Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Törne, von Törne, släkt - 1. Törne, Olof von - 2. Törne, Mikael von - Törneblad, Bengt Johan - 1. Törnebladh, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törne
69
Törnebladh
Ståls sägner”. Med dennes söner
im-matrikulerades ätten 1818 pä
Riddarhuset i Finland.
1. Törne, 0 l o f v o n, ämbetsman,
politiker, f. 4 juli 1686 i Stockholm,
t 23 juni 1745 därstädes. Föräldrar:
justitieborgmästaren i Stockholm
Mikael Hansson Törne och Brita
Ander-sén. — Åren 1715—23 beklädde T. en
del underordnade diplomatiska
poster, bl. a. i London och Hannover.
År 1719 knöts han som e. o. assessor
till Kommerskollegium, där han 1728
blev kommissarie och följ, år assessor
samt 1732 avancerade till
kommerseråd. Han blev 1725 en av dir:na för
Alingsås manufakturverk. — T., som
adlats 1726, började sin politiska
bana på 1734 års riksdag. Han blev
då en av de drivande krafterna vid
hattpartiets bildande. Med största
sannolikhet var det nämligen han som
förmedlade förbindelsen mellan den
franske ministern Casteja och de
blivande hattcheferna von Höpken och
Gyllenborg; han torde då också vara
identisk med den som Casteja kallar
”vännen för 60 000 plåtar”. Av
samme sagesman betecknades T. även
som ”själen i partiet”. Under
hattpartiets första tid framstod han
också som en av dess ledare. T. förde
krigspolitikens talan, och han
förordade ivrigt vänskap med Frankrike.
Han fortsatte även sina förbindelser
med Casteja, skrev pamfletter mot
regeringen och reste omkring i
landet för att med franska pengars
hjälp förmå folk att komma till
riksdagen 1738. På denna liksom på 1740
—41 års riksdag var han medl. av
sekreta utskottet. Han tillhörde de
tongivande och mer högröstade
krigs-hetsarna och blev för sina insatser
belönad med ständigt arrende av
Räfsnäs gård i Södermani. län. Även
på riksdagen 1742—43 var han medl.
av sekreta utskottet, där han nu var
den ende av 1741 års ivrigare
krigspolitiker. — T. får anses som en
bland de mera betydande
andraplans-figurerna under den tidigare
frihetstidens partipolitiska strider. — Gift
1724 med Maria Linroth. S. S—s
2. Törne, Mikael v o n,
arméofficer, ämbetsman, f. 22 juni 1726 på
Åkarp i Gislövs skn, Malmöh. län,
t 16 maj 1796 på Ekensberg i
Ytter-enhörna skn, Södermani. län.
Föräldrar : överstelöjtnanten Mikael von
T. och Constantia Fehman. Brorson
till T. 1. — Efter studier i Lund blev
T. volontär vid Adelsfanan 1742,
livdrabant 1747 och kapten 1755. T.
avancerade till korpral vid
Livdrabantkåren 1762 och blev överstelöjtnant
vid Bohusläns dragonreg. 1771,
varifrån han inom kort överflyttades
till Västgöta kavallerireg. Då lands-
hövdingeämbetet i Älvsb. län i
samband med Gustav III: s
ämbetsman-naräfst blev ledigt, erhöll T. detta
1775. Sedan direktionen för
Troll-hättekanalens slussverk 1780
upplösts, anförtroddes ledningen av det
allt mer avstannande arbetet åt T.
Som landshövding var T. föga
lyckligare än sin företrädare. I samband
med den svåra missväxten i
Dalsland 1781—82 befanns det att
länsstyrelsen gjort sig skyldig till svåra
försummelser. T. ställdes till ansvar
och dömdes av hovrätten till
suspension. Straffet nedsattes visserligen
av rådet till böter, men konungens
uttalade missbelåtenhet häröver
förmådde T, att begära sitt avsked 1785.
Sedan T. dragit sig tillbaka från
offentlig tjänst, intog han en starkt
kritisk ställning till den kungliga
regimen, och enligt en uppgift av
gustavianen och biskopen C. G.
