Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olson, Gustaf - Olson, Gösta - Olson, Hjalmar, skolman, matematiker, se s. 639 - Olson, Hjalmar - Olson, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson
94
Olson
stadens bäst skötta. Åren 1932—36 var
O. bitr. dir. vid Los Angeles County
General Hospital; sistn. år blev lian
dir. för Queen’s Hospital i Honolulu
på Hawaii. — O. var förste v.
president i American Hospital
Association. Han var sv. vicekonsul i Los
Angeles 1931—33 och sv. attaché vid
Olympiska spelen därstädes 1932.
Sedan 1941 är han sv. vicekonsul i
Honolulu. — Gift 1) 1899 med Tillie
Olson, † 1931; 2) 1941 med Anice
Hummel från Förenta staterna.
D. M. W.
Olson, Gösta Adolf,
konsthandlare, f. 10 maj 18S3 i Linköping.
Föräldrar: rådmannen Adolf Fredrik O.
och Augusta Bengtson. — Efter
stu-dentex. i Stockholm 1903 blev O.
underlöjtnant vid Andra
livgrenadjär-reg. 1906 och gvmnastikdir. 1908. Han
vistades 1909—18 i Paris, där han
verkade som sjukgymnast. Under denna
tid kom lian att knyta betydelsefulla
kontakter med konstnärer och
konsthandlare. Efter sin hemkomst 1918
öppnade O. i Stockholm sin första
utställning av fransk 1800- och
1900-tals-konst, och s. å. grundade han där
Sv.-franska konstgalleriet, vars dir. lian
varit sedan dess. O. utgav och
redigerade tidskr. Konstrevy 1925—34. Han
var ordf. i Fören. för konst samma tid.
—■ Med Sv.-franska konstgalleriet
införde O. i Sverige en
konsthandelsorganisation av internationellt snitt,
som genom personligt engagemang
från konsthandlarens sida och en fast,
kvalificerad konstnärsstab starkt
skilde sig från det dittillsvarande
opersonliga lokaluthyrningssystemet.
Redan vid galleriets första utställning
1918 visade O. verk bl. a. av Matisse
och Picasso, då i det närmaste okända
här, ocli hans salong har sedan varit
den franska konstens speciella forum
i Sverige. De tongivande sv.
konstnärerna på 1920-talet, ss. G. Börje, N.
Dardel, S. Erixson, Leander Eng-
Gösta Olson.
ström, B. Hjorth, E. Jolin, H.
Linn-qvist, A. Nilsson, T. Palm, O. Sköld
m. fi., voro också knutna till 0:s
galleri. Sedan flertalet av dessa
konstnärer i ocli med Färg och
form-grup-pens bildande 1932 fått en egen
utställningslokal, har O. med skarp blick
för konstnärlig kvalitet upplåtit sin
lokal för en ny skara sv. konstnärer.
Av dessa kunna nämnas C. Kylberg,
R. Sandberg, O. Pettersson, A.
Lindberg, C. Clemens, R. Hagman och L.
Gram. På Sv.-franska konstgalleriet
ha hittills (1948) hållits c:a 230
utställningar. Dessutom anordnas
auktioner varje höst ocli vår. —■ O.
deltog som gymnast, simhoppare och
fäktare i Olympiska spelen i Aten
1906 och i London 1908. — Gift 1912
med sångerskan Gertrud Rydbeck.
R. S.
Olson, Hjalmar, skolman,
matematiker, se s. 639.
Hjalmar Olson.
Olson, Otto Hjalmar,
industriman, f. 24 dec. 1902 i Eskilstuna.
Föräldrar: bokbindaren Johan Oscar O.
och Johanna Albina Person. — O.
började som fjortonåring arbeta i
eskilstunaindustrin och studerade
därjämte i stadens maskinfackskola.
Sedan lian genomgått denna, bedrev han
specialstudier i kemi och företog pä
stipendium en studieresa till
Tyskland 1922—23. Efter att 1926—29 ha
varit ingenjör i fältspatfirman Jonn
H. Olson i Köping och dessutom 1928
—29 ånyo ha studerat vid tyska
industrier anställdes O. 1929 ss.
driftsledare vid Gustavsbergs
porslinsfabrik, Stockholms län (ab.
Gustafsbergs intressenter). Då Kooperativa
förb. 1937 inköpte företaget, utsågs
O. till dettas verkst. dir. Han är
vidare verkst. dir. i ab. Sv.
Strebel-verken, Västervik, sedan 1947, i ab.
Mälardalens tegelbruk, Stockholm,
sedan s. å. och i ab. Centrifugalrör,
Oxelösund, sedan 1948. — Under 0:s
ledning (1929—37 tills, med Axel
Odelberg) har gustavsbergsindustrin
genomgripande förnyats. Vid sidan av
den konstindustriella produktionen,
på vilket område fabriken alltjämt
hävdar sig, har den upptagit en för
sv. förhållanden synnerligen
betydande massproduktion av bl. a.
sanitets-porslin, elporslin, emaljerade
stålbadkar och plastsaker.
Fabriksbyggnaderna ha för detta ändamål
omgestaltats och utvidgats, och för de
anställdas bostadsbehov har på ett
mönstergillt sätt sörjts genom en
byggnadsverksamhet i stor skala. — O. blev led.
av Ing. vet. akad. 1942. — Gift 1)
1931 med Dagmar Olivia Olson, †
1940; 2) 1941 med Maj Månsson.
U. D.
Olson, J olin Edvard, skeppsredare,
f. 4 febr. 1849 i Göteborg, † 31 juli
1937 därstädes. Föräldrar:
sjökaptenen och skeppsredaren Benjamin O.
och Josef in Elisabeth Edel. — Efter
avslutade skolstudier i Göteborg ocli
språkstudier i Frankrike och England
186S—69 praktiserade O. i hemstaden
först i Eugen Jacobis
kolonialvaru-firma, sedan hos firman Ludvig
Levisson samt etablerade 1877 egen firma
under John E. Olson & co.,
huvudsakligen en agenturfirma i kolonialvaror
samt artiklar för segelfartyg. O., som
ofta biträtt fadern i dennes betydande
rederiverksamhet, började 18S0 själv
som redare för ett mindre segelfartyg.
Snart utvidgades verksamheten med
flera fartyg, som vart och ett hade
flera delägare och utgjorde ett särskilt
rederi, enligt det gamla partsystemet.
Vid faderns död 18S6 övertog O.
redar-skapet även för hans fartyg, och 1893
inköpte han tills, med dir. Douglas
Kennedy flera fartyg från Rederiab.
örnen i Göteborg. Främst var O.
segelfartygsredare, som sådan en av
Sveriges sista stora med ett tjugutal fartyg,
som seglade på alla världens hav. Med
Jolin Olson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
