Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Tottie, Anders - 6. Tottie, Malcolm - Trafvenfelt, Carl - Trana, Eric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tottie
28
T rana
1947. Sina främsta insatser liar T.
gjort i fråga om den nya
kommunindelningen och länsstyrelsernas
ändrade organisation, som trädde i kraft
i jan. 1953.— Gift 1932 med
Margareta Märta Ida Thoresen. K.
6. Tottie, Mal c olm Per
Vilhelm, läkare, f. 2 sept. 1909 i
Stockholm. Bror till T. 5. — T. blev
student 1927, med. kand. 1931 och med.
lic. 1935, allt i Stockholm. Efter
förordnanden i Sundsvall och vid olika
sjukhus i Stockholm var han
underläkare vid Karol. inst: s
dermato-syfi-lidologiska klinik 1941—43 och vid
Holtermanska sjukhuset i Göteborg
1943—44. Sedan sistn. år är han vid
Medicinalstyr:s hälsovårdsbyrå
föredragande för ärenden rörande
köns-sjukvård, och därjämte är han sedan
s. å. praktiserande läkare i
Stockholm. På uppdrag av den under
Förenta Nationerna sorterande
världshälsoorganisationen (WHO) ledde
T. under större delen av 1951 en i
Tanta i Egypten anordnad
undervis-ningsstation för läkare,
sjuksköterskor och socialarbetare rörande de
veneriska sjukdomarnas
bekämpande. Sedan 1952 tillhör han nämnden
för internationella hälsovårdsärenden
(NIH). T. har författat
dermato-ve-nereologiska arbeten och
populärmedicinska artiklar samt redigerat
uppslagsverket ”Kvinnans egen läkarbok”
(1950). Han har bedrivit en
omfattande populärmedicinsk
föreläsnings-verksamhet och som medicinsk expert
medverkat i upplysningsfilmer i
sexuella frågor. Han har varit verksam i
sv. och skandinaviska vetenskapliga
och fackliga sammanslutningar. •—
Gift 1935 med Brita Edith Nerell.
S.L.
Trafvenfelt, Eric Carl, läkare, f.
8 nov. 1774 på Rickebasta i Alsike
skn, Stockholms län, f 17 jan. 1835 i
Stockholm. Föräldrar: stabskaptenen
Gotthard Vilhelm T. och friherrinnan
Maria Charlotta Thegner. -—- Student
i üppsala från 1787 läste T. först
juridik men övergick på J. G. Acrels
inrådan 1792 till medicinska studier; han
blev med. fil. kand. 1793, med. dr 1797
och kir. mag. 1799. Han var amanuens
vid Akademiska sjukhuset 1794—95.
År 1797 flyttade han till Stockholm
och öppnade där praktik; jämsides
härmed var han 1797—1801
sekreterare i Collegium medicum och fick vid
avskedet från denna post prof:s namn,
heder och värdighet. Åren 1800—04
var han brunnsläkare vid Norrmalms
brunn vid nuv. Surbrunnsgatan i
Stockholm. I Collegium medicum, där
han 1811 blivit hedersled., blev han
assessor 1813. Han blev 1816
överläkare för Krigsakademien på Karlberg
och 1832 medicinalråd. —■ T:s väsent-
Carl Trafvenfelt.
Målning av F. Westin 1811.
ligaste gärning är förknippad med
Svenska läkaresällskapet, som han
jämte sex huvudstadskolleger stiftade
1808 och där han under sin livstid
var den främsta drivande kraften. Han
var sällskapets förste sekr. 1812—17
och blev även dess förste ordf. 1834,
tre veckor före sin död. I sällskapet
var det T., som oavlåtligast följde med
den samtida medicinens utveckling och
för kollegerna refererade nyheterna
inom vetenskap och praxis; han var
också centralgestalt inom den
kollegiala sammanhållningen och sörjde på
ett ofta självuppoffrande sätt för
sällskapets bästa. Vid T:s avgång från
sekreterarposten lät sällskapet prägla
en medalj över honom (1818). — Av
stor betydelse blev T:s förslag till
1809 års riksdag om att man — under
rådande svåra läkarbrist, som särskilt
bjärt röjts under 1808—09 års krig
— i Stockholm borde inrätta ett
institut för utbildning av militärläkare.
