Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Törneros, Adolf - Törnfelt, Anders - 1. Törnflycht, Olof - 2. Törnflycht, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törnfelt
74
Törnflycht
uppdrag och endast motvilligt tagit
emot det men dock ”aldrig syntes så
road, så gladt intresserad af någon
akademisk tjenstbefattning, som af
denna”. Hans stora beläsenhet och
fina mottaglighet, förenade med ett
klart och kritiskt intellekt gjorde
honom också sällsynt lämplig till denna
profession. — Bland T: s
vetenskapliga skrifter märkas ”Supplementa
quaedam in lexica graeea recentiora”
(1—3, 1818), ”De varia descriptione
populi romani sub regibus” (1—4,
1826), en samhällshistorisk avh.,
närmast i Geijers anda, ”Specimina
critica in libros Ciceronis de
legi-bus” (1—4, 1835). Vidare utförde
han en del lexikonarbeten samt
publicerade recensioner och uppsatser i
tidskr. och kalendrar ss. ”Om den
aesthetiska contemplationens
innehåll och gränsor” (Svea 1831), ”Blick
pä den latinska språklärans
behandling i närvarande tid” (Scandia
1835) och ”Om mythologiens
begrepp” (Mimer 1839). — T:s
berömmelse vilar emellertid på hans
skönlitterära insats som brevförf. Hans
kärlek till naturen hade väckts, då
han 1809—11 vistades som
informator på säteriet Väsby vid Mälaren.
De största avbrotten i T:s
händelsefattiga liv blevo sedan de
sommarresor, som han brukade företa, mest
i mell. Sverige. I brev till sina
vänner —• friherre M. Falkenberg, P. von
Afzelius och C. A. Nicander —
skildrar han sina intryck under dessa
resor. Samtidigt kommenterar han
litteratur och musik och gör
reflexioner över en mängd andra ämnen. —
T. åldrades tidigt, och mot slutet av
hans liv blev hans lynne dystrare
och ömtåligare. Hans lätta,
snabbrörliga, fågellika kropp ”syntes vara
inrättad endast till
ynglingsblom-ning; ieke att uthärda mannaålderns
tallösa ansträngningar och
bekymmer”, skriver Atterbom i sin
minnesteckning i den första uppl. av T:s
brev. T: s ”Bref och
Dagboksanteckningar” utgavs av E. A. Schröder
1840—42 (2 bd). Senare ha de
utgivits av R. Bergström 1890—91 och
av J. Landquist (”Brev”, 1—2, 1925).
Hans ”Sommar-odyssé. Bref till
C.A.N.” utgavs 1932 av N. Afzelius.
— Ogift. — Litt.: O. östergren,
”Stilistiska studier i T: s språk”
(drsavh., 1905) ; O. Levertin, ”A. T.”
(i ”Essayer”, 2, 1918). Ä. N.
Törnfelt, Anders, präst,
politiker, f. 11 aug. 1803 i Törnsfalls skn,
Kalmar län, f 7 april 1879 i Gryts
skn, östergötl. län. Föräldrar:
hemmansägaren Anders Jansson och
Ingeborg Svensdotter. —■ T. blev
student i Uppsala 1827 och prästvigdes
i Linköping 1830. Efter olika
för
ordnanden, bl. a. som pastorsadjunkt
i Marbäek 1839—42 och v. pastor i
Ingatorp 1844—47, utnämndes han
1849 till komminister i Gryt, vilken
befattning han följ, år tillträdde och
därefter innehade till sin död. Han
var landstingsman från 1866 och led.
av Andra K. 1870—75. — T. var en
avancerad vänsterman, som ivrade
för folkundervisning, religionsfrihet
och sparsamhet i statsförvaltningen.
