Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tynell, Knut - Tyrgils Knutsson, marsk, riksföreståndare, se Torgils Knutsson, s. 11 - Tysklind, Eric - 1. Täckholm, Gunnar - 2. Täckholm, Vivi Laurent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyrgils Knutsson
66
Täckholm
vare av Biblioteksbladet. — Gift 1918
med Louiza (Lizzie) Moll. — En son
till T. är bibliotekarien vid K. bibi.,
fil. lie. Lars T., f. 1923. Spr.
Tyrgils Knutsson, marsk,
riksföreståndare, se Torgils Knutsson, s. 11.
Tysklind, Eric Johan, ingenjör,
industriman, f. 3 april 1886 i
Sandviken. Föräldrar: klensmedsförmannen
Theodor T. oeh Mathilda Erika
Gauf-fin. — Vid tretton års ålder började
T. arbeta vid Sandvikens järnverk
och blev 1902 ord. stålprovare vid
bessemer- och martinverken där. Han
genomgick Falu bergsskola 1907—08,
varefter han erhöll anställning som
kemist vid Hallstahammars bruk;
efter ett år befordrades han till
driftsingenjör. I denna tjänst
kvar-blev han till 1912, då han
överflyttade till Hagfors järnverk i
Värmland, tillhörigt Uddeholms ab.; där
sysslade han särskilt med
uppmonte-ring av elektriska masugnar. — T.
emigrerade 1916 till Brasilien, där
han t. o. m. 1918 var verkst. dir. vid
järnverket Usina Ferrum i Rio de
Janeiro. Samtidigt företog han
undersökningar av malmfyndigheterna
i Minas Geraes och åtog sig
anläggningen av ett elektriskt stålgjuteri,
Fabrica de Ago, i Säo Paolo, för
vilket han var verkst. dir. till 1925, då
företaget såldes till ab.
Gasaccumu-lator i Stockholm, som väsentligt
utökade driften. Sedan 1926 är T. v.
verkst. dir. för både Fabrica de Ago
oeh Compania Aga Paulista. T. har
även deltagit i grundandet av ett
brasilianskt företag för tillverkning
och reparation av järnvägsmateriel.
— T. har gjort en betydelsefull
insats för den brasilianska
järnindustriens utveckling. Samtidigt har han
varit ett stöd för de sv. emigranterna i
dessa trakter, bl. a. som ordf, i
Skandinaviska fören. i Säo Paolo. — Gift
1) 1919 med Karin Oscarson, f 1950;
2) 1953 med Lillemor Blom. T. M.
1. Täckholm, Gunnar Vilhelm,
botanist, f. 2 febr. 1891 i Stockholm,
t 24 jan. 1933 därstädes. Föräldrar:
guldsmeden Carl Wilhelm T. och
Elisabet Sofia Söder. ■— T. avlade
studentex. i Stockholm 1910 och blev
vid Stockholms högskola fil. kand.
1912, fil. mag. 1913, fil. lic. 1916 oeh
fil. dr 1922. Han tjänstgjorde som
amanuens vid Stockholms högskola
1913 och som assistent vid
Skogshög-skolan 1917—18 samt kallades till
docent i botanik vid Stockholms
högskola 1922; denna docentur innehade
han till sin död. Från 1918 var han
verksam som lärare, först en termin
vid Djursholms samskola och därpå
1918—22 vid Beskowska skolan i
Stockholm. Han blev 1923 adjunkt i
geografi och biologi vid
Kungshol
mens realskola (från 1930 högre allm.
läroverk) i Stockholm (tjänstledig
1925—29), från 1931 lektor i geografi
öch biologi med hälsolära vid samma
läroverk. Åren 1930—32 undervisade
han även vid Högre
lärarinneseminariet. — T. kallades 1925 av
egyptiska regeringen till prof, i botanik vid
det nyupprättade statsuniv. i Kairo,
där han tack vare statlig
frikostighet inom kort lyckades skapa en
modern botanisk institution. Till sin
avgång 1929 ledde han där en
omfattande undervisning (på engelska),
förestod även univ:s botaniska
trädgård samt var 1926 och 1927
exami-nator i botanik vid
lantbrukshögsko-lan i Kairo. — T. publicerade några
floristiska uppsatser men gjorde sin
främsta insats som cellforskare. Han
studerade de embryologiska
förhållandena hos några onagracéer och
compositer samt utgav 1922 sitt
huvudarbete, drsavh. ”Zytologische
Studien über die Gattung Rosa”
(Acta horti Bergiani, 7), för vilket
han belönades med Rainermedaljen
av Zoologisch-Botanische
Gesell-schaft i Wien; det är en
grundläggande undersökning rörande cytologin
hos det mångformiga Rosa-släktets
canina-grupp och hör nu till
cellforskningens klassiska litteratur. T.
