Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Oxenstierna, Johan Axelsson - 21. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson - 22. Oxenstierna, Gabriel Gabrielsson - 23. Oxenstierna, Gabriel Gabrielsson - 24. Oxenstierna, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna
686
Oxenstierna
stilleståndet i Stuhmsdorf. Ären 1635
—41 var O. verksam i Sverige; han
tjänstgjorde först ss. kammarråd ocli
blev 1640 kansliråd ocli riksråd. Följ.
år utsågs han att jämte hovkanslern
Johan Adler Salvius representera
Sverige vid den stundande westfaliska
fredskongressen, vilket blev hans
betydelsefullaste insats. Samarbetet
mellan de båda sv. delegaterna gick
ingalunda friktionsfritt; den unge,
börds-stolte kanslerssonen ocli den erfarne,
lågättade diplomaten voro båda
ytterst måna om sin värdighet, och ingen
ville låta den andre leda
förhandlingsarbetet. En bitter fiendskap uppstod
därför omedelbart mellan dem, vilket
säkerligen i många avseenden
inverkade menligt på effektiviteten i de
sv. delegaternas framträdande.
Motsättningen fördjupades därtill under
kongressens senare skede, till stor del
beroende på att drottning Kristina
tog parti mot Oxenstiernorna och
öppet förödmjukade O., samtidigt som
hon visade sin ynnest mot Adler
Salvius. Efter fredsslutet fick O. i
uppdrag att ordna Pommerns förvaltning,
ett arbete som han redan påbörjat,
dä lian kom till Tyskland i början av
1640-talet. År 1652 kallades han liem
och fick mottaga flera gunstbevis av
drottningen, som så småningom blivit
mera försonligt stämd mot
Oxenstiernorna. Vid Karl Gustavs
tronbestigning 1654 blev O. riksmarskalk; s. å,
blev ban kansler vid Greifswalds
univ., och 1655 utsågs han till
Sveriges fullmyndige delegat i Tyskland
samt president vid tribunalet i
Wismar. — O. synes lia varit en i flera
avseenden dugande ämbetsman, men
en viss osmidighet hindrade honom
ofta att göra sig själv full rättvisa.
— Gift 1) 1636 med grevinnan Anna
Margareta Sture, † 1646; 2) 1648 med
grevinnan Margareta Brahe, tidigare
gift med O. 19. — Litt.: C. T. Odhner,
Johan Oxenstierna (20). Målning (detalj) av
A. von Hulle 1648.
Gustaf Oxenstierna (21). Målning (detalj)
tillskriven J. H. Elbfas 1635.
"Sveriges deltagande i Westfaliska
fredskongressen" (1875); S.Lundgren,
"Jolian Adler Salvius" (1945). Ln.
21. Oxenstierna, Gustaf
Gabrielsson, friherre, ämbetsman, f. 21
aug. 1613, † 31 maj 1648. Son till 0.18.
— O., som var brorson till O. 16, blev
redan 1639 landshövding i
Västmanland samt silver- och järnbergslagen.
Åren 1642—45 var han guvernör i
Estland, på vilken post han visade stor
duglighet. Sistn. år blev O. riksråd och
kansliråd och därmed rikskanslerns
närmaste medarbetare i Kansliet, lian
blev 1646 tillika häradshövding i Stora
och Lilla Savolaks, Finland. Efter sin
död blev O. 1651 upphöjd i grevligt
stånd (O. af Croneborg) för sina
döttrar; tidigare var han friherre till
Kimito. — Gift 1643 med grevinnan
Marie Sophie De la Gardie (O. 27).
S.G.
22. Oxenstierna, Gabriel
Gabrielsson, friherre, ämbetsman, f.
7 juni 1618 på Sturefors i Vists skn,
östergötl. län, † 25 febr. 1647 i
Stockholm. Bror till O. 21. — Efter studier
i utlandet, framför allt vid Leidens
univ., blev O. vid återkomsten
kammarherre hos drottning Kristina 1640.
År 1643 skickades lian med uppdrag
till Torstensons armé, och 1645 blev
ban kammarråd; han var
lantmarskalk vid utskottsmötet s. å. Följ. år
blev lian president vid Dorpats
hovrätt, vilken syssla lian emellertid ej
hann tillträda. Han blev liksom
brodern (O. 21) efter sin död upphöjd i
grevligt stånd (O. af Croneborg) för
sina barn 1651. — Gift 1645 med
friherrinnan Brita Kurck. Ln.
23. Oxenstierna, Gabriel
Gabrielsson, greve, riksråd,
riksmarskalk, f. 6 mars 1619 på Bevals slott,
† 12 juni 1673 i Stockholm. Son till
O. 17. —- O. blev häradshövding 1644,
överste för Upplands reg. s. å.,
hovmarskalk 1645, riksjägmästare 1650,
riksråd 1653, lagman i Värmland 1657
samt riksmarskalk s. å. — O. vistades
vid armén i Tyskland under Banér ocli
Torstenson och deltog 1644 i
försvaret av Värmland vid danskarnas
anfall. Senare kom lian att tillhöra
drottning Kristinas närmaste
omgivning och blev hennes hovmarskalk;
lian stod i hennes gunst även sedan
övriga medl. av släkten O. råkat i
onåd. I egenskap av riks jägmästare
fick lian i uppdrag att ordna
Djurgården invid Stockholm, vilken vid
denna tid utvidgades på bekostnad
av den k. ladugården och dess marker
på Ladugårdslandet. Liksom O. liade
varit Kristinas vän, blev han också
Karl X Gustavs. Han följde denne
under de polska och danska krigen, och
konungen skall enligt uppgift ha dött
i hans armar. Även Karl XI satte stort
värde på O. — Gift 1644 med Maria
Christina, grevinna av Löwenstein
och Scharffeneck. B. G—n.
24. Oxenstierna, Bengt, greve,
kanslipresident, diplomat, f. 16 juli
1623 på Mörby slott, Fasterna skn,
Stockholms län, † 12 juli 1702 i
Stockholm. Bror till O. 23. — Efter
studier vid Uppsala univ. 1637—44
(rector illustris 1643—44) och
utländska resor 1645—47 inträdde O.
på den diplomatiska banan. Han
sändes till fredskongressen i Osnabrück
och efter dess slut till
"exekutionskongressen" i Nürnberg 1650—51. År
1652 skickades ban till kejserliga
hovet för att utverka investitur på
Sveriges tyska besittningar, vilket dock
misslyckades. Han blev därefter 1653
president i Tribunalet i Wismar, till
vilken befattning han (jämte
Schering Bosenhane) utnämnts föregående
år. För 0:s del innebar uppgiften
framför allt att vara sv. kronans
diplomatiske repr. bland de tyska
furstarna. Tjänsten medförde en rad för-
Gabriel Oxenstierna (22). Kopia (detalj) av
L. Pasch d. y. efter original av okänd
konstnär (Riddarhuset).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