Varmt tillgiven skarpskytteidén
förde han sj älv befälet över Gryts
skarp-skyttekår; motionsledes påyrkade
han skyldighet för präster, klockare
och skollärare att leda ungdomens
militära utbildning. Vid riksdagarna
1S71 och 1872 framlade han egna
förslag till lantförsvarets ombildning,
vittnande om betydande insikter i
krigsväsendet. Liksom
Lantmannapartiet önskade T. utbyta den
indelta hären mot en värnpliktsarmé,
men han tänkte sig en avsevärt längre
utbildning än den som föresvävade
flertalet inom detta parti. T: s
humoristiska anföranden förlöjligades ofta
i den konservativa pressen som naiva;
från honom härstammar bl. a.
uttrycket ”Kungl. Maj :ts nådiga
hästar”. Med sitt folkliga tänkesätt blev
T. i sin hemort mycket populär och
omvaldes 1872 enhälligt till
riksdagsman, men hans alltför stora
värn-pliktsiver, ådagalagd i 1875 års
för-svarsdebatt, kostade honom vid nästa
val mandatet. — T. har utgivit
”Försök till Religionslära eller Doktor
Mårten Luthers Lilla Katekes och
däröfver befintliga förklaringar,
sammanfattade till en enda lärobok”
(1875). — Ogift. S.Sw.
1. Törnflycht, Olof Hansson,
före adlandet Törne, affärsman, f. 5
april 1640 i Köping, f 9 april 1713 i
Stockholm. Föräldrar:
politieborg-mästaren Hans Olofsson Törne och
Christina Hising. Om T:s släkt se
Törne, s. 68. — Efter att ha
utbildat sig för handelsyrket etablerade
sig T. i Stockholm och framträdde
inom en relativt kort tid som en av
landets mest betydande affärsmän.
Utan att, enligt vad det synes, från
början ha haft några egentliga
tillgångar, hopbragte han slutligen en
förmögenhet, som var bland landets
största, tidvis kanske den allra
största. Huvudparten torde han ha
förtjänat på redarverksamhet. Gängse
uppgifter om antalet fartyg böra
dock korrigeras; mycket mer än 40
—• i vilka han också i regel endast
var delägare — torde hans företag
aldrig ha omfattat. Också inom
Tjär-kompaniet var T. en drivande kraft
och en ofta anlitad finansiär; 1697—•
1705 var han en av dess direktörer.
Ävenså uppförde han för kronans
räk
ning flera hus i Stockholm. Sitt
kapital placerade T. företrädesvis i
jordegendomar, särskilt i
Stockholmstrakten, vilka han förstod att
förmånligt tillägna sig under de
konjunkturer, som reduktionen skapat.
Därigenom öppnades också
förbindelser med högadliga kretsar: fyra
av T:s döttrar blevo gifta med
rådsherrar, bl. a. med Carl Piper och
Arvid Horn. — T. mottog en del
ämbeten och utmärkelser men
engagerade sig aldrig på allvar i det
offentliga livet. Han blev 1683 e. o.
rådman i Stockholm och var 1692—1705
rådman; han var 1682 och 1693
riksdagsman, utnämndes 1694 till
han-delsborgmästare och preses i
handels-kollegium i Stockholm, adlades 1698
(introducerad följ, år) och erhöll 1710
kommerseråds namn. — Gift 1668
med Margaretha Andersén. S. S—s.
2. Törnflycht, Olof, greve,
ämbetsman, f. 16 nov. 1680 i
Stockholm, t 22 sept. 1737 på Erstavik i
Nacka. Son till T. 1. — T. blev
student vid Uppsala univ. 1696, och efter
studier där begav han sig på utrikes
resor, vilka bl. a. förde honom till
Italien. Efter återkomsten till
hemlandet inträdde T. vid hovet och blev
v. ceremonimästare 1703. Han blev
kammar junkare hos hertig Karl
Fredrik av Holstein-Gottorp 1712 och
ceremonimästare s. å. Sitt egentliga
inträde på ämbetsmannabanan gjorde
T. 1718, då han utnämndes till
landshövding i Kronob. län, varifrån han
följ, år överflyttades till Stockholms
län. Som landshövding ådrog sig T.
kritik, då han vid ryssarnas
härjningståg mot Roslagskusten i juli
1719 visserligen låtit uppbåda
allmogen i sitt län men ej dragit
försorg om utdelning av vapen och
ammunition. — Välkänd för
drottningen genom sin tidigare hovtjänstgö-
Olof Törnflycht (2). Kopia efter målning av
G. E. Schröder 1727 (Gripsholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
