Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ottar Vendelkråka - Ottelin, Odal - Otter, Johan (Jean) - Otter, von, ätt - 1. Otter, Salomon von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ottelin
670
von Otter
djur, och till Svitjod sändes en kråka
av trä med hälsningen, att mera var
konung O. icke värd. Snorre vill med
denna berättelse förklara tillnamnet
Vendelkråka. Troligare förefaller den
teori vara, som vill knyta 0:s namn
till Vendel i Uppland, där en stor
gravhög från början av 500-talet av
traditionen kallats Ottars hög. Vissa
forskare ställa sig också skeptiska
och mena, att uppgifterna om en
konung O. torde avse hunnerkonungen
Octar. B. E.
Ottelin, Odal, skolman,
språkforskare, folkbildningsman, f. 8 maj 1868
i Gamla Karleby, Finland.
Föräldrar: borgmästaren i Gamla Karleby
Albert Ferdinand O. och Helena
Vilhelmina Gellerstedt. — Efter
mogen-hetsex. i Härnösand 18S6 studerade
O. i Uppsala, där han blev fil. kand.
1889, fil. lic. 1898 och efter disp.
1900 fil. dr 1901. Åren 1901—04 var
O. docent i nordiska språk i
Uppsala och 1904—33 lektor i sv. språket
och litteraturhistoria vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm. Åren
1919—23 var han studierektor i A. B.
F:s stockholmsavd. ocli 1922—29 v.
ordf. i styr. för Dramatiska teatern.
—■ 0:s drsavh., "Studier öfver codex
Bureanus. 1" (1900), är ett viktigt
bidrag till kännedomen om språket i
den äldsta av det s. k. Fornsv.
legen-dariets tre handskrifter.
Undersökningen fullföljdes 1905 genom avh:s
andra del. — Som lärare har O. gjort
sig känd för sitt levande intresse för
modersmålet ocli dess pedagogik och
har i vidare kretsar blivit bekant som
entusiastisk folkbildningsman. Han
var led. av Folkbildningsförb:s styr.
1903—39 (ordf. och verkst. led. 1921—
22) och har flitigt medarbetat i tidn.
Studiekamraten med en mängd
artiklar, av vilka ett urval 1933 utgavs
under titeln "I bildningsarbetets tjänst".
I några småskrifter har han behandlat
den muntliga framställningen med
särskild hänsyn till folkbildningsarbetet,
t. ex. "Det offentliga talandets konst"
(1—2, 1913; 5:e uppl. 1937), "Den
folkliga föreläsningen" (1—2, 1918),
"Hur blir man talare?" (1939) och
"Konsten att tala fritt" (1943). Han
har utgivit en novellsamling,
"Bortom sorlet" (1904),samt "Gestalter och
verk ur musikens värld" (1939) och
"Musiken ett livsvärde" (1945). —
Gift 1) 1900—11 med Anna Louise
(Isa) Björnström-, 2) 1911 med
lärarinnan Elna Köhlin. G. Sj—n.
Otter, Jo li an (Jean),
orientalist, f. 23 okt. 1707 i Kristianstad, †
26 sept. 1749 i Paris. Föräldrar:
handlanden Jöns O. och Catharina Broomé.
— O. inskrevs 1724 vid Lunds univ.
I början av 1728 övergick han till
katolicismen och begav sig till Frank-
Odal ottelin,
rike, där han intogs i det teologiska
seminariet i Rouen. På grund av sina
stora insikter i språk anställdes lian
1731 av kardinal Fleury i
postverket. År 1734 utsändes lian av franska
staten till Orienten bl. a. för att
studera orientaliska språk. I
Konstantinopel ägnade sig O. åt studiet av
arabiska och turkiska. Han fortsatte 1736
till Persien för att på regeringens
uppdrag undersöka möjligheterna till ett
återupprättande av
handelsförbindelserna mellan detta land och
Frankrike. O. vistades tre år i Persien och
tillägnade sig under denna tid goda
kunskaper även i persiska. Han
fortsatte färden till Basra, där han som
fransk konsul stannade till 1743. Följ.
