Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trotz, Emanuel - Trotzig, släkt - 1. Trotzig, Johan - 2. Trotzig, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T rotzig
49
Trotzig
—87 samt vistades 1887 som
statsstipendiat först i Tyskland och sedan
i Förenta staterna, där han var elev
vid polytekniska institutet i
Worces-ter, Massachusetts, och samtidigt
kemist vid Washburn & Moen Mfg Co
därstädes. Vid detta bolag blev han
1888 överinspektör för samtliga verk
och superintendent för stålverken.
Hos denna firmas efterträdare, South
and Central Works, American Steel
and Wire Co, blev han 1900
generalsuperintendent, och sedan detta bolag
uppgått i United States Steel
Corporation, var han ordf, i bolagets
stål-verkskommitté 1901—04 och
chefs-metallurg 1902—04. Efter en tid som
konsulterande ingenjör i Worcester
1904—09 återvände T. till Sverige och
inträdde omedelbart i Kockums
järnverks ab., Kallinge, Ronneby
landskommun; han var där verkst. dir.
1911—25. — Bland de anläggningar,
som T. planerade och utförde, märkas
de stora stål- och valsverken i
Roeb-ling, New Jersey, och tråddrageri och
valsverk i Philipsdale, Rhode Island,
samt ombyggnaden av Kockums
järnverk vid Kallinge i Blekinge. Han
innehade flera patent på
förbättringar inom järn- och ståltillverkningen
samt publicerade många uppsatser
inom facket i tidn. och tidskr. —
Under sin tid i Worcester tillhörde T.
styr, för flera bolag och inrättningar
samt var även ordf. i. Sv. fören. —
Gift 1890 med Selma Petronella
Ahl-ström. M. B.
Trotzig, släkt, som 1581 från
Lübeck inkom till Sverige med Mårten
T., handelsman i Stockholm (f. 1559,
t 1617); denne, som givit namn åt
Gamla stans i Sthlm mest måleriska
gata, Mårten T:s gränd, var en av
de främsta kopparköpmännen i
staden oeh vid sin död mycket rik. Hans
yngste son Peter T. (f. 1613, f 1679),
sv. kommissarie hos Generalstaterna
1661—66 och handelsborgmästare i
Stockholm från sistn. år, adlades 1669
med namnet Trotzenfelt; denna ätt
utdog på svärdssidan i Sverige 1733.
Handelsmannen Mårten T: s äldste son
var arrendatorn av Stora
Kopparberget och direktören vidStyekegjuteriet
i Falun Johan T. (T. 1). Dennes näst
yngste son, majoren vid Dalreg. Peter
T. (f. 1645, t 1685), adlades 1681 med
bibehållande av namnet och slöt själv
sin ätt. T. l:s yngste son Mårten T.
(f. 1646, t 1706), krigsråd från 1687
och landshövding i östergötl. län från
1702, adlades 1684 med bibehållet
namn och upphöjdes 1705 i friherrligt
stånd. Ätten utdog 1777. — T. l:s
äldste son var brukspatronen i Falun
Anton T. (f. 1623, t 1675). Från en
sonsons son till honom, brukspatronen
Fredrik Otto T. (f. 1744, t 1831), här-
4 Svenska män och kvinnor VIII
stamma alla nu levande medl. av
släkten. En äldre son till honom,
brukspatronen Carl Fredrik T. (f. 1790, f
1844), blev farfar till Emilia
Wilhelmina T. (f. 1862, t 1952), gift med
kyrkoherden i Starrkärr Carl Johan
Johansson (f. 1851, f 1905). Deras
barn ha upptagit moderns släktnamn
T. Av dessa äro förf. Carola Emilia T.
(f. 1889), gift med rektorn vid Tekn.
inst. i Stockholm Gustaf (Gösta)
Gold-kuhl; hon har gjort sig känd som
förf, och föreläsare i kulturhistoriska
ämnen, skrivit skådespel, barnböcker
etc.; vidare frökontrolldir. Einar T.
(T. 5) samt provinsialläkaren i
Kristianstad Ragnar Carl Emil T. (f.
1894). En äldre bror till Emilia
Wilhelmina T. var rådmannen och
hembygdsforskaren Karl T. (T. 2), som
blev far till bergsingenjören Peter T.
