Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Troil, Knut von - 3. Troil, Emil von - 4. Troil, Samuel von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T roil
38
Troil
Samuel von Troll.
sig tillbaka från beredningen 1821.—
Gift 1) 1797 med Margareta Johanna
Groen, t 1813; 2) 1814 med hennes
syster Ulrika Eleonora Groen. H. E—a
3. Troil, Georg Gabriel Emil von,
militär, ämbetsman, politiker, f. 9 juni
1800 i Jumkils skn, Uppsala län, f
19 nov. 1859 i Stockholm. Föräldrar:
ryttmästaren Samuel von T. och Anna
Charlotta af Sillén. Brorson till T. 2.
— Efter ex. från Karlbergs
krigs-akad. 1816 blev T. löjtnant vid
Liv-regementbrigadens dragonkår 1820,
kapten vid Västerbottens reg. 1826,
major vid Västerbottens fält jägarkår
1840, överstelöjtnant och chef för
samma kår 1845 samt erhöll 1850
avsked ur krigstjänsten. Åren 1844—55
var han generaldir. och ordf, i styr,
över fängelser och arbetsinrättningar
i riket, 1856—59 landshövding i
Kristianst. län. Som led. av ridderskapet
oeh adeln bevistade han riksdagarna
fr. o. m. 1828—30 och var 1834—40
bankofullmäktig. — Tidigt framstod
T. vid sidan av C. H. Anckarsvärd som
oppositionspartiets utmärktaste
talare med grundliga insikter särskilt i
finansiella spörsmål. Hans
anförande 1844 för det vilande
representationsförslaget berömdes som det bästa
i den lysande riddarhusdebatten.
Delande Oscar I:s intresse för humana
reformei’ inom fångvården ådrog T.
sig däremot åtskillig kritik från
konservativt håll för sina filantropiska
åtgärder, ss. då han införde
musikundervisning föi’ fångar. Att han stod
högt i gunst hos konungen framgår
därav, att han samtidigt innehade
chefsposter både inom försvaret och
civilförvaltningen. — Gift 1857 med
Sofia Lovisa von Koch. S. Sw.
4. Troil, Samuel Gustaf von,
arméofficer, ämbetsman, f. 7 maj 1804
i Stockholm, t 3 nov. 1880 i Malmö.
Föräldrar: kanslirådet och
rikshärolden Lars David von T. och Anna Maria
Tham. Kusin till T. 3. — T. blev 1820
kornett vid Livreg:s dragonkår, vars
förläggning gav honom möjlighet att
i Uppsala fortsätta sina studier
un
der flera terminer. T., som var en både
andligen och kroppsligen ovanligt
livaktig person, studerade de närmaste
åren militära ämnen oeh främmande
språk, genomgick en ridkurs på
Strömsholm, där han blev
stallmästaren Schenssons favorit, var en
uppskattad lärjunge hos Pehr Henrik Ling
och bevistade den berömde J. P.
Lefréns föreläsningar i
krigsvetenskap. Efter att 1829 ha utnämnts
till ryttmästare vistades T. 1830—31
utomlands för att lära språk och
studera kavalleriets utveckling. Han
bevistade därunder övningar i Preussen
oeh Württemberg. År 1830 utnämndes
han till ordonnansofficer och 1836 till
adjutant hos Karl XIV Johan, som
ofta använde honom i olika uppdrag.
T., som aldrig sparade sig,
tjänstgjorde under koleraepidemiens
svåraste härjningar 1834 som sjukbärare
för de fattiga. Till överstelöjtnant
och förste major vid Livregis
dragonkår utnämndes han 1845. Han
uppträdde även som förf, i Krigsvet.
akad:s tidskr. och utarbetade under
Lings ledning ett reglemente för
militär gymnastik. Vid riksdagen 1828—
30 gjorde han sitt inträde på
Riddarhuset. Mot det vilande
representationsförslaget höll han 1844 ett tal,
som mottogs med stormande bifall och
gjorde honom bemärkt. T. slöt sig
under ståndsriksdagarna till ”de grå”
och invaldes i statsutskottet, där han
vid riksdagarna 1847—48 och 1850
—51 spelade en framskjuten roll. Från
offieersbanan kallades T. 1851 till tf.
landshövding i Malmöh. län och
utnämndes till landshövding 1853. Han
ägnade sig med kraft åt
förbättrandet av länets kommunikationer,
jordbruk och finanser. Särskilt intresse
ägnade han järnvägarna och lyckades
1860 emot statsutskottets betänkande
genomdriva att södra stambanan
drogs genom Småland till Nässjö. —
T. var ordf, i bankoutskottet 1856—
58 oeh i kommittén för utarbetande
av förslag till nya
kommunalförfattningar 1858—59. Efter
representationsförändringen, som han
understödde, var han led. av Andra K.
under första valperioden 1867—69.
Härunder var han ordf, i
försvarsutskottet. — Vid T:s avsked 1874 — han
hade 1865 erhållit storkorset av
Vasaorden —■ uttalade Oscar II ”sitt
synnerliga välbehag över det
efter-dömliga och plikttrogna nit samt den
framstående skicklighet, som T.
ådagalagt under en mera än 50-årig
statstjänst inom olikartade områden”. —
T. blev led. av Krigsvet, akad. 1840
och av Lantbruksakad. 1858,
hedersled. 1865. Hans minnen äro jämte
general C. F. Akrells utgivna under
titeln ”Minnen från Carl XIV Johans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