år återkom O. till Frankrike. Han blev
prof. i arabiska 1746 och invaldes 1748
i franska vet. akad. — 0:s för denna
tid utomordentliga insikter i
arabiska, persiska och turkiska gåvo honom
snart europeisk ryktbarhet. Hans med
geografiska och historiska notiser
fyllda "Voyage en Turquie et en Perse"
trycktes i Paris 174S och väckte genast
ofantligt uppseende samt översattes
till tyska 1781 och 1788 i två delar.
Kort efter återkomsten utnämnd till
translator vid Bibliothèque du Roi i
Paris grep sig O. an med övers, av ett
stort antal arabiska, persiska och
turkiska manuskript, särskilt historiska,
i syfte att utarbeta ett stort
historieverk. Han avled emellertid plötsligt
utan att ha hunnit fullborda detta
omfattande arbete. — O., som är en av
1700-talets främsta orientalister,
utmärkes av sitt stora grammatiska
intresse, sin strävan efter noggrant
uttal och sin precision i de
historiskgeografiska uppgifterna. Hans stil är
klar och frasfri. — Ogift. G. Wn.
Otter, von, ätt, härstammande från
Bremen, varifrån äldste kände
stamfadern Casten Otter (f. 1589, † 1657)
i sin ungdom inkom till Sverige. Han
blev 1624 faktor över änkedrottning
Kristinas privata kopparhandel samt
1639 handlande i Örebro. Hans äldre
son, ämbetsmannen Salomon Otter (O.
1), adlades 1691 med namnet von O.
och upphöjdes 1719 i friherrligt stånd.
Söner till honom voro kanslirådet och
riddarhusdir. friherre Salomon von O.
(f. 1693, † 1745) och generalmajoren
av infanteriet friherre Carl von O. (f.
1696, † 1763). Söner till den
sistnämnde voro a) landshövdingen i Hall.
län, jur. dr friherre Salomon von O.
(f. 1733, † 17S1), b) översten för
Björneborgs reg. friherre Sebastian
von O. (f. 1737, † 1805), tillhörande
Anjalamännen och far till översten i
armén friherre Carl von O. (f. 1766,
† 1813) och generalmajoren,
kabinettskammarherren friherre Gustaf von O.
(f. 1775, † 1820), vilka båda utmärkte
sig i 1808—09 års krig, och c)
lagmannen i Östergötland friherre Casten von
O. (f. 1745, † 1818), far till
lagmannen i Tiohärads lagsaga i Småland
friherre Carl Arvid von O. (f. 1783,
† 1870) och överstelöjtnanten vid
flottan friherre Casten Fredrik von O. (f.
17S5, † 1S61); från de två sistnämnda
härstamma alla nil levande medl.
av-ätten. — A. En sonson till friherre
Carl Arvid von O., hovrättsrådet Erik
Otto von O. (f. 1857, † 1931), blev
genom giftermål med Augusta
Catharina Charlotte Rosenquist af
Åkers-hult (Gyllensvaan) innehavare av
fideikommisset Västanå invid Gränna
och antog 1900 i enlighet med
gällande bestämmelser namnet Gyllensvaan.
Han överlät 1925 fideikommisset och
därmed namnet Gyllensvaan till sin
son, ryttmästaren i reserven friherre
Rolf Henrik Salomon von O. (f. 1891),
innehavare av värdshuset Gyllene
Uttern vid Gränna. Brorsöner till
Erik Otto von O. äro bröderna
arméofficeren och industrimannen friherre
Carl von O. (O. 6) ocli lantmätaren
friherre Axel von O. (O. 7). — B.
Söner till friherre Casten Fredrik von O.
voro a) sjöofficeren och
ämbetsmannen friherre Carl Gustaf von O. (O. 2),
b) majoren i armén friherre Bror
Salomon von O. (f. 1832, † 1910), far till
arméofficeren friherre Salomon von
O. (O. 5), samt c) sjöofficeren,
politikern och forskningsresanden
friherre Fredrik von O. (O. 3), far till
ämbetsmannen friherre Casten von O.
(O. 4).
1. Otter, Salomon von, före
adlandet Otter, friherre, ämbetsman,
f. 11 okt. 1647 i Örebro, † 23 nov. 1732
i Karlskrona. Föräldrar:
handlanden Casten Otter och Christina
Hansdotter Sehemmelkorn. — O. blev vid
fjorton år skrivare på landskontoret i
Örebro, 1667 kammarskrivare i
Kammarkollegium och 1676 fältbokhållare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
