatt i
Philadelphia, där han verkade som
konsulterande ingenjör och
maskinkonstruktör. — N. blev kort tid efter
sin ankomst till Förenta staterna
uppmärksammad som en mycket
dugande fartygsingenjör genom snillrika
uppfinningar och vetenskapliga
arbeten. År 1S52 utgav han "A Treatise
Ön Screw Propellers and Their Steam
Engines", som blev av stor betydelse
för skeppsbyggnadskonsten. Ännu mer
känd och värderad blev hans "Pocket
Book of Mechanics and Engineering"
(1855, 18:e uppl. 1885; sv. övers.
"Handbok för ingenjörer och
mekanici", 1864, 2:a uppl. 1877), under
många år en oumbärlig handbok för
maskiningenjörer och skeppsbyggare.
— N. var en av de mest framstående
sv. ingenjörer, som verkat i Förenta
staterna; lian kan i viss mån
jämställas med John Ericsson. I hög grad
kom hans verksamhet att främja den
amerikanska ingenjörskonsten inom
alla dess grenar. Hans inflytande som
banbrytare på
kommunikationsväsendets område sträckte sig vida ut över
Förenta staternas gränser. T. M.
Nyström, Gustaf Alfred,
skulptör, f. 11 mars 1844 i Medevi, Västra
Ny skn, östergötl. län, † 15 febr. 1897
i Djursholm. Föräldrar: smeden
Gustaf N. och Carolina Eriksdotter. —
N. arbetade i faderns smedja till 1866,
då han flyttade till Stockholm. Där
fortsatte han något år i samma yrke
men började sedan studera vid
Konstakad. och för J. P. Molin (1S67—72).
Inom kort fann han en mecenat i
restaurangdirektören W. Davidson,
som för sin restaurang Hasselbacken
beställde en Bellmansstaty av N. Den
restes i parken där 1872 och
framställer Bellman- sittande med lutan. Det
genremässiga i figuren är inte bara
ett tidsdrag utan också utmärkande
för N:s kynne som skulptör; han hade
en dragning till det vekt behagfulla
eller det idylliskt berättande. Åren 1872
—75 vistades N. i München. Studiet
av klassisk konst resulterade i en
"Vilande Adonis-", som 1875 förskaffade
honom den högsta utmärkelsen vid
konstakad. därstädes. I Rom
1875—-84 tog lian starka intryck av det
samtida italienska marmorbildhuggeriet
med dess raffinerade elegans i
tekniken och dess sensuella effekter
("Våren", 18S1). Genreartade motiv as.
"Flicka med fjäril" (marmor, 1876)
och "Fiskarflicka från Anialfi"
(marmor, 1883) omväxla med projekt till
minnesstoder över E. G. Geijer (1878)
och J. O. Wallin (rest i brons vid
Solna prästgård 1922), porträttbyster
och medaljonger. På återresan
stannade N. i Danmark 1884—85, där han
bl. a. uppgjorde förslag till
national-monument över sv. skalder samt till
en fontän, som avtäcktes i Svendborg
18S6. Från 1885 var han bosatt i
Stockholm. Från lians verksamhet efter
hemkomsten till Sverige härröra ett
flertal grupper och figurer "Pan och
Psyke", "Mandolinspelaren",
porträttbilder, flera förslag till monument
över Karl XV samt den kolossala
"Svea på vakt för fosterlandet"
(1891). N. är repr. i Nat. mus. och
Göteborgs mus. Han blev led. av
Konstakad. 1889. — Gift 1882 med Dagmar
Weber från Danmark. — Litt.: A.
Ridderstad, "Skulptören G. A. N." (i
"Förr och nu i Östergötland", 1930).
Th. N.
Nyström, Anton Christen,
läkare, folkbildningsman, skriftställare,
f. 15 febr. 1842 i Göteborg, † 17 juni
1931 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Lars Fredrik N. och
Carolina Kristina Silfverstolpe. — N. blev
student 1860, med. kand. 1866 och
med. lic. 1868, allt i Uppsala, samt
blev s. å. med. dr i Lund på avh. "Om
cretinism och idioti". Åren 1866 och
1868—69 studerade han vid
utländska univ. företrädesvis
hudsjukdomar, och han företog även senare
talrika utländska resor, bl. a. 1889 till
Frankrike för studiet av hypnos och
1910—24 till olika
sexualreformkon-gresser. Från 1869 var han
praktiserande läkare i Stockholm med nerv-,
hud- och könssjukdomar som
specialitet. — N. har gjort sin främsta insats
iniom Sveriges sociala och kulturella
liv. Redan som helt ung yttrade han:
"Läkaren får ej vara endast medicus;
han skall vara en människa och
därtill en civiliserad människa", vilket
kan sägas vara mottot för hans
livsgärning. Tidigt lärde han känna
Comtes positivism, vars sociala, politiska
och religiösa läror djupt tilltalade
honom och för vars spridning i
Sverige han från 1875 ivrigt verkade.
Han bildade 1879 ett positivistiskt
samfund i Stockholm. För att mer
aktivt tillämpa den Comteska
grundsatsen "att leva för andra" — varmed
N. närmast avsåg de sämre lottade
klasserna i samhället — startade lian
omkr. 1875 en omfattande
föreläsningsverksamhet, vars behållning skulle
gå till inrättande av en "humanistisk
skola". År 18S0 tog han initiativet
till Arbetareinstitutet i Stockholm,
vilket skulle ge undervisning i form
av populärvetenskapliga
föreläsningar åt människor utan högre
skolbildning. Detta inst. blev en utgångspunkt
för och en väsentlig faktor i det sv.
folkbildningsarbetet. Liknande inst.
upprättades snart i många sv. städer
och i grannländerna. Trots motstånd
från olika håll lyckades N. genom
energiskt arbete föra inst, framåt;
han var dess föreståndare 1880—90
och 1892—1908 samt kvarstod i dess
styr. till 1921. •— N. var till sin
politiska åskådning radikalt frisinnad;
han tog avstånd från kommunism
och socialism men deltog livligt i
de demokratiska rörelserna, särskilt
under 1880-talet. I tal och skrift
förfäktade han ivrigt och stridbart sina
åsikter och pläderade bl. a. för
sexual-reformer, statskyrkans avskaffande,
religionsfrihet, allmän rösträtt,
nykterhet och ett betryggande
nationalförsvar samt för samförstånd mellan
arbetsgivare och arbetstagare och
därmed för arbetsgivarefören:ar och
fack-förenar. N. torde ha författat det
program, som 1881 utsändes med
propaganda för bildande av (opolitiska)
fackfören. Med sin mångsidighet och
sitt livliga, lättrörliga temperament
intresserade han sig för de mest
skiftande ämnen, såväl inom som utom
medicinens område. Han utgav
arbeten i bl. a. dermatologi, hygien,
psykiatri, antropologi och sexualhygien
samt behandlade kulturhistoriska,
sociala, politiska, religionsvetenskapliga,
filosofiska m. fi. ämnen samt
publicerade "En 70-års historia, personliga
minnen och iakttagelser" (1929). —
Anton Nyström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