Förslaget väckte livlig diskussion och
resulterade slutligen i tillkomsten av
Karolinska institutet, såsom vars
egentlige upphovsman T. alltså i viss
mån får räknas. —• T. bekläddes med
en lång rad allmänna uppdrag; så var
han bl. a. 1813—14 led. av
direktionerna för Stora Barnhuset och
Danvikens hospital, hade från 1813
överinseendet över Stockholms stads och
läns veneriska kurhus och var från
s. å. led. i direktionen över
Sabbats-bergs brunnslasarett. — T. var en
outtröttlig arbetsmyra, älskade både sin
läkargärning — han hade en mycket
vidsträckt praktik inom alla
huvudstadens samhällsskikt —■ och sina
skrivsysslor, och han skötte med
ordning och reda alla sina många enskilda
och allmänna uppdrag. Som läkare var
han helt praktiker, med en för sin tid
sund och odogmatisk inställning till
vetenskapen. Hans huvudintressen
gällde sjukdomarnas samband med
årstider och klimat, vidare
vaccinationen mot smittkoppor, de veneriska
sjukdomarnas! behandling och
koleran. Jämte sina talrika bidrag till
Sv. läkaresällskapets handlingar
utgav han även småskrifter till
allmänhetens upplysning i flera av dessa
ämnen. •—■ T. blev led. av Vet. akad. 1812
(preses 1818) och av Vet. o. vitt. samh.
i Göteborg 1833 samt därjämte av
många utländska lärda sällskap. —
Gift 1) 1797 med Maria Martina
Sandström, f 1811; 2) 1811 med
Carolina Lovisa Evelius. — Litt.: biografi
av G. Neander i Sv. läkaresällsk: s
handlingar 1935. P. H. T.
Trana, Erilc Andersson,
ämbetsman, f 25 okt. 1634 vid belägringen
av fästningen Minden i Sachsen. —
T., som var av finsk bondesläkt och
grundlig kännare av förhållandena i
gränstrakterna, tjänstgjorde först som
rysk tolk och medföljde 1609 den
sv.-finska armén till Ryssland, där han
småningom blev proviantmästare vid
garnisonen i Novgorod. Han blev 1622
kamrerare och senare kommissarie i
Ingermanland och fick 1625 i
uppdrag att kameralt organisera
området kring Dorpat. Han nedlade
här ett utomordentligt arbete,
övervakade personligen böndernas
prestationer och blev Axel Oxenstiernas
främste medhjälpare vid
proviante-ringen av armén. År 1626 adlades
han och efterträdde s. å. Stiernsköld
som ståthållare i Dorpats län. Två år
senare utnämndes han till
krigskommissarie i Riga och fick ledningen över
den kamerala förvaltningen och
arméns underhåll i hela Livland. Hans
insatser ledde till en uppryckning av
finansförvaltningen och en nydaning
av skatteväsendet i provinsen. T. var
samtidigt verksam vid genomförandet
av den nya handelsordningen och
licenspolitiken. Han hade en klar blick
för den ryska marknadens betydelse
och ville bl. a. grunda ett sv. kompani
för öppnande av en handelsväg över
Ryssland mot Persien. T. hade stor
andel i 1630 års reformer i Livland
men i sina försök att kontrollera den
ryska handeln över Livland skaffade
han sig många motståndare där, bl. a.
genom sitt energiska och oförskräckta
försvar av kronans intressen
gentemot enskilda. Han övervakade
truppernas överförande till Tyskland 1630,
kallades våren 1631 till konungen
samt utnämndes till
krigskommissarie och följ, år till
generalkrigskommissarie i Nedersachsiska
kretsen. T. utövade här ett stort
inflytande på krigföringen, deltog i
belägringen av Wismar vintern 1631 och
anförtroddes följ, år förvaltningen
över stiftet Magdeburg samt Mark. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
