Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Trygger, Carl - 1. Trägårdh, Erasmus - 2. Trägårdh, Sven - 3. Trägårdh, Sven - 4. Trägårdh, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T rygger
55
Trägårdh
2. Trygger, Carl, finansman, f.
23 maj 1894 i Uppsala. Son till T. 1.
— Efter studentex. i Stockholm 1912
blev T. jur. kand, i Stockholm 1917.
Åren 1917—22 delade han mellan
anställning på advokatbyrå och
utrikes-studier, varefter han 1923—33 var
knuten till ab. Göteborgs banks
centralkontor i Stockholm (ombudsman
1923—25, dir.-assistent 1925—28, v.
verkst. dir. 1928—33; därjämte
styr.-led. 1930—33). Sedan
huvudinflytandet över Sv. Dagbladets ab. i slutet av
1933 övergått till T. 1, utsågs T. 1934
till verkst. dir. i bolaget och chefred,
för Sv. Dagbladet, vilka poster han
behöll till 1940, då tidningsbolaget
övergick i andra händer. Sedan sistn.
år ägnar sig T. huvudsakligen åt
förvaltningen av sina egna och sina
närståendes intressen på skilda håll inom
det sv. näringslivet. Sedan 1931 är
han verkst. dir. i holdingbolagen ab.
Hudiksvalls intressenter och ab.
Igge-sunds intressenter; han är även
styr.-ordf. i ab. Iggesunds bruk, ab.
Separator och Boxholms ab. samt styr.-led.
i Norrköpings bomullsväfveri ab. och
Fastighetsab. Valvet. — Gift 1) 1918
med Carin Amalia Barbara Odelberg,
t 1929; 2) 1931—38 med Annie Sverre
från Norge; 3) 1938—49 med Brita
Krokstedt. U. D.
1. Trägårdh, Rasmus
(Erasmus), präst, politiker, döpt 28 mars
1694 i Perstorp, Kristianst. län, t 13
mars 1767 i Karlshamn. Föräldrar:
regementspastorn, sedermera
kyrkoherden i Norra Rörum Lars T.,
tillhörande en gammal dansk-skånsk
släkt, och Annika Ausén. — T.
studerade i Lund, blev magister där 1719,
prästvigdes till pastor i Kvidinge 1721
och blev 1734 kyrkoherde i
Karlshamn, varmed senare förenades
prostsysslan i Bräkne (1735) och Listers
(1742) härader; han lämnade
prost-befattningen 1753. T. deltog i fyra
riksdagar. Åren 1738—39
inflytelserik medl. av sekreta utskottet och
mindre sekreta deputationen
uppträdde han som en av Horns mer nitiska
anhängare. Vid samma riksdag väckte
han också ett förslag, åsyftande att
utrota det vid prästtillsättningar
förekommande mutsystemet och
understödde skånska prästerskapets förslag,
att huvudsakligen infödda präster
skulle placeras inom Lunds stift. —
Gift 1721 med Cecilia Quiding.
S. S—s
2. Trägårdh, Sven Emanuel,
jurist, ämbetsman, f. 21 mars 1780 i
Lösens skn, Blek, län, t 16 nov. 1848
på Sonekulla, Bräkne-Hoby skn,
samma län. Föräldrar: prosten Simon T.
och Clara Dorothea Annerstedt.
Brorsons son till T. 1. ■— T. blev redan
1793 student i Lund, där han följ, år
Sven Trägårdh (2).
Målning (detalj) av N. Hyelberg 1818.
avlade jur. ex. Efter tjänstgöring i
Svea hovrätt blev han 1815
häradshövding i Listers och Bräkne häraders
domsaga och erhöll hovrättsråds titel.