lämnade ett annat viktigt bidrag till
rosornas utvecklingshistoria genom
sin undersökning av de egyptiska
trädgårdsrosorna i Schweinfurths
herbarium (Sv. botanisk tidskr.
1932). —■ I Egypten samlade T. och
hans hustru Vivi Laurent-T. (T. 2)
under vidsträckta färder, från Sinai
och Medelhavskusten till
gränstrakterna mot Sudan, ett stort material
till Egyptens första flora. Efter T: s
död har hans hustru fortsatt att
bearbeta materialet och, med även T: s
namn på titelbladet, utgivit ”Flora
of Egypt” (1, 1941; om följ, delar se
under T. 2). T. företog studieresor
även till Syrien, Palestina och
Tunisien. — Gift 1926 med förf. Vivi
Lau-rent-Täckholm (T. 2). — Litt.:
biografi av Ivar Holmgren i Sv.
botanisk tidskr. 1945. S. L.
2. Täckholm, Vivi L aur en t-,
botanist, författarinna, f. 7 jan. 1898
i Djursholm. Föräldrar:
praktiserande läkaren Vilhelm Edvard Laurent
(bd 4 s. 487) och Lilly Jenny
Carolina Bergstrand. — T. blev student i
Stockholm 1916 och fil. kand, där
1921. Efter skiftande anställningar
under ett år i Förenta staterna
tillhörde hon Nord, familjeboks red.
1923—26 och 1931—33. Hon
medarbetade under olika perioder i
Aftonbladet, Dagens Nyheter,
Stockholms-Tidn. oeh Husmodern samt var 1932
—45 föreläsare i Folkbildningsförb.
År 1940 grundade hon Husmoderns
blomsterklubb, som hon ledde till
1948, och 1944—48 var hon ordf, i
Stockholms husmodersfören. Under
andra världskriget organiserade och
ledde hon 1940—45 en omfattande
rörelse för hjälp åt grannländerna,
Tysta hjälpen. — Efter sitt giftermål
1926 var T. med sin make (T. 1)
bosatt i Kairo till 1929. De började där
den ingående inventering av
Egyptens växtvärld, som hon efter hans
död har fortsatt. Sedan 1946 är hon
visiting prof, i botanik vid Kairos
univ., och sedan 1947 har hon under
vissa perioder undervisat även vid
Alexandrias univ. T. har gjort
upprepade resor i Egypten, Sudan och
angränsande länder i Afrika oeh Asien
Vivi Täckholm.
samt under flera år studerat vid
botaniska institutioner och museer
särskilt i Berlin, London och Genève.
Hon blev fil. hedersdr i Stockholm
1952. — T. har publicerat
vetenskapliga skrifter ss. ”Några studier över
Stockholmstraktens adventivflora”
(1919) och ett flertal arbeten över
Egyptens växtvärld. Av mera
populär art äro de tills, med Saima
Sten-lid utg. ”Hemmet blommar” (1943)
och ”Husmoderns blomsterlexikon”
(1, 1946; 2, 1947). T:s främsta
vetenskapliga insats är utarbetandet av
den i sex bd planerade ”Flora of
Egypt” (1, 1941, tills, med T. 1; 2,
1950, tills, med Mohammed Drar),
som klarlägger landets växtvärld från
fynden i de äldsta gravarna fram till
våra dagar. I det vackert illustrerade
verket ”Faraos blomster” (1951)
berättar hon inte bara om blommor utan
också om vardagslivet i Egypten på
faraonernas tid. Sina
ungdomsupplevelser i Förenta staterna har T.
återgivit i ”Vivis resa” (1, 1923; 2, 1924),
varjämte hon har författat ”Katt”
(1936), ”Som husmor i Egypten”
(1937) och flera barnböcker, bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
