Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Triewald, Samuel - 2. Triewald, Mårten - Troedsson, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Triewald
35
Troedsson
rade han 1729 till en samling,
”Läre-spån”, vilken dock i sin helhet först
trycktes 1756. (Onitr. i Hansellis
”Samlade vitterhetsarbeten af sv.
förf.” 18, 1874, med tillägg av T:s
tyska dikter.) — Ogift. — Litt.: M.
Lamm, ”S. T:s lif och diktning”
(Samlaren 1907). M. v. P.
2. Triewald, Mårten,
uppfinnare, fortifikationsofficer, f. 18 nov.
1691 i Stockholm, t 8 aug. 1747
därstädes. Bror till T. 1. — T.
genomgick Tyska skolan i Stockholm och
ägnade sig sedan åt
handelsverk-samhet på utlandet men
ruinerades till följd av skeppsbrott. Han
begav sig 1716 till England, där han
blev bekant med den holsteinska
ministern Fabritius, som upptog honom
i sitt hus och använde honom som sin
sekr. Han fick sedan anställning som
kontorist hos en köpman Ridley och
blev inspektor över dennes
stenkolsgruvor i Newcastle. Där blev T.
förtrogen med konstruktionen av nya
maskiner, som användes vid
gruvbrytningen och kolupphämtningen,
samt företog flera förbättringar på
dem. Han kom även i kontakt med
Newton och uppmuntrades av denne i
sin verksamhet. Under dessa år
hop-bragte han en betydande fysikalisk
instrumentsamling och skall även
1724 ha hållit naturvetenskapliga
föreläsningar och demonstrationer i
Edinburgh. — T. återvände till
Sverige 1726 och fick stor betydelse för
de naturvetenskapliga studiernas
upp-blomstring under frihetstiden. Under
åren 1726—28 byggde han i
Danne-mora den första ångmaskinen i vårt
land enligt Newcomens system, men
den fungerade aldrig särdeles bra. I
en liten skrift ”Kort beskrifning af
eld- och luftmachin” (1734) har han
också lämnat den första sv.
förklaringen till ångmaskinens
verkningssätt, Han arbetade även med problem
inom järnindustrien. Vid Vedevågs
och Kvarnbacka bruk införde han
åtskilliga förbättringar. Han uppfann
också en väderväxlingsmaskin för
stora skepp, som väckte betydande
uppseende även i utlandet. Han
utnämndes av kung Fredrik till director
mechanicus och erhöll av ständerna
en årlig pension. T. höll 1728—29
mycket uppmärksammade föreläsningar i
fysik och mekanik på Riddarhuset,
där bland åhörarna funnos flera
riksråd och andra av rikets främsta män.
Dessa ”Föreläsningar öfver
naturkunnigheten” trycktes 1735—36, och
genom dem blevo de nya engelska
upptäckterna allmänt kända i vårt land.
T. utnämndes 1735 till
kapten-meka-nieus vid fortifikationen och fortsatte
som sådan sin föreläsnings- och
de-monstrationsverksamhet i naturveten-
Märten Triewald. Målning tillskriven G. E. Schröder (Vetenskapsakademien).
skap. Redan 1729 kallades han till led.
av Vet. soc. i Uppsala, och senare
vann han inträde i Royal Society i
London samt var 1739 den egentlige
initiativtagaren till instiftandet av
Vet. akad. Han var en flitig
med-arb. i Vet. akad:s handlingar, där
han offentliggjorde en mängd rön,
bl. a. inom jordbruket och
trädgårdsskötseln. I sin trädgård på
Kungsholmen experimenterade han med att
odla ett flertal sydländska växter
såsom mullbärsträdet. Han är den som
i vårt land först införde
silkesodlingen, vilken med stort intresse
försöktes här under 1700-talet. — T. var
medlem av direktionen för
Stockholms stads brandförsäkringskontor
1746—47. Han var ovanligt
mångsidigt intresserad och kan sägas vara
en god representant för frihetstidens
utilism. — Gift 1) med Margaretha
Brandt, f 1738; 2) 1740 med
Elisabeth Worster. — Litt.: B. Hildebrand,
”Kungl. svenska
vetenskapsakademien” (1939). T. M.
Trobäck, musikersläkt från Skåne,
vars äldste kände medl.,
kvarnbyggaren och mekanikern Nils Peter T. (f.
1805, t 1889), blev far till
färgeri-fabrikören Johan August T. (f. 1835,
t 1918). Bland dennes söner, som alla
blevo musiker, märkas musikdir. vid
Kronprinsens husarreg., tonsättaren
Johan Gottfrid T. (f. 1868, t 1931),
cellisten och musikpedagogen
Fredrik Jakob T. (f. 1870, f 1955),
komponisten och musikdir. Otto Peter
T. (f. 1872, f 1938), som var
musikdir. med kaptens tjänstegrad vid
Göta livgarde och 1903—12 gift med
teaterchefen och operettsångerskan
Sigrid Evelina Eklöf-T. (t 1948; bd 2
s. 357), samt k. kammarmusikern,
musikdir. och musikskriftställaren
Emil Henning T. (f. 1875, f 1937),
som tills, med T. Norlind utgivit
”Hovkapellets historia 1526—1926”
(1926).
T roedsson, Gustaf Timoteus,
geolog, paleontolog, f. 9 maj 1891 i
Kulleröd i Norra Åkarps skn, Kris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