Vid riksdagarna 1809—10 och 1823
var han av Kungl. Maj:t utnämnd
sekr. i bondeståndet. — Då T. i juli
1809 övertog sekr.-posten i
bondeståndet, hade den stora striden om
privilegierna nyligen förts till slut, vilken på
olika sätt föranlett de båda föreg.
sekr., af Håkansson och Agardh, att
träda tillbaka. Upphetsningen fortfor
emellertid och nådde sin kulmen, då
regeringens proposition om
nationalbeväring framlades. T., vars egentliga
uppgift var att bevaka regeringens
intressen, försågs med rikliga
penningmedel för att driva propositionen
igenom men förmådde likväl icke
betvinga oron, och någon ordnad
överläggning i frågan kom icke till stånd.
T. anklagades för att ha behandlat
ståndets led. som ”myndlingar, siffror
och ja-bröder”, och en deputation av
missnöjda gick till konungen, som
dock uttalade sitt förtroende för T.
Vid riksdagen 1823 rådde större
harmoni mellan T. och bondeståndet, som
vid riksdagens avslutning beslöt
hemställa om tillbörlig belöning åt T. —
Gift 1802 med Sophie Marie Riehter.
— Litt.: E. Fahlbeck,
”Bondeståndets sekr. vid 1809—10 års riksdag”
(Hist. tidskr. 1929). S. Sw.
3. Trägårdh, Sven, ämbetsman,
politiker, f. 13 aug. 1814 i
Bräkne-Hoby skn, Blek, län, f 24 juli 1888 i
Ystad. Son till T. 2. — T. blev efter
privat elementarundervisning student
i Lund 1828 och avlade hovrättsex.
där 1835. Efter tjänstgöring som
notarie och kanslist i Hovrätten över
Skåne och Blekinge 1835—39 och olika
domarförordnanden 1839—48,
huvudsakligen i Listers härad i Blekinge,
blev han sistn. år borgmästare i Ystad
och innehade sedan denna befattning
till sin död. T. var led. av
borgarståndet vid riksdagarna 1853—54,
1856—-58, 1862—63 och 1865—66 samt av
Andra K. 1867—69; därunder
tillhörde han bevillningsutskottet vid
samtliga ståndsriksdagar och den
första tvåkammarriksdagen. Åren
1863—70 var han led. av Malmöh.
läns landsting, 1849—88 sekr. och
ombudsman i Ystads sparbank, 1865—
88 verkst. dir. i Ystad—Eslövs
järn-vägsab. — T. hörde till det
frihan-delsvänliga Murénska partiet i
borgarståndet och var förtrolig vän med
talmannen J. G. Schwan. Han var
anhängare av representationsreformen
men i övrigt tämligen konservativ.
Som motståndare till
Lantmannapartiet blev han 1868 berövad sin
ut-skottsplacering. I de kommunala och
politiska striderna i Ystad under
1840-och 1850-talen var T. en ständig
skott-tavla för den radikala oppositionens
angrepp. — Gift 1843 med Sophie
Marie Collin. S. Sw.
Sven Trägårdh (3).
Teckning av okänd konstnär.
4. Trägårdh, Carl Ludvig,
målare, f. 20 sept. 1861 i Kristianstad,
f 6 juni 1899 i Paris. Föräldrar:
grosshandlaren Lars Christoffer T. och
Göthilda Euphrosyne Littorin.
Kusins sonson till T. 2. — T. var elev vid
Konstakad. 1881—83. Efter någon tid
i Karlsruhe och München, där han
studerade för J. Wenglein, kom T. till
Paris 1885, där han var bosatt under
återstoden av sitt liv, frånsett besök
i Sverige och vistelser i den franska
landsorten, bl. a. Grez. Han deltog i
opponentrörelsen mot Konstakad.
1885 och blev medl. av Konstnärsförb.
1886. T. fängslades av de franska
realisterna, som under 1880-talet
utgjorde de sv. målarnas mönster, men
framför allt var det hos Corot och
Barbi-zonskolan han fann den ljusa,
idylliska ton som han sökte. Under en vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
