Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Trätälja - Olof Ulrichsson - Olofsson, se även Olovson, s. 635 - Olofsson, Anders - Olofsson, Johan - Olofsson, Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Trätälja
634
Olofsson
Olof Trätälja, konung av
Yng-lingaätten omkr. 650 och enligt Snorre
son till sveakonungen Ingjald Illrdde
och Gauthild, dotter till en småkonung
i Götaland. — Då fadern bränt sig inne
och Ivar Vidfamne underlagt sig hans
rike, skall O. ha dragit sig undan till
Värmland, börjat rödja skogen där
och bebygga landet. Han fick då av
svearna det vanhedrande tillnamnet
Trätälja. På arkeologiska grunder
kan man dock konstatera en ännu
tidigare bebyggelse i Värmland, varför
sagornas uppgifter om 0:s
kolonisation böra tagas med försiktighet. O.
säges ha gift sig med en norsk kvinna,
Solveig eller Solva, dotter till Halvdan
Guldtand. I Värmland skall under 0:s
tid en svår hungersnöd ha uppstått.
O. fick skulden därför, och svearna
brände honom inne som ett offer till
Odén för att få god årsväxt. O. hade
två söner, Ingjald, konung i
Värmland, och Halvdan Vitben, en norsk
småkonung, från vilken Harald
Hårfagers ätt ansågs härstamma. B. E.
Olof Ulrichsson (Olavus ülrici),
Ixktryckare, f. i början av 1480-talet,
† omkr. 1560 i Danmark. — O. torde
ha varit av dansk börd och inskrivits
vid univ. i Greifswald 1499. Han är
troligen identisk med en präst, Olavus
Ulrici, som på 1520-talet nämnes ss.
verksam i Söderköping. Där
upprättade biskop Hans Brask 1522 eller
1523 ett tryckeri, för vilket O. blev
ledare. Företaget var ett led i Brasks
antilutherska propagandaverksamhet.
Det äldsta trycket torde också ha
varit ett patent mot spridandet av
lutherska böcker. Endast två böcker
av tryckeriets alster lia bevarats till
vår tid, nämligen "Historia Sancti
Nicolai Lincopensis" (1923), en ritual
för firandet av Linköpingsbiskopen
Nicolaus Hermanni, kanoniserad 1520,
samt "Manuale Lincopense" (1525),
en handbok för Linköpings stift. De
äro ganska bristfälligt och otydligt
tryckta. Tryckeriet nedlades 1526 på
Gustav Vasas befallning, och O.
flyttade då över till Danmark. Från 1528
verkade han i Malmö ss. boktryckare
i den danska reformationens tjänst.
Under åren 152S—33 tryckte han där
sexton olika skrifter, av vilka dock de
flesta gått förlorade. Bland de
bevarade märkas Peter Laurentzens
berömda "Malmöbog" (1530) samt
dennes "Beretning om Forhandlingerne
paa Herredagen i Köpenliavn 1530"
(s. å.), vilka båda äro värdefulla
källskrifter till den danska
reformationens historia. Han tryckte även en
luthersk mässbok (1528), den äldsta
danska psalmboken (s. å.) samt
Luthers katekes i dansk övers. (1537).
Efter 1539 känner man endast till
sporadiska alster från hans tryckeri.
Johan Olofsson i Digernäs.
Bland dem finnas också några
profana böcker ss. Henrik Smiths
läke-bok "En Ny Urtegaard" (1546) samt
en dansk övers, av Aesopos’ "Fabler",
som utkom 1556 och är den sista
kända bok, som O. tryckt. Tekniskt
var O. föga framstående. — Gift 1)
med Cisse Oluffsdotter, † 1556; 2) med
Änne Clemitsdotter. — Litt.: C. G.
Hellström, "Boktryckaren Olavus
Ulrici" (i Nord. tidskr. för bok- och
bibl.-väsen 1945). T. M.
Olofsson, se även Olovson, s. 635.