(T. 4) och etnologen Dag T. (f. 1914,
t 1944), docent vid univ. i Riga 1938,
fil. dr och docent vid Stockholms
högskola 1943. — En yngre son till
brukspatronen Fredrik Otto T., fängelsedir.
i Kristianstad Adolf Henrik T. (f.
1797, t 1865), blev farfar till
rådmannen i Stockholm Carl Adolf Fredrik
T. (f. 1881, t 1953) och till dennes
kusin målarinnan Ellen T. (T. 3). En
annan son till Fredrik Otto T.,
tullförvaltaren i Kalmar Axel Herman
T. (f. 1800, f 1876), hade sonen
muni-cipalsuperintendenten i Kobe, Japan,
Otto Herman Mortimer T. (f. 1832, f
1919), gift med sin systerdotter,
författarinnan Ida Bertha Magnét (f.
1864, f 1943), som under lång vistelse
i Japan förvärvade en intim
kännedom om japansk kultur och bl. a.
utgav ett par japanska sagosamlingar.
1. Trotzig, Johan, bruksägare,
styckegjutare, f. 10 jan. 1597 i
Stockholm, f 16 juli 1647 i Lundtäkten,
Falun. Föräldrar: handelsmannen
och borgaren i Stockholm Mårten T.
och Carin Hansdotter (Svan). — T.
studerade i Uppsala från 1607 och
reste 1610 till Hamburg, där han
först gick i lära hos en bokhållare
och räknemästare och därefter 1612
—17 var anställd hos
handelsmannen Paul James. Sistn. år
hemkalla-des han på grund av faderns död
till Stockholm, där han 1618 blev
handlande och borgare och 1622—24
trots sin ungdom var en av stadens
äldste. Redan hans far hade haft
intressen i Kopparberg, och T. begav sig
troligen 1626 till Falun (hans hus i
Stockholm hade nedbrunnit föreg. år)
men bosatte sig där definitivt först
1634. Han blev arrendator av Stora
Kopparberget 1633 och s. å. dir. för
styckegjutningen i Falun, där han
1642 erhöll burskap. — Åren 1634—
42 var T:s styckegjutning mest
betydande och omfattade i allmänhet s. k.
tre-, sex-, tolv- oeh
tjugufyrapunding-ar. Under senare delen av 1640-talet
minskades kronans efterfrågan på
kanoner, och T. erhöll 1647 tillstånd att
privat sälja och exportera ett visst
antal — ett undantag från Faluns
dåtida karaktär av bergs- och landsstad
(exporten var förbehållen
stapelstäderna) . Som likvider för sina
leveranser erhöll T. räntorna i österdalarna
och Kopparb. län, Säters och Sala
stads landshövdingedömen samt delvis
i Västerås län, Livgedinget in. m.
Förutom sin stora andel i Falu gruva (104
fjärdeparter) och sina gårdar- i Falun
ägde T. bl. a. Rankhyttan, där han
an-lade ett tegelbruk. På 1640-talet
donerade han en gård i Falun till
hospitalet och var under slutet av sitt liv
föreståndare för hospitalbygget i
staden. —■ T:s stora privatförmögenhet
— han är känd som ”den rike” — och
hans goda relationer hjälpte honom
trots stora svårigheter, bl. a. till följd
av kronans ofta bristande förmåga att
betala leveranserna, bevara och
befästa sin ställning, som på sitt sätt
var enastående i Kopparbergs
bergslag. —■ Gift 1) 1620 med Kerstin
Grooth, t 1643; 2) 1645 med Gertrud
Höghusen. — Litt.: E. Lyberg, ”Borns
hyttegård samt styckgjutarna i
Falun” (i ”Ur gamla papper om Falun
och Dalarna”, 2, 1944); K.-G.
Hilde-brand, ”Falu stads historia 1641—87”
(1946). J. H.
2. Trotzig, Karl Emanuel,
rådman, hembygdsforskare, f. 12 nov.
Karl Trotzig.
1859 i Flen, t 14 sept. 1939 i
Hede-mora. Föräldrar: godsägaren Carl
Jo-han Emil T. och Christina Magdalena
Sophie Odhner. — Efter genomgång
av tekn. elementarskola blev T. 1880
tjänsteman vid Södra Dalarnes
järnväg och kvarstod där som kamrer till
1922. Från 1891 var han led. av
stadsfullmäktige i Hedemora och blev 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