Nordin skall han i förväg ha varit
underrättad om mordplanen mot
konungen. — Gift 1774 med grevinnan
Johanna Elisabet Hjärne. H. E—a
Törneblad, Bengt (Bengt
Johan), tidningsman, författare,
översättare, f. 25 sept. 1782 i Törnsfalls
skn, Kalmar län, f 1 aug. 1820 i
Ekerö skn, Stockholms län.
Föräldrar: lantbrukaren Jan Månsson och
Gretha Jacobsdotter. — T. blev
student i Uppsala 1802, ingick 1808 som
e. o. tjänsteman i pommerska
fältkontoret, erhöll 1809 en anställning
vid tullverket i Stockholm och
arbetade samtidigt på ett
handelskontor. Efter att en tid även ha
varit notarie vid sjötulls- och
posträtterna tog han omkr. 1810 avsked
ur statens tjänst och ägnade sig
därefter åt publicistisk verksamhet. —
Sin litterära bana började T. som
utgivare av Nya Posten (1810—12).
Där infördes den av honom författade
niddikten ”Räfvarne”, vilken genom
sina antydningar, att Karl August
varit utsatt för förgiftning, blev en
starkt bidragande orsak till det
fer-senska mordet. Senare utgav T.
Föreningen Skandinaviskt folkblad (1816
—17) och Svenskt National-Blad
(1817—18). — Till en början
uppträdde T. i Nya Posten som
motståndare till nyromantikerna och deras
stockholmsorgan Polyfem samt
räknade C. A. Grevesmöhlen bland sina
medarb. Snart slog han emellertid
om och angrep nu i stället denne.
Omvändelsen visade sig även i hans
talangfulla översättningsarbete. En
plan att översätta samtliga Schillers
dramer strandade på ekonomiska
svårigheter; han utgav dock ”Don
Carlos” (1813), ”Jungfrun af
Orleans” s. å. och ”Wallenstein” (1814).
Vidare översatte han A. W. Schlegels
”En skön och putslustig nyårslek”
(1813), Fouqués ”Romantiska
berättelser” (1816), ”Dödsförbundet”
(s. å.) och ”Undina” (1819) samt
Cer-vantes’ ”Hustrun på prof” (1817).
Påverkad av Cederborgh skrev han
romaner och författade därjämte
bl. a. ”Ideal till en sann och äkta
Qwinnobildning” (1815), där han
angriper såväl den franska kulturens
kvicka och lärda salongskvinna som
den borgerliga romanens husliga
kvinnoideal. — Gift 1815 med Beata
Johanna Croon. Å. N.
1. Törnebladh, Carl Peter,
jurist, ämbetsman, politiker, f. 3 nov.
1774 i östra Torsås skn, Kronob.
län, f 17 juni 1844 i Stockholm.
Föräldrar : bergmästaren Anders T. och
Beata Elisabet Unge. Om T:s släkt
se Törne, s. 68. — Efter studier vid
Växjö läroverk blev T. 1788 student
i Uppsala och 1790 i Lund, där han
avlade hovrättsex. Han inskrevs i
Göta hovrätt 1792, blev v.
häradshövding 1796, notarie i
Krigshov-rätten 1799 och häradshövding i
Öster-Närkes domsaga 1806. Han var
led. av lagkommittén 1811—14 och
erhöll sistn. år hovrättsråds titel;
1821 utnämndes han till
häradshövding i Jönåkers m. fl. häraders
domsaga i Södermanland. Åren 1823—35
var han justitieombudsman, 1836—•
37 tf. justitiekansler. T. kallades i
juni 1840 till konsultativt statsråd
och blev i sept. s. å. tf. chef för
Carl Törnebladh.
Målning av P. Krafft d.y. 1836.
Justitiedep. Från jan. 1841 till jan.
1843 var han justitiestatsminister.
Därjämte var han ordf, i den 1841
tillsatta lagberedningen. Från sistn.
år var han En av rikets herrar och
riddare av Serafimerorden. — T:s
inkallande i konseljen, som ägde rum
i samband med statsrådets
omorganisation, var delvis föranlett av
op
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