Olofsson, Anders, i Hillingsäter,
bonde, politiker, f. 1711, † 3 okt. 1772
i Hillingsäter i Färgelanda skn,
Dalsland. Son till bonden Olof
Andersson. — O. var bonde i Hillingsäter
och tillhörde bondeståndet vid
riksdagen 1755—56. Han gjorde sig snart
känd som ivrig partigängare för
hovpartiet, vilket vid denna riksdag låg
i strid med hattarna. Då det
ryktades, att några led. av bondeståndet i
hemlighet varit inbjudna till
konungen, sökte hattarna genom spioner
utforska, vad som förehafts. O.
inviterades av några officerare till ett
dryckeslag och skröt därunder vitt
och brett om sina besök på slottet,
varvid han bl. a. fått "taga snus utur
konungens dosa" och rådplägat om
förändring av regeringsskicket.
Sedan värdarna ingivit rapport till
hattchefen Axel von Fersen om vad de
uppsnappat, anhängiggjordes
rättegång inför Svea hovrätt, och O.
förklarades häktad. Därefter
överlämnades målet till ständernas
kommission, vilken slutligen resolverade, att
O. genom förgripelser mot konungen
och vrånga utlåtelser om Svea rikes
lyckliga regeringssätt gjort sig saker
till döden, men emedan han led av en
skörbjuggssjukdom och befanns
oredig i tal och begrepp, nedsattes
straffet till fjorton dygns fängelse vid
vatten och bröd jämte förlust av riks-
dagsmannarätten. O. hade då redan
suttit tio månader i häkte. Vid ett
misslyckat rymningsförsök hade ban
brutit ena lårbenet. — Gift 1739 med
Kerstin Elofsdotter. — Litt.: A.
Ede-stam, "Riksdagsinteriörer från
frihetstiden" (Hembygden, utg. av
Dalslands fornminnes- och hembygdsförb.
1938). S.Sw.
Olofsson, Johan, i Digernäs,
lantbrukare, sågverksägare, politiker,
f. 12 febr. 1860 i Sunne skn, Jämtland,
† IS maj 1940 i Östersund. Föräldrar:
lantbrukaren och kyrkvärden Olof
Johansson och Gertrud Persdotter. —
O. övertog redan som ung en gård i
Digernäs, Sunne skn, som i flera
hundra år varit i släktens ägo, och
förenade snart med jordbruket även
sågverksrörelse. Tidigt erhöll han
kommunala förtroendeuppdrag, blev
fjärdingsman och nämndeman m. m.
samt 1898 led. av Jämtl. läns
landsting, vilket han tillhörde i trettiosex
år, därav 1927—31 som ordf.
Riksdagarna 1900—05 och 1909—19 A
tillhörde ban Andra K., 1919 B—21
Första K. samt 1922—36 ånyo Andra K.
Hans huvudsakliga
riksdagsverksamhet var knuten till statsutskottet,
vilket han i många år tillhörde som
förste suppleant samt 1914 B, 191S—19 och
1929—36 som ord. led. O. tillhörde
Liberala samlingspartiet och var 1911—
20 led. av dettas förtroenderåd.
Emellertid intog han städse en självständig
hållning, som i tull- och
försvarsfrågorna var mycket radikal men i vissa
socialpolitiska och äganderättsfrågor
snarast konservativ.- Fria
järnvägsresor för riksdagsmän samt
inrättandet av ett statslotteri till
folkpensioneringens främjande påyrkades av O.
i flerfaldiga motioner. Är ,1914
tillhörde han den mot partiledningen
fronderande s. k. norrlandsfrisinnade
falangen och anmälde t. o. m. utträde
ur partiet efter uppgörelsen i
försvarsfrågan. Efter partisprängningen
1923 var han medl. av Frisinnade
folkpartiet. — Gift 1887 med Margareta
Olofsdotter. S. Sw.
Olofsson, Ossian Herman,
fiskeri-biolog, f. 12 juli 1886 i Askersunds
landsförs., Örebro län. Föräldrar:
lantbrukaren Gustaf O. och Walborg
Nilsson. — Efter mogenhetsex. i
Norrköping 1904 blev O. vid Uppsala univ. fil.
mag. 1909, fil. lie. 1914 och fil. dr 1918.
Han var fiskeristipendiat 1914—19 och
tf. fiskeriintendent i s. distriktet 1917
—18. Ären 1919—39 var han fiskeri
intendent i övre n. distriktet, och 1939
erhöll han transport till s. distriktet.
Han var sekr. i Norrb. läns
fiskeri-nämnd 1919—39, i Norrb. läns
jakt-vårdsfören. 1926—31 samt led. av Sv.
jägareförbrs styr. 1929—39. —■ I sin
drsavh. har O. behandlat Spetsbergens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
